Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

För att förebygga brist på viktiga antibiotika tar Folkhälsomyndigheten regelbundet fram en prioriteringslista. Listan identifierar de antibiotikaprodukter som riskerar att bli svårtillgängliga – och som är mest kritiska för vården. Listan uppdaterades maj 2026. Beredningsformer till barn

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att risken att insjukna i tuberkulos har ökat utanför riskgruppen personer födda i land med fortsatt hög förekomst. Risken att smittas är fortsatt låg i Sverige. Vi har inte heller sett någon smittspridning i samhället från boenden för asylsökande.

Det finns inga tecken på ökad spridning av tuberkulos i Sverige, utanför riskgrupperna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som kommer från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. Antalet fall som rapporteras i Sverige har de senaste åren legat under 400 och de flesta har smittats i ett annat land.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Vi följer matvanorna i befolkningen genom olika nationella undersökningar. Frågorna som ställs i undersökningarna kan ge en indikation på hur matvanorna i befolkningen utvecklas. Här hittar du statistik om barns och vuxnas matvanor.

ELISPOT-metod som kvantifierar interferon-gammaproducerande T-celler efter M. tuberculosis (ESAT-6 och CFP-10)-stimulering.

Sjukdomsstatistik över Enterohemorragisk E. coli infektion, även kallad EHEC. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Hitta statistik över sjukdomsfall av Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL). Här kan du få fram hur många som drabbats, sorterat på ålder och kön samt geografisk spridning.

Lägesrapporterna om luftvägsvirus publiceras regelbundet under året. Varje rapport innehåller information om hur det epidemiologiska och virologiska läget ser ut i Sverige och utlandet ser ut gällande influensa, covid-19 och RS-virus. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om covid-19 som publicerades fram till september 2025.

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Här hittar du våra lägesrapporter som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige och omvärlden för influensa, covid-19 och RS-virus. De publiceras regelbundet under perioder med förhöjd smittspridning och ersätter de tidigare separata veckorapporterna för respektive sjukdom.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Här hittar du information och statistik om hur konsumtionen av alkohol, användningen av tobaks- och nikotinprodukter, användningen av narkotika och dopningsmedel och omfattningen av spel om pengar ser ut och förändras.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom enligt Smittskyddslagen och det är obligatoriskt att göra en smittspårning vid varje nytt fall av tuberkulossjukdom som upptäcks. De som haft kontakt med personen under sjukdomstiden kallas till undersökning. Uppföljande kontroller görs och förebyggande behandling ges om någon nysmittad bedöms…

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 april 2025. Gäller från och med: 1 maj 2025.