Frågor och svar om covid-19 (coronavirus)

Det finns ett stort antal virus som tillhör coronavirusfamiljen, de flesta finns hos olika djurarter. Endast ett fåtal virustyper kan smitta mellan djur och människor. Det finns idag sju coronavirus som kan smitta och ge upphov till sjukdom hos människor. Fyra av dessa virus är vanliga och orsakar förkylning. Varianterna SARS- och MERS-coronavirus orsakar betydligt allvarligare luftvägssjukdom. I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i Kina som kan smitta människor. Sjukdomen som det nya viruset ger upphov till kallas covid-19.

Läs mer om sjukdomsinformation om coronavirus.

Covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2). Covid-19 står för coronavirus disease 2019.

Det är svårt att jämföra en helt ny sjukdom, exempelvis covid-19, med säsongsinfluensa. Sammanfattningsvis kan man säga, utifrån vad vi vet idag, att de liknar varandra på många sätt med liknande symtom. De allra flesta blir lindrigt sjuka, men en liten grupp får en mycket allvarlig sjukdom och dödsfall förekommer för både säsongsinfluensa och covid-19.

Däremot kommer covid-19 drabba betydligt fler i en befolkning där den sprider sig. Den snabba och breda smittspridningen beror på att ingen i befolkningen har hunnit utveckla immunitet (ett skydd) mot denna nya virusvariant. Man kommer att se fler sjuka och fler som behöver sjukhusvård.

Säsongsinfluensan som återkommer varje år, har däremot cirkulerat i samhället under en lång tid. Därför har skyddet mot olika varianter av influensavirus kunnat byggas upp i befolkningen. Dessutom finns vaccin och läkemedel mot säsongsinfluensan

Sjukdomen är hos de flesta en luftvägsinfektion och en rad olika symtom kan förekomma. Man kan inte baserat på bara symtomen avgöra om det är covid-19 eller annan infektion. För det krävs ett test som analyseras i laboratorium.

Bland de symtom som rapporterats är framförallt:

• hosta
• feber
• andningsbesvär
• snuva
• nästäppa
• halsont
• huvudvärk
• illamående
• muskel- och ledvärk

En person som insjuknar i covid-19 kan uppvisa ett eller flera av dessa symtom. Det är ganska vanligt att man förlorar luktsinnet, och därmed smaksinnet, under en tid i samband med infektion i de övre luftvägarna. Även diarré har omnämnts.

De flesta får lindriga besvär som kan komma gradvis, och som går över av sig själva med egenvård i hemmet. En del blir allvarligt sjuka med exempelvis svårigheter att andas och lunginflammation.

Listan över symtom kan komma att justeras efterhand. Vi uppdaterar informationen om covid-19 i takt med att ny kunskap om sjukdomen tillkommer, i den vetenskapliga litteraturen och/eller från WHO.

Tiden från det att man smittats till dess man blir sjuk (inkubationstiden) bedöms vara 2–14 dagar, de flesta insjuknar efter ca 5 dagar.

Det är mycket viktigt att stanna hemma när du känner dig sjuk. Om du inte klarar dig med egenvård i hemmet ska du ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Både covid-19 och pollenallergi kan ge milda förkylningssymtom. Därför är det svårt att till en början bedöma om dina symtom beror på allergi eller om du smittats av sjukdomen.

Se till att stanna hemma även om du får milda symtom som snuva, lätt hosta eller ont i halsen. Medicinera som vanligt för din allergi. Om symtomen inte förvärras, medicineringen hjälper och du bedömer att dina symtom sannolikt beror på allergi behöver du inte vara hemma.

Tillkommer nya symtom som du inte kopplar till din allergi eller om du får feber, ska du stanna hemma tills dessa symtom försvinner och ytterligare två dagar.

Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det vill säga att smitta överförs till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter.

Viruset kan överföras via förorenade ytor, så kallad indirekt kontaktsmitta men risken för att bli smittad via förorenade ytor bedöms vara mycket liten. Det finns inga uppgifter om att någon har smittats med det nya coronaviruset genom att ta på ytor eller föremål där viruset finns.

Det är ännu inte klarlagt hur länge viruset kan överleva på ytor och föremål. Material och förhållanden så som luftfuktighet, temperatur och solljus påverkar hur länge viruset överlever. Fortsatta studier får visa om spridning via ytor och föremål har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Genom att vara noga med att hålla avstånd till andra människor i offentliga miljöer, tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, hosta och nysa i armvecket, undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa, mun), samt att stanna hemma när man är sjuk kan alla bidra till att minska risken för smittspridning.

Läs mer: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Inkubationstiden, det vill säga perioden från smittotillfället till dess att en person uppvisar symtom, bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar. De flesta insjuknar cirka 5 dagar efter att man smittats, även om enstaka fall kan avvika från dessa mönster.

De allra flesta som har smittats, blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva, men vissa drabbas av allvarligare sjukdom som lunginflammation. Kunskapen om viruset utvecklas hela tiden.

De flesta personer som får lindriga sjukdomssymtom blir friska inom ett par veckor men för en del kan det ta betydligt längre tid, veckor till månader, innan man känner sig frisk igen.

För de som blir allvarligt sjuka och behöver sjukhusvård tar det också ofta lång tid innan man känner sig helt återställd.

Sjukdomen drabbar väldigt olika och det verkar som att hos vissa kan diffusa symtom hålla i sig under lång tid. Vid kraftigare infektioner förekommer också att man kan bli mycket trött under en längre tid efteråt.

Smittsamheten av covid-19 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Stanna hemma i minst sju dagar efter att du insjuknade, du ska även ha varit frisk och symtomfri i två dagar.

Den kunskap vi har om hur länge covid-19 varar, kommer från WHO:s rapport Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19).

Majoriteten av de som smittats blir friska förutom en mycket liten andel personer som kan bli allvarligt sjuka, varav de flesta tillhör någon riskgrupp. Det finns inte några uppgifter om kvarvarande kroniska tillstånd.

