Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vår verksamhet styrs, vad gäller uppdrag, inriktning, mål och ekonomiska ramar, av vår instruktion och det årliga regleringsbrevet. Under året får vi också särskilda uppdrag från regeringen, med eller utan särskild finansiering. Återrapportering till regeringen sker i årsredovisningen och i

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella styrdokument.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.

Vi fördelar statsbidrag inom hiv- och STI-prevention till civilsamhällsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå vars verksamhet är inriktad mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner.

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga spelproblem och verka stödjande och pådrivande i förhållande till berörda aktörer.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

Här visas resultat från en kartläggning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som genomfördes under 2022. Resultaten visar en nulägesbild och kan användas som ett diskussionsunderlag för att stärka och utveckla det fortsatta folkhälsoarbetet, inom din organisation eller tillsammans med

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

I den första fasen undersöker ni behovet av förebyggande åtgärder och orsaken till problemen.

Ett verktyg som hjälper oss att samtala om hur vi kan konkretisera det förebyggande arbetet kring ANDTS och använda kunskapen om risk- och skyddsfaktorer på regional och lokal nivå. Verktyget bygger på de två första faserna i Snabbguidens arbetsmodell som används för att kvalitetssäkra arbete i

En ny kartläggning visar att landets familjecentraler som erbjuder stöd och samordnad kontakt med olika aktörer, i stor utsträckning fungerar väl. Samtidigt finns det ett behov av en mer enhetlig styrning och stöd till verksamheterna för att de ska kunna utvecklas långsiktigt.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till

Dokumentet kan användas som mall för presentationer av den nationella strategin för SRHR.

En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Här kan du som är förtroendevald läsa mer om alkohollagen och hur den ska skydda människors hälsa, särskilt unga människors hälsa. Du kan också läsa om vilka författningar och styrdokument som reglerar kommunens verksamhet när det gäller alkohol, samt ärenden som du kan komma i kontakt med som förtroendevald.

Folkhälsomyndigheten deltar, tillsammans med det kanadensiska företaget Shift Health, i ett projekt för att utveckla arbetet med beredskap inom den nya myndigheten Gulf CDC – Gulfregionens myndighet för folkhälsa. Arbetet syftar till att stödja framtagandet av styrdokument och att delta i beredskapsövningar. Läs mer: Gulf CDC (gulfcdc.org)

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju

Kunskapsstödet visar hur man kan lägga upp ett förebyggande arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov inom området ANDTS-prevention.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.