Utgångspunkten för förebyggande arbete, eller prevention som det också kallas, är att förbättra människors livsvillkor och levnadsvanor. Det handlar om att vidta åtgärder som främjar hälsa, förebygger ohälsa och skapar en jämlik hälsa – ger alla likvärdiga villkor och förutsättningar att må bra.

Det innebär att det förebyggande arbetet kräver långsiktighet och olika typer av insatser, policyer och strategier på olika arenor och nivåer i samhället.

I folkhälsoarbetet är det viktigt att identifiera och ta hänsyn till faktorer som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att utveckla problem till följd av alkohol, narkotika, dopning, tobak eller spel om pengar (ANDTS). När det gäller ANDTS är flera av de bakomliggande orsakerna till att man börjar använda eller får problem ofta desamma. Dessa risk- och skyddsfaktorer finns på flera nivåer:

  • Individuell nivå, till exempel olika personligheter och beteenden
  • Social nivå, till exempel hur väl uppväxtmiljö, familj och skola fungerar
  • Strukturell nivå, till exempel tillgång till alkohol, narkotika och tobak.

Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete på lokal nivå behöver alltså vara långsiktigt, bygga på behov och kunskap samt ha en bredd i sin ansats för att vara framgångsrikt. Detta förutsätter en god grundstruktur för arbetet i form av bland annat politiskt stöd, samverkan, resurser och funktion för samordning.

Det behöver också bedrivas på ett strukturerat sätt för att bli effektivt. Vår snabbguide till att lyckas med ANDTS-prevention visar hur man kan lägga upp ett förebyggande arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov.

Att lyckas med ANDTS-prevention - en snabbguide för kvalitetssäkring och utveckling av hälsofrämjande och förebyggande arbete

Snabbguiden är en sammanfattning av manualen European Drug Prevention Quality Standards, EDPQS, som gavs ut av EU:s narkotikabyrå EMCDDA 2011. Förutom till narkotikaområdet kan materialet användas inom närliggande folkhälsoområden som alkohol, tobak, dopning och spel om pengar.

European Drug Prevention Quality Standards, EDPQS

Modellen ger förutsättningar för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete genom att den kan bidra till:

  • kvalitets- och kompetensutveckling
  • struktur för arbetet
  • samverkan på lokal och regional nivå
  • en gemensam bild av kunskap och förståelse för arbetet.

E-utbildning

Det finns en e-utbildning som på ett pedagogiskt sätt ger grundläggande kunskap om snabbguidens arbetsmodell.

Mer om e-utbildningen om Att lyckas med ANDTS-prevention

Snabbguide till effektivt förebyggande arbete

Snabbguiden-modellen utgår från de faser som ett hälsofrämjande och förebyggande arbete vanligen omfattar. I varje fas finns ett antal moment som behöver utföras för att arbetet ska ha förutsättningar för att bli framgångsrikt. I slutet av varje fas behöver också olika aspekter övervägas.

Figur 1. De åtta faser som ett förebyggande arbete vanligen omfattar.

Bilden visar de åtta faser som ett förebyggande arbete vanligen omfattar.

I snabbguiden finns varje fas och momenten i varje fas beskrivna samt ett antal frågor som gör det lättare att reflektera över de överväganden som bör göras innan arbetet går in i nästa fas. Efter varje fas finns också två checklistor som arbetsgruppen kompletterar med information. Den ena kommer att ge en bild av var i processen arbetet befinner sig, medan den andra visar vilka överväganden som gjorts när det gäller till exempel finansiering, kommunikation och personalutveckling. Innehållet i checklistorna blir en sorts dokumentation över arbetet samtidigt som det kan fungera som underlag för beslut och en verksamhets- eller projektplan.

Snabbguiden-modellen behöver inte ersätta redan välfungerande arbetssätt, utan kan användas som ett komplement för att öka kvaliteten och fördjupa frågor som kanske inte ingår i andra modeller.

Använd kunskap om risk- och skyddsfaktorer i snabbguiden

I flera av snabbguidens faser har ni nytta av kunskap om risk- och skyddsfaktorer. I den första fasen gör ni en kartläggning av den lokala situationen och en sammanfattande analys som visar hur den lokala lägesbilden ser ut och som motiverar vad som bör göras och varför. Här kan ni bland annat använda kunskapen om risk- och skyddsfaktorer. I den tredje fasen väljer ni ut en lämplig modell för insatsen som är baserad på välgjorda vetenskapliga studier, beprövad erfarenhet eller de risk- och skyddsfaktorer som identifierats under den tidigare kartläggningen. Den fjärde fasen handlar om att utforma insatsen och nu planerar ni också hur ni kan följa upp och utvärdera arbetet och insatsen, till exempel genom att följa utvecklingen av riskfaktorer.

Arbetsmodellens näst sista fas, nr 7, beskriver hur ni kan arbeta när ni utvärderar insatsen, till exempel genom att följa upp den lokala lägesbilden och de risk- och skyddsfaktorer som ni identifierade i första fasen.

Dialogduken kan användas som verktyg för att arbeta med risk- och skyddsfaktorer i det ANTS-förebyggande arbetet. Dialogduken kan skrivas ut i olika format och användas om man vill samtala om hur kunskapen för ett problem kan överföras till regionalt eller lokala sammanhang. Arbetsbladet bygger på Snabbguidens två första faser kan till exempel användas vid arbetsgruppsmöten.

Välkommen till dialogduken