Uppskattningarna när det gäller dödlighet är fortfarande osäkra för covid-19. WHO uppskattar i dagsläget att dödligheten är 1–2 procent av de redan infekterade. Den siffran baseras på internationella studier.

Erfarenheten visar att nya sjukdomar brukar ha en omfattande underrapportering. Det kan finnas fler fall i de drabbade områdena än vad som har rapporterats i inledningsskedet, vilket kan innebära att dödligheten kommer att sjunka.

Det är oklart hur länge man kommer att vara immun. Utifrån tidigare erfarenheter så är bedömningen att immuniteten varar så länge att man inte kommer att smittas fler gånger under en och samma säsong.

Vissa grupper rapporteras ha ökad risk för allvarligare symtom vid smitta. Eftersom viruset är nytt vet vi fortfarande inte tillräckligt om vilka grupper som riskerar svår sjukdom. En genomgång av tillgängliga studier av covid-19 visar dock att hög ålder är den främsta riskfaktorn och personer över 70 år utgör därmed den främsta riskgruppen.

Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, fetma och diabetes är överrepresenterade bland de svåra fallen. Extra utsatta för att drabbas av allvarlig sjukdom är personer med flera underliggande sjukdomar.

Det är möjligt att personer med sjukdom eller medicinsk behandling som påverkar immunförsvaret också har ökad risk för ett allvarligare sjukdomsförlopp. Om du har en sjukdom som generellt innebär ökad risk för allvarlig sjukdom vid luftvägsinfektioner, även om du är yngre än 70 år, bör du rådgöra med behandlande läkare kring behandling och vad du kan göra för att minska risken kopplad till sjukdomen covid-19.

Studierna visar inte att personer med astma, eller njursjukdom är riskgrupper för covid-19. Det är dock oklart i vilken utsträckning dessa grupper har studerats och därmed är det svårt att helt utesluta att personer med de här sjukdomarna inte har ökad risk.

Graviditet i sig verkar inte innebära någon ökad risk för allvarlig sjukdom vid covid-19 men en luftvägsinfektion kan vara särskilt besvärligt i slutet av graviditeten och det är då extra viktigt att försöka undvika att smittas. Risken för allvarlig sjukdom kan öka i kombination med andra riskfaktorer som t ex fetma, högt blodtryck eller diabetes.

Barn har mycket liten risk för att bli allvarligt sjuka, även de som har någon av de tillstånd eller sjukdomar som ökar risken för vuxna och äldre personer.

Ny information tillkommer kontinuerligt och Folkhälsomyndigheten bevakar utvecklingen och uppdaterar sin information enligt den senast tillgängliga kunskapen.

Läs mer:

Information till riskgrupper om covid-19

Rapportering av uppdrag om riskgrupper kopplat till covid-19 (Socialstyrelsen)

Kunskapsläget om samband mellan tobaksrökning och hur svårt sjuk man blir vid covid-19 är fortfarande oklart. Tillgängliga studier visar att personer som röker eller som har rökt är överrepresenterade bland de svåra fallen av covid-19. Studierna är få och av osäker kvalitet, därför behövs mer kunskap.

Vi vet sedan tidigare att tobaksrökning ökar risken för allvarliga symtom vid luftvägsinfektioner som till exempel influensa.

Att sluta röka ger hälsovinster redan efter en kort tid. Som exempel kan nämnas ökad syresättning, lägre blodtryck och förbättrad lungfunktion. Vill du ha hjälp att sluta röka finns stöd att få till exempel hos Sluta-Röka-Linjen, 020-84 00 00.

Folkhälsomyndigheten bevakar utvecklingen och uppdaterar informationen enligt den senast tillgängliga kunskapen.

Alla reagerar olika i oroliga tider. Att känna stress, oro och rädsla är naturliga reaktioner vid en kris. Om du känner dig mycket orolig, inte kan sova eller om du inte kan släppa tankarna på viruset, finns det saker som du kan göra för att hantera din oro eller stress:

• Sätt ord på dina känslor. Ring och prata med någon om hur du känner och våga fråga om stöd.
• Använd tillförlitliga källor för att hämta information om covid-19.
• Begränsa tiden du tar del av nyheter och sociala medier.
• Behåll dina vanliga rutiner så långt det går och gör sådant du tycker är roligt och avkopplande.
• Försök att komma ut i friska luften och fortsätt vara fysiskt aktiv.

Läs mer om hur du kan hantera din oro kopplat till det nya coronaviruset här

Det finns flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl, om du vill prata med någon utomstående om din oro eller ångest. Här hittar du länkar till dem:

Stödlinjer via telefon, chatt och mejl (1177)

Stödlinjer för dig som är barn eller ungdom (UMO)

Äldrelinjen (MIND)

Att känna sorg när man har förlorat någon är naturligt. Sorgen pågår ofta under lång tid, men den har olika faser. I den första fasen kan känslorna vara mycket intensiva och svåra att hantera. Det är vanligt att känna t.ex. förtvivlan, ilska och skuld. I senare faser blir sorgen mindre plågsam och det brukar kännas lättare att fortsätta med sitt vardagsliv och planera inför framtiden. Under sorgen är det viktigt att du tillåter dig att känna. Försök att hålla dina rutiner när det gäller t.ex. mat och sömn. Prata gärna med någon som du känner dig trygg med.

Om du behöver mer stöd kan du vända dig till vården. Det finns också stödlinjer du kan ringa. Läs mer om sorg, hur den kan yttra sig och hur du kan hantera den på 1177.se.

För närvarande finns det begränsad information om covid-19 och graviditet. Det finns hittills inget som tyder på att graviditet i sig innebär en särskild risk för att bli allvarligt sjuk med covid-19.

Däremot kan risken för allvarlig sjukdom öka i kombination med andra riskfaktorer som t ex fetma, högt blodtryck eller diabetes. Därför bör gravida som har någon av dessa riskfaktorer vara försiktiga och rådgöra med sin barnmorska eller läkare och begränsa sina nära kontakter med människor utanför hushållet så mycket som möjligt.

