Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet sammanfattar huvudresultaten från en registerbaserad kohortstudie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vård och omsorg är även högriskmiljöer för spridning av antibiotikaresistenta bakterier på grund av det höga antibiotikatrycket.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med

Bekämpningsmedel inom Folkhälsomyndighetens ansvarsområde betecknas av Kemikalieinspektionen som klass 1 So. Dessa medel får endast hanteras av personer med ett giltigt tillstånd som utfärdats av Folkhälsomyndigheten.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 5 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Grundförfattning. Beslutade: 11 mars 2015. Gäller från och med: 1 april 2015.

I Sverige har rökningen minskat stadigt under lång tid, men fortfarande är det 5,4 procent i befolkningen som röker dagligen och skillnaderna mellan olika grupper är stora. Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar också att användningen av e-cigaretter och nikotinsnus ökar och är vanligast

Utbildning, sysselsättning och inkomst är nära sammanknutna, och har stor betydelse för psykisk hälsa.

Ett nytt metodstöd för den som jobbar med att omvandla forskning och kunskap inom folkhälsoområdet till praktisk nytta finns tillgängligt på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

En majoritet bland både kvinnor och män uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Svenska HALT är en del av den Europeiska HALT-mätningen. Det innebär att vissa år utökas den nationella mätningen med extra frågor. Områdena presenteras nedan.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Grundförfattning. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 3 januari 2014.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.