Covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder förändrar förutsättningarna för folkhälsan och folkhälsoarbetet i Sverige och globalt. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen och analyserar konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv. Fokus är på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa utifrån det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Det gäller personer som bedömts tillhöra en riskgrupp under pandemin, till exempel personer som har tidigare ohälsa eller som är över 70 år. Men det gäller även barn och vuxna med ökad risk för ohälsa utifrån att de exempelvis har särskilda behov i skolarbetet, lever med funktionsnedsättning, har osäkra arbetsvillkor eller begränsade ekonomiska resurser.

Kunskapen som tas fram kan handla om hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden till följd av covid-19-pandemin. Den avser även utvecklingen av levnadsvanor kopplade till mat, fysisk aktivitet, alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar samt om frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa eller miljöhälsa.

Vi avser att under våren 2021 presentera en samlad bild av den kunskap som då finns av hur pandemin påverkar folkhälsan och folkhälsoarbetet. En viktig utgångspunkt är myndighetens förslag på stödstruktur och uppföljningssystem av folkhälsopolitiken som lämnas till regeringen i slutet av 2020. Kunskaperna kan användas i planeringen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i bland annat kommuner och regioner. Samtidigt bidrar de till vårt övergripande uppdrag att följa och analysera hälsoläget i befolkningen samt verka för en god och jämlik hälsa.

Undersökning av måltidsverksamheter i offentlig sektor

Covid-19-pandemin har påverkat hela samhället, så även måltidsverksamheterna inom vård, skola och omsorg. De smittskyddsåtgärder som har satts in har bidragit till både utveckling och försämring av de offentliga måltiderna.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Livsmedelsverket genomfört en kvalitativ kartläggning av måltidsverksamheter i offentlig sektor. Erfarenheter från verksamheter i 25 kommuner och 4 regioner beskriver att covid-19-pandemin och de vidtagna åtgärderna har bidragit till både utveckling och försämring av de offentliga måltiderna. Det gäller till exempel mindre hälsosamt måltidsutbud och stängda seniorrestauranger, men också ökad krisberedskapsförmåga och samarbete över gränser.

Rapporten om covid-19-pandemins påverkan på offentliga måltidsverksamheter i vård, skola och omsorg finns att ladda ner på Livsmedelsverkets webbplats: S 2021 nr 01 - Covid-19-pandemin och offentliga måltidsverksamheter i vård, skola och omsorg.

Mat och fysisk aktivitet

Folkhälsomyndigheten följer de insatser i samhället som har betydelse för folkhälsan. Mer information om myndighetens arbete hittar du på vår webbsida om mat och fysisk aktivitet.