Det är också viktigt att undvika att bli smittad inför förlossningen eftersom en luftvägsinfektion i slutet av graviditeten kan vara besvärlig och kan innebära risker för den gravida kvinnan. Vi rekommenderar därför att gravida kvinnor från och med vecka 36 är extra försiktiga och noggrant följer våra allmänna råd.

En covid-19 infektion verkar inte föras över till fostret under graviditeten. Barn kan smittas med covid-19 men det verkar vara väldigt sällsynt med allvarliga symtom hos nyfödda och barn. Därför behöver inte fullgångna friska barn separeras från mamman efter förlossningen på grund av smittrisk. Enligt tillgängliga studier är inte bröstmjölk en smittkälla, så det finns inget hinder för amning.

Information finns också på Kunskapscentrum för infektioner under graviditet.

Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.

Läs mer om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning.

Det vetenskapliga underlaget är svagt när det gäller hur effektivt munskydd är mot smittspridning varför olika länder har landat olika i sina rekommendationer.

Några har valt att se munskydd som en trygghet och hoppas att man med universell användning av munskydd minskar risken för spridning från personer som är i insjuknandefasen innan symtom framträtt tydligt eller har så milda och ospecifika symtom att man inte ser sig själv som sjuk.

Folkhälsomyndigheten avstår från att rekommendera allmänheten munskydd då ett munskydd som kliar och åker ner under näsan bidrar till att händerna ofta rör mun, ögon och näsa vilket kan öka risken för smittspridning.

Se WHO:s frågor och svar

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19, både i Sverige och globalt, finns på vår webbsida om Antal fall av covid-19. Antalet bekräftade och misstänkta fall förändras ständigt, allteftersom personer söker vård och undersöks för viruset.

Fram till den 12 mars 2020 gjorde man provtagningar och smittspårningar av alla misstänkta fall bland resande från riskområden till Sverige. Från och med den 13 mars 2020 prioriterar sjukvården provtagning av följande två grupper:

• Personer som är i behov av vård på sjukhus.
• Personal inom sjukvård och äldreomsorg med misstänkt covid-19.

Det betyder att antalet rapporterade fall är lägre från den 13 mars, och att siffrorna före och efter den förändrade provtagningsrutinen inte är jämförbara.

Denna sjukdom där många har mycket milda symtom medför en omfattande underrapportering. Det finns alltså betydligt fler fall än vad som har rapporterats. Punktinsatser görs för att undersöka hur sjukdomen är spridd i landet, till exempel testas insamlade influensaprover även för covid-19.

Just nu är målet med att samla in data, att få kunskap om hur sjukdomen sprids i landet och hur den belastar sjukvården.

Antalet personer som har avlidit i Sverige i sjukdomen covid-19, redovisas på vår webbsida Antal fall av covid-19. Sidan uppdateras varje dag. Det förekommer en viss fördröjning i rapporteringen och kompletteringen av uppgifterna om antalet avlidna.

Det är prioriterat att patienter i behov av inneliggande vård på sjukhus, personer med hemtjänst, personer med funktionshinderomsorg, boende på äldreboenden och boende på institutioner testas för pågående covid-19-infektion om det finns misstanke om sjukdom.

Personer som inte är i behov av sjukhusvård, men som behöver söka vård och har symtom för covid-19, kan vara aktuella för att testas om en läkare bedömer att det behövs. Provtagning görs då i första hand för att utesluta andra sjukdomar och för att kunna ge rätt behandling.

De allra flesta som blir sjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva, och därmed finns det inget behov av att provta för förekomst av viruset.

Personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg som är hemma med lindriga symtom bör testas i ett tidigt skede. Detta för att de snabbare ska kunna återgå till arbetet om provsvaret är negativt.

Folkhälsomyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en nationell strategi för utökad provtagning och analys av covid-19 med mer information om vilka grupper som prioriteras för provtagning.

Folkhälsomyndigheten kommer också ta fram rekommendationer för provtagning av personer inom samhällsviktiga verksamheter. Syftet är även här att personer med lindriga symtom som testat negativt snabbare ska kunna återgå till arbetet. Vilka verksamheter som är samhällsviktiga definieras av MSB.

Folkhälsomyndigheten genomför återkommande olika undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Sedan v. 17 samlas utöver detta veckovis in blodprover för att mäta förekomsten av antikroppar mot covid-19.

Det förekommer också en rad olika lokala och regionala undersökningar som genomförs av andra huvudmän än Folkhälsomyndigheten.

Det finns så kallade serologiska tester som kan användas för att undersöka om en person har varit infekterad av det nya coronaviruset. I sådana tester analyseras förekomsten av särskilda antikroppar i blodet.

Dessa tester används inte i den akuta sjukdomsfasen utan kan endast påvisa om någon har haft covid-19. Kunskapsläget ändras fort, men i dagsläget avråder vi från att de snabbtester för antikroppar som finns idag ligger till grund för individuella ställningstaganden. De kan däremot användas av organisationer och företag som ett led i att planera för prioritering och resurssättning.

Det finns självtester för covid-19 som tillverkare marknadsför för användning i hemmiljö. Vi rekommenderar inte dessa självtester i nuläget.

Anledningen är att tillförlitligheten hos självtesterna är avsevärt lägre än hos sjukvårdens tester. Metoderna som används inom vården är nära hundraprocentiga i såväl sin exakthet som känslighet. Där används förutom provsvar också kliniska observationer, patienthistorik och epidemiologisk information för att ställa en tillförlitlig diagnos.

Ett självtest kan på grund av låg känslighet, liksom om det är taget i fel fas i infektionsförloppet, visa att du inte har covid-19 trots att du i själva verket har det.

Det finns i nuläget inget vaccin eller godkänt läkemedel mot covid-19. Den behandling som ges vid svårare sjukdom är inriktad på att stödja funktionen hos lungor och eventuellt andra påverkade organ.

