• Hoppa till innehåll
  • Hoppa till navigering
Folkhälsomyndigheten
  • Statistik & rapportering
  • Livsvillkor & levnadsvanor
  • Mikrobiologi & laboratorieanalyser
  • Smittskydd & beredskap
    • Antibiotika och antibiotikaresistens
    • Krisberedskap
    • Smittsamma sjukdomar
    • Utbrott
    • Vaccinationer
      • Vaccinationer i skolan
      • Nationella vaccinationsprogram
      • Rekommendationer för vaccination
      • Informationsmaterial om vaccinationer
      • Vacciner A-Ö
      • Frågor och svar
        • Allmänt om vaccinationer
        • Vacciner och säkerhet
        • Allmänt om vaccinationsprogram
        • Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
        • Difteri och stelkramp
        • Haemophilus influenzae typ b
        • Humant papillomvirus (HPV)
        • Influensa
        • Influensa – gravida
        • Influensa – barn
        • Kikhosta
        • Mässling, påssjuka och röda hund
        • Pneumokockinfektion
        • Polio
        • Rotavirus
      • Vaccinsäkerhet och övervakning
      • Vaccinbrist
      • Nationella vaccinationsregistret
      • Externa länkar
    • Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
    • Övervakning och rapportering
  • Press
  • A-Ö
  • Minoritetsspråk
  • Teckenspråk
  • Lättläst
  • In English
  • Press
  • A-Ö
  • Minoritetsspråk
  • Teckenspråk
  • Lättläst
  • In English
Folkhälsomyndigheten (till startsidan)
  • Statistik & rapportering
  • Livsvillkor & levnadsvanor
  • Mikrobiologi & laboratorieanalyser
  • Smittskydd & beredskap
Du är här: Hem / Smittskydd & beredskap / Vaccinationer / Frågor och svar / Difteri och stelkramp

Smittskydd & beredskap

  • Antibiotika och antibiotikaresistens
  • Krisberedskap
  • Smittsamma sjukdomar
  • Utbrott
  • Vaccinationer
    • Vaccinationer i skolan
    • Nationella vaccinationsprogram
    • Rekommendationer för vaccination
    • Informationsmaterial om vaccinationer
    • Vacciner A-Ö
    • Frågor och svar
      • Allmänt om vaccinationer
      • Vacciner och säkerhet
      • Allmänt om vaccinationsprogram
      • Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
      • Difteri och stelkramp
      • Haemophilus influenzae typ b
      • Humant papillomvirus (HPV)
      • Influensa
      • Influensa – gravida
      • Influensa – barn
      • Kikhosta
      • Mässling, påssjuka och röda hund
      • Pneumokockinfektion
      • Polio
      • Rotavirus
    • Vaccinsäkerhet och övervakning
    • Vaccinbrist
    • Nationella vaccinationsregistret
    • Externa länkar
  • Vårdhygien och vårdrelaterade infektioner
  • Övervakning och rapportering

Frågor och svar om difteri och stelkramp

Lyssna

Frågor och svar kring difteri och stelkramp är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade. För att lyssna på en enskild fråga och svar öppnar du frågan och klickar sedan på Lyssna.

  • Hur stort problem är det i Sverige med difteri och stelkramp?
    Lyssna

    Difteri och stelkramp (tetanus) är numera sällsynta sjukdomar i Sverige. Det senaste difteriutbrottet inträffade i mitten av 1980-talet bland socialt utslagna personer. Difteri förekommer dock fortfarande i många länder i världen, vilket innebär en risk för spridning till Sverige om vi inte skulle vaccinera mot sjukdomen.

    I Sverige har upp till tre stelkrampsfall rapporterats årligen de senaste tio åren. Det är i regel äldre ovaccinerade personer som drabbas. Stelkrampsbakterien är sporbildande och finns i jorden. Spädbarn bör därför vaccineras innan de börjar leka utomhus.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:25

    Direktlänk till frågan
  • Vad innehåller difteri- och stelkrampsvacciner?
    Lyssna

    Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se:

    Frågor och svar om vacciner och säkerhet (fråga 4 Vilka tillsatser finns i vaccinerna?).

    De vacciner mot difteri och stelkramp som används i vaccinationsprogrammet ingår i kombinationsvacciner. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans med vaccin mot kikhosta, polio, Hib och hepatit B.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Vilket vaccinationsschema rekommenderas för difteri och stelkramp?
    Lyssna

    Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare.

    I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn födda från och med 2002 erhåller en fjärde vaccination vid 5 års ålder, och sedan en femte i årskurs 8–9. Till barn födda före 2002 gavs en fjärde dos vid tio års ålder.

    Rekommendationen för vuxna är återkommande påfyllnadsdoser mot difteri och stelkramp vart 20:e år.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Vilka difteri- och stelkrampsvacciner finns idag?
    Lyssna

    Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Separata stelkrampsvacciner som används vid grundvaccinering av tidigare ovaccinerade vuxna och tonåringar har varit tillgängliga via licensförfarande. Separat difterivaccin är inte tillgängligt längre.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Om ett barn inte fått några vaccinationer mot difteri och stelkramp tidigare, hur gör man då?
    Lyssna

    Vaccinera så snart som möjligt med 2 månaders intervall mellan de första två vaccinationerna och med minst 6 månader mellan den andra och tredje vaccinationen. Vilket eller vilka vacciner som kan användas beror på vad barnet saknar utöver vaccination mot difteri och stelkramp.

    Se även Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet (Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?).

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Om ett barn fått 1-2 doser av ett difteri- och stelkrampsvaccin till exempel i ett annat land – kan barnet få ett vaccin av annat fabrikat vid nästa dos?
    Lyssna

    Ja, vacciner som är avsedda för grundvaccination är utbytbara. Det gäller också de kombinationsvacciner som är avsedda för grundvaccinering och som innehåller fler vacciner utöver vaccin mot difteri och stelkramp.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Vid vilka tillstånd ska difteri- och tetanusvaccin inte ges?
    Lyssna

    Vid allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med vaccin som innehåller difteri- eller stelkrampstoxoid eller känd allergi mot någon beståndsdel i vaccinet. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan
  • Behöver man ge en extra vaccination mot stelkramp vid sårskada?
    Lyssna

    Nej, inte om barnet hunnit få sina tre vaccinationer vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Om skadan inträffar kort före den tredje vaccinationen vid 12 månaders ålder kan denna tidigareläggas. Barn får sin fjärde vaccindos redan 4 år efter den tredje, och behöver inte någon extra dos vid sårskada före den fjärde dosen.

    För profylax vid sårskador hos vuxna se:

    Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp.

    Uppdaterad: 2022-02-22 09:26

    Direktlänk till frågan

Om myndigheten

Frågor om covid-19:
svarstjanst@folkhalsomyndigheten.se

info@folkhalsomyndigheten.se
Växel: 010-205 20 00

  • Fler kontaktuppgifter
  • Jobba hos oss
  • Pressrum
  • Publikationer & material
  • Om Folkhälsomyndigheten
  • Behandling av personuppgifter

Om webbplatsen

  • Innehåll A-Ö
  • Tillgänglighetsredogörelse
  • Kakor (cookies)
  • Fler webbplatser

Följ oss

  • Sociala medier
  • Nyhetsbrev
  • RSS

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Gå till toppen av sidan