Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Här presenteras den svenska alkoholdrycksstatistiken. I dokumenten finns statistik i tabellform samt en beskrivning över vad som ingår i statistiken och hur data hämtas.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens möte med Bengt Hedlund, som är verkställande direktör för Convenience Stores Sweden (CSS).

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Här finns ett urval av mått på rörelse och resande i olika delar av Sverige och Norden. Om inget annat anges visas dagliga data som rullande 14-dagarsmedelvärden för att jämna ut förutsägbara och förväntade skillnader mellan veckodagar.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till personer som beslutar om eller arbetar med hälsofrämjande och preventiva åtgärder i till exempel skolor, kommunal planering, landsting, på arbetsplatser eller länsstyrelser.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.

Sverige är beroende av och påverkas i allt större utsträckning av omvärlden. Det är därför nödvändigt att aktivt driva och delta i narkotikafrågor internationellt. Det långsiktiga målet med vårt internationella arbete är att bidra till en folkhälsobaserad syn på narkotika som utgår från mänskliga

För att minska stigmatisering av personer med psykiatriska tillstånd behövs långsiktiga insatser på flera nivåer och inom olika områden i samhället. Arbetslivet är ett sådant område.

Kommuner kan samarbeta med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhälle för att nå grupper som rör sig mindre. Kommuner, föreningar och studieförbund kan planera och genomföra gemensamma insatser som riktade aktiviteter, familjearrangemang eller insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Alla aktörer inom fritidssektorn…

Lagen om tobak och liknande produkter förbjuder rökning i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler. Här kan du läsa mer om vem som ansvarar för vad om de rökfria miljöer som regleras i lagen om tobak och liknande produkter.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i hälsoskyddstillsynen. Här beskrivs vad en olägenhet för människors hälsa är och vilka särskilda regler som finns för bostäder och andra byggnader där människor vistas.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel klass 1 och 2 samt biocidprodukter klass 1 inom Folkhälsomyndighetens ansvarsområden är reglerade yrken. Det innebär att det är svensk lagstiftning som reglerar vad som krävs vid sådan användning.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och tjänstemän som arbeta med suicidprevention på regional och lokal nivå. Den riktar sig också till personer som rapporterar om suicid, exempelvis journalister.