Det pågår ett arbete, både internationellt och i Sverige, för att undersöka olika typer av läkemedelsbehandlingar och för att försöka ta fram ett vaccin. I det arbetet deltar även Läkemedelsverket i samarbete med läkemedelsmyndigheter i Europa och andra länder.

Nej, pneumokockvaccin ger enbart skydd mot sjukdomar som orsakas av vissa typer av pneumokocker. Det minskar därför inte risken för att få sjukdomen covid-19. Lunginflammation, som även en del av dem som insjuknat i covid-19 drabbats av, orsakas i dessa fall av det nya coronaviruset, inte av pneumokocker.

Nej, det finns inga tecken på att tuberkulosvaccinet, BCG, skyddar människor mot infektion med covid-19. Två kliniska studier som undersöker detta pågår nu. WHO kommer granska och utvärdera studieresultaten när dessa är färdigställda.

Läs mer om vaccin mot tuberkulos (TB)

Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter.

Det finns rapporter om att personer utan symtom har smittat andra personer. Men det finns få studier som beskriver hur smittsam man är, och om detta utgör en betydande del av smittspridningen i samhället. Utifrån den erfarenhet som finns just nu, av covid-19 och andra liknande sjukdomar, är bedömningen att smittspridningen från personer utan symtom står för en mycket begränsad andel.

Detta betyder att det är viktigt att begränsa smittspridningen från de med symtom för att smittspridningen i samhället ska gå långsammare. Att uppnå detta är ett av målen med vårt arbete på Folkhälsomyndigheten.

Det är ännu inte helt klarlagt hur länge viruset kan överleva utanför kroppen. Forskningsstudier som utförts på närbesläktade coronavirus visar att de kan överleva flera dagar på ytor och föremål men för detta krävs särskilda förhållanden. Överlevnaden påverkas exempelvis av temperatur, solljus och luftfuktighet. Coronaviruset är särskilt känsligt för uttorkning. Mängden virus påverkar också hur länge en yta eller ett föremål utgör en risk för smitta. Studierna är främst utförda i laboratorier med kontrollerad luftfuktighet och temperatur och är därför inte jämförbara med miljöer ute i samhället.

En nyligen utförd studie i vårdmiljö, där patienter med covid-19 isolerats, visar att spår av virus fanns på ytor och föremål i den miljön. Fortsatta studier får utvisa om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Det är alltid viktigt att ha god handhygien och att vara noga med att tvätta händerna med tvål och vatten. Då minskar risken för smitta. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ.

Det finns inga uppgifter om att personer har smittats via sedlar eller mynt. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser.

Så här kan du undvika att bli smittad och att smitta andra:

• Var noga med att hålla ett avstånd till andra människor i offentliga miljöer.
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har tillgång till vatten.
• Hosta och nys i armvecket.
• Undvik att röra ansiktet (ögon, näsa, mun).
• Stanna hemma när du är sjuk.

Det finns i inga uppgifter om att personer har smittats via paket och postförsändelser. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser.

Så här kan du undvika att bli smittad och att smitta andra:

• Var noga med att hålla ett avstånd till andra människor i offentliga miljöer.
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har tillgång till vatten.
• Hosta och nys i armvecket.
• Undvik att röra ansiktet (ögon, näsa, mun).
• Stanna hemma när du är sjuk.

Det finns i inga uppgifter om att personer har smittats genom att ha ätit mat eller druckit vatten. Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att smittan överförs till slemhinnorna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Det är inte heller troligt att covid-19 sprids via bassängvatten eller annat badvatten.

Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten: före måltider, före mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats

Det är troligt att några av de första personerna som fick sjukdomen covid-19, blev smittade vid ett besök på en marknad med levande djur i Kina. Det är i dagsläget oklart från vilket djur smittan spreds och hur smittspridningen gick till.

Några uppgifter om att smittan kan överföras från människa till husdjur finns inte beskrivna för covid-19.

Läs mer: Det nya coronaviruset är en folkhälsofråga (SVA)

I nuläget finns ingen information som talar för att covid-19 skulle kunna spridas av myggor. Det är ett luftvägsvirus som sprids via droppsmitta.

Läs mer: Det nya coronaviruset är en folkhälsofråga (SVA)

Världshälsoorganisationen WHO förklarade den 11 mars 2020 att covid-19 är en pandemi. Det innebär att sjukdomen finns eller kommer att finnas i alla världsdelar. Sannolikt kommer covid-19 att drabba alla världens länder. Det är därför inte längre relevant att ange i vilka länder det pågår smittspridning.

Beskedet från WHO innebär ingen skillnad i hur vi på Folkhälsomyndigheten hanterar sjukdomen. Viktiga åtgärder för att förhindra samhällsspridning och skydda riskgrupper görs kontinuerligt. Det innebär heller inte att sjukdomen i sig betraktas som allvarligare.

Det innebär att det pågår en smittspridning av covid-19 i Sverige där fallen är smittade i Sverige och inte kopplad till importerade fall. Man har alltså inte kunnat härleda källan till smittan till en kontakt med smitta i andra länder. Risknivån höjdes den 10 mars till den högsta: mycket hög risk för samhällspridning i Sverige.

I ett hushåll där någon smittats av det nya coronaviruset räcker det att man städar så som man gör i normala fall. Det räcker att använda vanliga rengöringsmedel som säljs i butik. Du kan hantera dina sopor, exempelvis använda pappersnäsdukar, som vanligt.

Enligt våra allmänna råd ska man hålla avstånd till andra människor för att minska risken för smittspridning av covid-19. Det gäller särskilt utanför den närmaste kretsen. Närhet, intimitet och sex främjar välbefinnandet och den allmänna hälsan. I fasta relationer, där personer ändå träffas och är nära varandra, är sex inget hinder om du och din, eller dina, partner inte visar några sjukdomssymtom. Dejting och tillfälliga sexuella relationer med nya partner utgör däremot en risk för att bli smittad eller smitta andra.

Läs mer: Skydda dig och andra från smittspridning.

Karantän är en form av isolering av personer som misstänks bära på en samhällsfarlig sjukdom men som inte är sjuka. Om man misstänker att någon har en samhällsfarlig sjukdom (som covid-19) kan smittskyddsläkaren i regionen besluta att sätta den personen i karantän, till exempel i sin egen bostad. Karantän innebär att man inte får lämna bostaden eller ta emot besök. Besök av till exempel vårdpersonal och socialtjänst är dock tillåtet.

För personer som är sjuka kan istället isolering bli aktuellt. Beslut om karantän är alltid individuella och kan överklagas till domstol.

Nej. Enskilda personer kan sättas i karantän, men inte en hel stad. Däremot finns det möjlighet att spärra av ett begränsat område, läs mer under frågan Vad innebär avspärrning?

Man kan med stöd av smittskyddslagen spärra av ett område på maximalt några kvarter. Avspärrningen innebär bland annat att det blir förbjudet att ta sig in och ut ur området.

En avspärrning kan till exempel bli aktuell om man upptäcker att någon eller några personer har insjuknat i en livshotande sjukdom. Då kan man använda avspärrning för att hitta smittkällan och utreda om det finns fler personer inom det avgränsade området som kan ha smittats eller spridit smittan.

Syftet med bestämmelsen är alltså att säkerställa att smittan inte tar sig ut ur området eller att någon går in och riskerar att smittas. När utredningen är klar och personerna i området är omhändertagna för vård eller har väntat ut inkubationstiden (tiden från det att en person har smittats till dess sjukdomen bryter ut), bör man häva avspärrningen.

Avspärrning är en tillfällig åtgärd för att utreda upptäckta sjukdomsfall och smittspridning. En avspärrning kan alltså inte användas för att t.ex. hindra personer från att resa in eller ut ur ett större geografiskt område.

Eftersom det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 är klassad som samhällsfarlig, kan smittskyddsläkaren i respektive sjukvårdsregion besluta om karantän för friska personer. Det kan handla om att placera personerna i hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område.

Men att sätta en person i karantän är en kraftfull åtgärd som är noga reglerad i smittskyddslagen. Om en mindre ingripande åtgärd kan få samma effekt, ska smittskyddsläkaren välja den istället. En sådan åtgärd kan t.ex. vara beslut om särskilda hygienrutiner för den smittade personen eller avstängning från arbetet, skolan eller förskolan.

Det är viktigt att visa hänsyn och gott omdöme i mötet med andra människor, vilket innebär att vi ska hålla avstånd till andra på offentliga platser, både inomhus och utomhus. Det finns i dagsläget inga studier som visar någon exakt gräns för vilket avstånd som är säkert, men med tanke på hur droppsmittan sprids skulle ett riktmärke kunna vara minst en armlängds avstånd. En annan anledning till att Folkhälsomyndigheten endast ger ett ungefärligt mått är att verksamheter som restauranger, butiker och andra offentliga platser måste kunna ha en viss flexibilitet för att verksamheten ska fungera.

Coronaviruset överförs i första hand som kontakt- och droppsmitta från droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller pratar. Studier som gjorts om infektioner som sprids genom droppsmitta visar att dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter.

Läs mer Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Vi har alla ett personligt ansvar och en skyldighet att göra vad vi kan för att förhindra smittspridningen av sjukdomen covid-19.

Det här kan du göra:

• Var noga med din handhygien: tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Om möjligheten till handtvätt är begränsad kan handsprit vara ett alternativ. Undvika att röra vid ansiktet (ögon, näsa och mun). Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk.
• Håll ett avstånd till andra människor, både inomhus och utomhus på platser där människor samlas, till exempel i butiker, köpcentrum, på museer, bibliotek, servicekontor och i väntrum.
• Håll ett avstånd till andra människor i kollektivtrafiken som till exempel buss, tåg, tunnelbana och spårvagn.
• Avstå från att delta i större sociala sammanhang, såsom fester, begravningar, dop, kalas och bröllop.
• Håll ett avstånd till andra människor på idrottsplatser, i badhus, på gym och i andra träningslokaler. Undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.
• Undvik att resa i rusningstid.
• Avstå från onödiga resor.

Läs mer: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Känner du dig sjuk med symtom som snuva, hosta eller feber ska du låta bli att träffa andra människor. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Du ska inte gå till jobbet eller skolan, eller lämna barn på förskolan. Barnet kan fortsatt gå i förskola men någon annan bör lämna barnet. Det är viktigt att inte smitta andra.

Nej, så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har några symtom kan de göra som vanligt och gå till skolan, förskolan eller jobbet. I familjer eller hushåll där någon är sjuk är det viktigt att vara uppmärksam på symtom.

Tänk på vad du kan göra för att inte sprida smittan vidare: Skydda dig själv och andra från smittspridningar.

När en person i ett hushåll är sjuk med feber, hosta eller andra symtom på covid-19, ska hen isolera sig i hemmet. Om det är möjligt ska du som är sjuk isolera dig i ett eget rum.

Tänk på att:

• Försöka hålla minst en armlängds avstånd till den som är sjuk.
• Tvätta händerna så ofta som möjligt med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Tvätta alltid händerna före måltid, vid mathantering och efter ett toalettbesök.
• Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna efter.

Så länge syskon eller andra familjemedlemmar inte har symtom kan de göra som vanligt och gå till förskola, skola eller jobb men samtidigt vara särskilt uppmärksamma på tillkomst av symtom och då vara hemma.

Stanna hemma så länge du känner dig sjuk. Vänta sedan minst två dagar efter att du blivit frisk och symtomfri, innan du går tillbaka till jobbet, skolan eller förskolan.

Du som har en konstaterad covid19-infektion ska stanna hemma i minst sju dagar efter att du insjuknade, du ska även ha varit frisk och symtomfri i två dagar.

Du kan fortsätta att ha torrhosta efter att du blivit helt fri från en covid19-infektion. Du kan då gå tillbaka till jobb/skola/ förskola även om du fortfarande hostar så länge du har varit hemma minst sju dagar efter insjuknandet och minst två dagar sedan du hade några andra symtom.

Om jag har haft lukt- och smakbortfall?
Studier har visat att lukt- och smakbortfall verkar vara ett ganska vanligt symtom i samband med covid19. Hur vanligt det är som enda symtom, eller när i förloppet det kommer är oklart.

Om du har haft andra symtom initialt och ett lukt- och smakbortfall som hänger kvar gäller samma som för torrhosta, du ska då stanna hemma sju dagar efter att du insjuknade och du ska även ha varit frisk och symtomfri i två dagar.

Om du däremot endast haft symtomet lukt- och smakbortfall så rekommenderas du att stanna hemma minst sju dagar efter att du fick det, även om du i övrigt känner dig helt frisk.

Vi uppdaterar kontinuerligt informationen om covid-19 i takt med att ny kunskap om sjukdomen tillkommer.

I dagsläget är det oklart vilken grad av immunitet genomgången covid-19 infektion, eller påvisade antikroppar, ger. Därför ska personer som blivit friska efter en genomgången covid-19 infektion följa samma rekommendationer som övrig befolkning.

Du är frisk om det har gått minst sju dagar sedan du blev sjuk och minst 48 timmar sedan du hade några symtom.

Vi har nu en spridning av covid-19 i flera delar av Sverige. Vårt råd är därför att du jobbar hemifrån i den mån det är möjligt, i samråd med din arbetsgivare. Syftet är att minska hastigheten i smittspridningen och att hålla nere antalet personer som behöver sjukhusvård. En alltför snabb ökning av antalet smittade skulle innebära en kraftig och svårhanterlig belastning för sjukvården. Genom en långsammare ökning av antalet smittade får sjukvården större möjlighet att upprätthålla sin verksamhet.

Det är viktigt att skydda de äldre från att bli smittade av covid-19. Sedan den 1 april råder därför besöksförbud på samtliga landets äldreboenden för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19.

Ha ingen närkontakt med personer som är 70 år eller äldre om det inte är helt nödvändigt. Stanna hemma när du känner dig sjuk, även om du bara är lite förkyld. Covid-19 kan ge lindriga symtom som liknar en förkylning, så det är viktigt att vara vaksam.

För att undvika att bli smittad uppmanar vi dig som är 70 år eller äldre att begränsa dina nära kontakter. Du bör låta bli att åka med kollektivtrafiken, exempelvis buss, tåg, tunnelbana och spårvagn, handla i butiker eller vistas i lokaler där det finns många människor samtidigt. Ta istället hjälp av anhöriga eller grannar för att till exempel handla mat, hämta ut mediciner på apoteket eller uträtta andra ärenden.

Det är vanligt att känna oro, osäkerhet och ensamhet i en situation då man behöver hålla sig från andra människor. Det du kan göra för att det ska kännas bättre är till exempel att gå ut på promenader, men kom ihåg att hålla avstånd till andra. Håll kontakten med dina anhöriga och vänner via telefon, dator och sociala medier.

Tänk på att det här handlar om en begränsad tid. Försök att sysselsätta dig med det du tycker är roligt och stimulerande.

Tips och råd för att minska din oro (Röda Korset)

Ring Äldrelinjen om du behöver prata med någon (MIND)

Vi rekommenderar gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning att bedriva undervisning på distans i stället för i skolans lokaler. Rekommendationen gäller från och med den 18 mars.

Vissa undervisningsmoment och examinationer som inte kan genomföras genom distansundervisning kan undantas från rekommendationen. Enskilda elever, studerande och studenter som har särskilda stödbehov ges också undantag för att kunna närvara i skolan för att få rätt resurser och förutsättningar att klara utbildningen.

Gymnasieelever och studenter är inte i behov av omsorg, till skillnad från barn i grundskolan. De högre utbildningarna samlar också elever och studenter från mycket större upptagningsområden än vad grundskolan gör.

Rekommendationen syftar till att bromsa takten i spridningen av covid-19 i samhället, och att därmed avlasta sjukvården och skydda de mest sårbara från att smittas.

Vi på Folkhälsomyndigheten använder oss av flera olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige. Eftersom covid-19 är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen skickar läkare och laboratorier löpande in data till oss, som vi analyserar varje dag.

Andra sätt att samla information är att ta stickprov från patienter med influensasymtom och andra utvalda grupper i samhället. Vi kan också samla in kunskap om sökningar på 1177, sjukvårdsrådgivningens webbplats, och samtal som kommer in till 1177. Insamlade data ger underlag för beslut om åtgärder som minimerar dödlighet, sjuklighet och negativa effekter på samhället. Det gör det också möjligt att följa och utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder samt att göra det möjligt att följa och till viss del förutsäga pandemins utveckling.

Varje vecka skickar vi på Folkhälsomyndigheten ut en veckorapport för covid-19 (fr.o.m. 2020-03-20). Dessa veckorapporter sammanfattar läget för covid-19, för veckan som har gått.

Att klassa smittan som allmänfarlig och samhällsfarlig stärker den svenska beredskapen. Nu när covid-19 klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig smitta, finns möjligheter att besluta om åtgärder som karantän, isolering, hälsoundersökningar vid inresa och avspärrningar av områden. Beroende på vilken åtgärd det gäller, är det antingen smittskyddsläkaren eller vi på Folkhälsomyndigheten som fattar beslut om det.

Smittspårning innebär att den behandlande läkaren är skyldig att ta reda på dels hur en smittad person har blivit smittad, dels vem eller vilka andra som kan vara smittade eller har blivit utsatta för smittan. Smittspårning kan ha en avgörande betydelse för att förhindra smittspridning och minska risken för större utbrott.

Det är från och med 29 mars förbjudet att anordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar där fler än 50 personer deltar.

Allmänna sammankomster kan exempelvis vara demonstrationer, föreläsningar, religiösa sammankomster eller teater- och biografföreställningar.

Som offentliga tillställningar räknas till exempel idrottsevenemang, danstillställningar eller mässor.

