Hivprevention bland unga och unga vuxna

Lyssna

Ungdomar och unga vuxna är en heterogen grupp. Unga har olika förutsättningar för sin sexuella hälsa och reproduktiva hälsa och rättigheter, så som socioekonomisk position, livsstil, intressen, sexuell identitet, sexuell praktik. Unga har också olika erfarenhet av stigma, kränkningar, diskriminering, våld samt alkohol och droger vilket påverkar handlingsutrymmet och deras sexuella hälsa.

Begreppet unga och unga vuxna i riskutsatthet

Personer räknas som unga och unga vuxna när de är 16–29 år. Unga och unga vuxna i riskutsatthet är en heterogen grupp med olika förutsättningar för sin sexuella hälsa och reproduktiva hälsa och rättigheter. Faktorer som kan påverka är bland annat socioekonomisk position, livsstil, intressen, sexuell identitet och sexuell praktik. Unga och unga vuxna har också olika erfarenhet av stigma, kränkningar, diskriminering, våld och alkohol och droger, vilket påverkar handlingsutrymmet och deras sexuella hälsa.

Nationell strategi mot hiv och aids

Unga och unga vuxna i riskutsatthet är en av målgrupperna i den nationella strategin mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. I strategin beskrivs att skolan, ungdomsmottagningar och motsvarande verksamheter ska vara en viktig del i det förebyggande arbetet bland alla unga och unga vuxna. Enligt statistiken är det dock flickor och unga kvinnor som oftast besöker ungdomsmottagningar, och därför krävs andra insatser för att även nå pojkar och unga män. Forskning har också visat att unga kvinnor i större utsträckning tar ansvar för preventivmedel och testning, så det behövs mer arbete för att stärka jämställdheten.

Kunskapsunderlag

Vi följer utvecklingen inom gruppen unga och unga vuxna 15–29 år genom att studera kunskap, attityd och beteende (KAB) och följa upp hälsans bestämningsfaktorer inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Den senaste studien ”Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige” (UngKAB15) visar att förutsättningarna för god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga är ojämlika och ojämställda. Tjejer och unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön har erfarenheter av kränkningar, diskriminering, sex mot ens vilja och sexuella övergrepp. Tjejer och killar tar också olika stort ansvar för preventivmedel, preventivmetoder och testning av sexuellt överförda infektioner. Därutöver nås de olika utsträckning av samhällets förebyggande insatser, exempelvis ungdomsmottagningarnas arbete.

Ojämlika och ojämställda förhållanden bidrar till skillnader i tillgång och tillgänglighet till hälsofrämjande insatser, och det blir svårare att förebygga sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter, sex mot någons vilja, sexuella övergrepp och sex mot ersättning. Det försvårar också arbetet med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland alla unga. Sammantaget visar studien att det finns nationella, regionala och lokala utvecklingsbehov.

Klamydia och gonorré bland unga

Vår epidemiologiska övervakning visar att antalet fall av klamydia har legat på en hög men jämn nivå under de senaste åren. Klamydia är vanligast i åldern 15–24 år bland kvinnor och i åldern 20–29 år bland män. Klamydia överförs huvudsakligen genom sex mellan män och kvinnor. Antalet fall av gonorré har ökat under de senaste åren och flest fall ses bland män som har sex med män (MSM).

Folkhälsomyndighetens arbete

Vi fördelar varje år statsbidrag till civila samhällsorganisationer som arbetar med hiv- och STI-prevention. Statsbidraget går bland annat till insatser för unga och unga vuxna och som utförs av civila samhällsorganisationer. Civilsamhället har en viktig roll i detta, i synnerhet när det gäller rådgivning och information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi stödjer och tar även fram kunskap om utvecklingen av hiv och andra sexuellt överförda infektioner samt om livskvalitet och hälsa hos unga och unga vuxna.

Förbättringsområden

Den nationella strategin mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar lyfter att riskutsatthet, risktagande och preventiva behov är inte jämnt fördelade bland unga och unga vuxna. Det finns även flera riskfaktorer som är kopplade till sexuell riskutsatthet och sexuellt risktagande, till exempel tidig sexdebut, erfarenhet av tidiga sexuella övergrepp, svåra uppväxtvillkor, depression, hög alkoholkonsumtion och socioekonomiskt utsatta levnadsförhållanden.

På samhällsnivå finns generella insatser, exempelvis ungdomsmottagningar och undervisning om jämställdhet, sexualitet och relationer i skolan, men de behöver kompletteras med insatser som når riskutsatta och risktagande unga. En del grupper är särskilt viktiga att nå med riktade förebyggande och främjande insatser: homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation (hbtqi-personer), unga inom social omsorgsvård, unga som missbrukar och ensamkommande unga.

Det behövs mer arbete för att nå fler pojkar och unga män med insatser som är angelägna och motiverade utifrån deras behov. Det är även viktigt att öka kunskapen bland unga om hur det är att leva med hiv, exempelvis att det i dag går att leva ett långt och friskt liv, leva i relationer och få barn.

Det förebyggande arbetet bör leda till ökad självkänsla, stärkt självinsikt och ökad förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val om den egna hälsan och sexualiteten. Arbetet bör skapa förutsättningar och handlingsutrymme för ungas sexuella välbefinnande oavsett, ålder, kön, könstillhörighet, etnicitet, religionstillhörighet, sexuell identitet eller funktionsnedsättning.

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut