Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Lyssna6926 träffar på Av tbe inom Hela webbplatsen
-
Varför ska jag vaccinera mig mot bältros? Är inte den naturliga sjukdomen bättre?
Uppdaterad:Drygt 30 procent utvecklar bältros under livet. Efter att en person haft vattkoppor finns virus kvar i nervsystemet. Virus kan aktiveras senare i livet och ger då bältros. Bältros kan, men inte alltid, orsaka allvarlig sjukdom. Cirka 15–20 procent av dem som insjuknar får en besvärligare infektion. Symtomen blir ofta allvarligare ju äldre personen är…
-
Sjukdomsinformation om oropouchefeber
Uppdaterad:Oropouchefeber orsakas av ett virus som främst sprids med svidknott. Infektion med oropouchevirus leder oftast till en mild febersjukdom. Viruset finns normalt hos vilda däggdjur, men kan spridas till människor. Utbrott av viruset förekommer i Syd- och Centralamerika inklusive Karibien.
-
Kammarrätten Göteborg, mål 4021-18, daterad 2018-10-08
Uppdaterad:Sammanfattning Bolagets serveringstillstånd återkallades efter ett fåtal restföringar, några anmärkningar och flera underlåtna anmälningar om ägarbyten m.m. under fyra års tid. KR ändrade till varning på grund av att skulder till det allmänna betalades skyndsamt och åtgärder vidtogs för bättre rutiner samt att inga anmärkningar fanns under tiden nära före och efter beslutet om återkallelse. Misskötsamhet…
-
Varför behövs Fritidskortet?
Uppdaterad:Fritidskortet är ett initiativ för att stärka och öka barns och ungdomars fysiska och psykiska mående. De får i större utsträckning än tidigare ekonomisk möjlighet att delta i organiserade fritidsverksamheter. Målet är att alla barn och ungdomar mellan 8 och 16 år ska känna att de har en
-
-
Sjukdomsinformation om hepatit C
Uppdaterad:Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.
-
Vem bekostar olika vaccinationer?
Uppdaterad:Samtliga vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram (allmänna och särskilda) är kostnadsfria för den enskilde. För övriga vaccinationer får den vaccinerade vanligtvis stå för vaccinkostnaderna. Regioner kan välja att subventionera vaccinationer helt eller delvis. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan besluta om att ett vaccin ska omfattas av läkemedelsförmånen…
-
Hur stort problem är det i Sverige med difteri och stelkramp?
Uppdaterad:Difteri och stelkramp (tetanus) är numera sällsynta sjukdomar i Sverige. Det senaste difteriutbrottet inträffade i mitten av 1980-talet bland socialt utslagna personer. Difteri förekommer dock fortfarande i många länder i världen, vilket innebär en risk för spridning till Sverige om vi inte skulle vaccinera mot sjukdomen. I Sverige har enstaka stelkrampsfall…
-
Hur väl har MPR-vaccin testats?
Uppdaterad:Vacciner är bland de säkraste typerna av läkemedel som har utvecklats. Säkerhetskraven är mycket höga eftersom vaccin ges till friska individer. Vacciner har först testats i kliniska studier och sedan introduktionen i vaccinationsprogram har vaccinernas effekt och säkerhet följts över tid. Vaccin mot mässling och röda hund har funnits och använts sedan 1960-talet och getts till många miljoner individer…
-
Hur ska man göra om ett barn behöver MPR-vaccineras?
Uppdaterad:Alla barn erbjuds MPR-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Om barnet har missat någon av doserna eller om man är osäker på om barnet har fått alla vaccinationer enligt schemat, bör man i första hand ta kontakt med barnets barnavårdscentral eller skolsköterska (beroende på barnets ålder). Alla barn har rätt till kostnadsfri kompletterande…
-
Inför vilka resor bör barn erbjudas MPR-vaccination?
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds MPR-vaccination inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. I vissa fall
-
Salmonella 2006
Uppdaterad:Under 2006 anmäldes totalt 4 056 fall med salmonellainfektion, vilket är en ökning från föregående år. Antalet inhemska salmonellafall (1 010) har inte varit så högt sedan 1999 (947 fall), men dock inte så högt som 1991 då 1 215 fall rapporterades. Årets ökning kan förklaras med flera utbrott under
-
-
Yersiniainfektion – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Sjukdomsstatistik över yersiniainfektion. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
-
Vinterkräksjuka – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Här finns sjukdomsstatistik över vinterkräksjuka (calicivirus). Statistiken sammanställs i en årsrapport.
-
Betahemolytiska grupp A-streptokocker (invasiv) – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Sjukdomsstatistik över betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
-
Vad avgör om en substans är en hälsofarlig vara eller narkotika?
Uppdaterad:För att klassificera en substans som hälsofarlig vara krävs att den används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning och att den medför fara för människors liv eller hälsa. För att klassificera en substans som narkotika krävs att den har konstaterat beroendeframkallande egenskaper eller
-
Extended Spectrum Beta-Lactamase – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Sjukdomsstatistik över Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL). Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
-
Sjukdomsinformation om dracunculusinfektion
Uppdaterad:Infektion med Dracunculus är en maskinfektion där människa infekteras genom att dricka förorenat vatten. Annan benämning: Guineamask-infektion.
-
Sjukdomsinformation om loiasis
Uppdaterad:Loiasis är en maskinfektion som framför allt ger symtom från huden. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Annan benämning: Loa loa.
-
Hur länge har vi vaccinerat mot kikhosta i Sverige?
Uppdaterad:Vaccinationen mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet för barn under 1950-talet. 1978 såg man att skyddet mot kikhosta genom vaccinationen sjönk. Man såg också misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då. Det gjorde att man beslöt att ta bort kikhosta ur det allmänna vaccinationsprogrammet…
-
Finns det biverkningar?
Uppdaterad:Liksom alla läkemedel kan vaccinet ge biverkningar. De flesta barn kommer inte att få några symtom alls. Några barn får övergående lös avföring och eventuellt magont. En mycket sällsynt men allvarlig biverkan är att tarmen kommer i kläm, så kallad tarminvagination. Barnet får då ofta mycket ont. Risken uppskattas till 1–6 fall per 100 000 vaccinerade barn, utöver de fall av tarminvagination som förekommer…
-
Högsta förvaltningsdomstolen, mål 6343-18, daterad 2019-06-04
Uppdaterad:Sammanfattning Bolaget och dess företrädare bedömdes inte vara lämpliga ur ekonomiskt hänseende. Bolaget hade misskött skatteinbetalningar vilket resulterat i betalningsuppmaningar från Skatteverket samt att skulder restfördes hos Kronofogdemyndigheten. Nämnden beslutade därför om erinran och i ett
-
Schistosoma spp. (urin) (Mikroskopi)
Uppdaterad:Mikroskopisk påvisning av maskägg i urin efter filtrering eller centrifugering.
-
Cryptosporidiuminfektion 2004
Uppdaterad:Tidigare har cryptosporidieinfektion anmälts på frivillig basis från laboratorier och varje år inkom cirka 50 till 150 rapporter. Första juli 2004 blev sjukdomen anmälningspliktig. Under detta år anmäldes totalt 66 fall, varav 17 antogs vara smittade i Sverige. Infektionen drabbade vanligen