Det är regeringen som har tagit detta beslut i syfte att motverka pandemin.

Om du har frågor om förbudet eller vill läsa mer kan du vända dig till Polisen.

Läs mer om förbudet på Polisens webbplats

Folkhälsomyndigheten publicerade den 1 april föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. Dessa innebär bland annat att var och en av oss har ett personligt ansvar att medverka till att förhindra smittspridning. Generellt gäller att du bör undvika större sociala sammanhang där flera personer träffas såsom fester, bröllop, begravningar och andra tillställningar. Det är också viktigt att du håller avstånd till andra människor på exempelvis idrottsplatser, gym, köpcentrum, i kollektivtrafiken med mera. Personer som är 70 år och äldre bör begränsa sina nära kontakter.

Läs mer

Inför alla evenemang färre än 50 deltagare rekommenderar vi att arrangören gör en riskbedömning. Bedömningen bör göras enligt den modell som finns på vår webbplats. Gör den för att utvärdera och åtgärda eventuella risker.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

För restauranger gäller nya regler om att vidta särskilda åtgärder för att minska risken för spridning av covid-19 från 25 mars.

Olika verksamheter i Sverige är skyldiga att, utifrån Folkhälsomyndighetens eller smittskyddsläkarens rekommendationer, göra vad de kan för att förhindra spridningen av covid-19. Detta kan till exempel innebära att:

• Butiker, köpcentrum och gallerior måste göra vad de kan för att begränsa antalet kunder som vistas i lokalen samtidigt. De ta fram alternativa lösningar till kassaköer eller anvisa hur långt kunderna kan stå mellan varandra.
• Arbetsgivare kan också underlätta för sina anställda genom att t.ex.
  • anpassa arbetsplatsen så att personalen inte riskerar att utsättas för smitta
  • göra det möjligt att arbeta hemifrån i den mån det går
  • anpassa arbetstiden så att det blir möjligt att undvika resor i rusningstrafik
  • undvika onödiga resor.
• Föreningar bör om möjligt skjuta upp årsmöten och likande, eller genomföra dem digitalt.

Större gemensamma ceremonier, samlingar eller aktiviteter för samtliga elever i en årskurs eller för hela skolan bör undvikas.

Vid skolavslutningar bör endast enskilda klasser eller andra avgränsade grupper samlas för exempelvis betygsutdelning eller social samvaro. Ett eventuellt utspring får endast genomföras för en klass eller grupp i taget, för att undvika trängsel. Familjer och andra närstående bör endast delta i firandet utomhus där tillräckligt avstånd kan hållas till andra människor. De som tillhör en riskgrupp, bör helt avstå från att delta.

Alla bör enligt våra allmänna råd avstå från större sociala sammanhang, däribland studentfester.

För att minska risken för smittspridningen ska elever och personal vara uppmärksamma på de symtom som kan förekomma vid covid-19, t.ex. halsont, snuva, hosta och feber. Även vid lättare symtom ska man hålla sig hemma. Elever och personal ska, liksom alla andra i samhället, stanna hemma så länge man känner sig sjuk. Man ska vara symtomfri i två dagar innan man träffar andra. Detta gäller givetvis även vid skolavslutningar och studentfirande.

Läs mer: Information till skola och förskola om covid-19

Kollektivtrafik och allmänna färdmedel, omfattas inte av förbudet mot allmänna sammankomster med fler än 50 personer.

Vi har gjort bedömningen att det för närvarande fortfarande är viktigt att kollektivtrafiken fungerar och att friska personer kan åka till jobbet och skolan. De företag som sköter kollektivtrafik och allmänna färdmedel har en skyldighet att:

• se till att trafiken körs i den omfattning som behövs för att minska risken för trängsel
• begränsa antalet passagerare per fordon
• informera sina passagerare om hur de kan minimera risken för smittspridning.

Råden gäller för de flesta persontransporterna, dvs. även för till exempel färdtjänst, skolskjuts och sjukresor, men inte för privata resor med egna fordon.

Läs mer: Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

Läs mer: Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

Fysisk aktivitet är bra för folkhälsan och det är viktigt att barnen i så stor utsträckning som möjligt kan fortsätta med sina normala aktiviteter.

Kollo och liknande lägerverksamheter för barn och ungdomar (födda 2002 eller senare) kan genomföras i närområdet. Du som ansvarar för lägerverksamheten måste se till att minska risken för att covid-19 sprids. Du bör också göra en riskbedömning inför olika aktiviteter och vidta de försiktighetsåtgärder som krävs.

Tänk bland annat på det här:

• Genomför träningen och aktiviteterna utomhus om det går.
• När det är möjligt, dela in deltagarna i mindre grupper.
• Öka avståndet mellan sovplatser och sittplatser i matsalen och andra utrymmen om det är möjligt.
• Minimera antalet aktiviteter som samlar många personer, till exempel vid avslutningar eller föreställningar för föräldrar och besökare.
• Se till att det finns möjlighet att tvätta händerna ofta.
• Stanna hemma vid sjukdom, även vid lindriga symtom.
• Se till att det finns möjligheter att ta sig hem för de som insjuknar.

För fler råd se vår FAQ om idrotts- och träningsaktiviteter.

Mer information hittar du även på vår sida om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning.

Idrotts- och träningsaktiviteter kan fortsätta, men den som ansvarar för träningen måste se till att minska risken för att covid-19 sprids. Idrottsföreningar bör göra en riskbedömning inför olika aktiviteter och vidta försiktighetsåtgärder.

Se riskbedömningsverktyg

Träning och aktiviteter utomhus är att föredra och närkontakt mellan idrottsutövare bör undvikas.

Idrottsföreningar ska utifrån rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare säkerställa att de vidtar lämpliga åtgärder för att undvika smittspridning av covid-19.

Gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar är 50 personer. Vissa idrottsaktiviteter – t.ex. maratonlopp i städer och allsvenska fotbollsmatcher – omfattas av detta förbud. Det är dock Polisen som är ansvarig myndighet i dessa frågor.

I enlighet med de allmänna råden avråder Folkhälsomyndigheten från tävlings- och träningsmatcher för vuxna. Barn och ungdomar, födda 2002 eller senare, kan dock genomföra matcher, träningsmatcher och tävlingar under förutsättning att de utgår från den föreskrift och de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har tagit fram.

Du kan läsa mer i våra rekommendationer angående idrott och träningsanläggningar med anledning av covid-19.

Undvik onödiga resor i samband med idrottsutövande.

För idrottsföreningar gäller följande råd:

• Undvik närkontakt mellan idrottsutövare.
• Håll träningar och andra idrottsaktiviteter utomhus om det är möjligt.
• Begränsa antalet åskådare och undvik trängsel.
• Undvik onödiga resor i samband med träningar, tävlingar och andra idrottsaktiviteter.

Generella råd till dig som tränar:

• Du som är sjuk, även med milda symtom, ska inte delta i aktiviteter. Stanna hemma tills du är helt frisk och ytterligare två dagar. Då smittar du ingen annan.
• Om du insjuknar under en idrottsaktivitet ska du gå hem direkt.
• Minska träningsformer som innebär en närkontakt med andra, gör andra övningar istället.
• Dela inte vattenflaskor, munskydd och liknande som kan överföra saliv.
• Torka av utrustning, som används av flera, efter användning. Exempelvis gymutrustning.
• Tvätta händerna noga med tvål och vatten. Handsprit är ett alternativ om du inte har tillgång till vatten.
• Du som är 70 år och äldre bör undvika offentliga miljöer och fysiska kontakter, och ska därför inte delta i gruppaktiviteter.

Läs mer: Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

Alla verksamheter i Sverige är skyldiga att, utifrån Folkhälsomyndighetens eller smittskyddsläkarens rekommendationer, vidta åtgärder för att minska risken för smittspridning. Detta kan till exempel innebära att begränsa antalet gäster som vistas samtidigt i en lokal. Hotell, vandrarhem och campingplatser bör också erbjuda alternativa lösningar till köer vid exempelvis incheckning, eller anvisa hur långt gästerna kan stå mellan varandra. Verksamheter bör också se till att personal och besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten samt erbjuda handsprit. Olikheter mellan anläggningarna, gällande till exempel storlek och läge, innebär att de kan komma att agera olika.

Om verksamheten har restaurang, bar, café eller liknande, omfattas de av de nya reglerna för restauranger och krogar. Smittskyddsläkaren kan då efter samråd med kommunen fatta beslut om att stänga dessa delar av verksamheten, om de inte uppfyller kraven.

Det är viktigt att människor känner till och följer Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd. Enligt de allmänna råden bör större sociala sammanhang undvikas (läs mer nedan). För besökare gäller att tänka över om vistelsen på hotell, vandrarhem eller campingplats verkligen är nödvändig. Alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige och avstå från onödiga resor. Hotell, vandrarhem och campingplatser kan utgöra en särskild problematik då det innebär att många från olika delar av landet samlas.

Läs mer:

Nya allmänna råd – håll avstånd och ta personligt ansvar (nyhet 1 april)

Nya regler för restauranger och krogar (Nyhet 24 mars 2020)

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Alla har ansvar att förhindra smitta av covid-19

Du som driver en restaurang, bar eller ett café måste göra det du kan för att förhindra att sjukdomen covid-19 sprids. Det innebär att du måste se till att det inte förekommer någon trängsel mellan dina gäster i köer, vid bord, bufféer eller bardiskar. Restauranggästerna ska kunna hålla ett avstånd till varandra.

Dina gäster ska sitta vid ett bord när de äter och dricker, de får inte stå vid ståbord eller bardiskar. Personalen ska helst bära ut beställningarna. Om det inte leder till trängsel eller köer är det möjligt att låta besökarna beställa och hämta sin mat och dryck själva. Hämtmat kan överlämnas som vanligt, så länge det går att göra utan trängsel.

Du som ansvarar för verksamheten måste också se till att det finns rutiner som gör risken för smittspridning så liten som möjligt. Det kan exempelvis innebära att du behöver ta fram interna riktlinjer om att personal och gäster ska ha möjlighet att tvätta händerna med tvål och rinnande vatten.

Läs om de nya reglerna som gäller från och med 25 mars

Frågor och svar om nya regler för restauranger, krogar m.m.

Vi har en samhällspridning i allt fler delar av Sverige. Därför rekommenderar vi att man ska tänka igenom om resan är nödvändig att genomföra. Alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige.

Den som är sjuk ska inte resa alls och riskgrupper ska särskilt överväga att resa eller ta emot besök. Till riskgrupperna hör främst personer som är 70 år och äldre, och personer med en underliggande sjukdom, t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes.

Får vi en geografisk spridning över större delar av landet riskerar vi att hamna i ett läge där resurser inom exempelvis hälso- och sjukvården är svåra att omfördela. Det är viktigt att tänka på att man ska kunna ta hand om sig själv om man skulle insjukna på sitt resmål. Behöver man hjälp lokalt måste man vara medveten om att det kan finnas begränsat med resurser. Man bör också kunna ta sig hem själv på ett säkert sätt, utan att riskera att smitta andra, om man insjuknar på besöksorten, alternativt att man har möjlighet till isolering.

Utöver detta gäller de tidigare rekommendationerna: Skydda dig själv och andra från smittspridning

Resor på 1–2 timmar är en ungefärlig tid och innebär att du, under förutsättning att du inte är sjuk, kan göra kortare resor från din bostad. Längre resor, eller en resa där du behöver använda kollektiva färdmedel, bör undvikas. Detta för att kunna ta dig hem om du är i behov av sjukvård, för att inte belasta sjukvården i en annan region. Kom också ihåg att begränsa dina sociala kontakter och att undvika platser där många människor samlas. Håll ett avstånd till andra. På så sätt minskar du risken för smittspridning.

I övrigt gäller våra föreskrifter och allmänna råd i samband med din resa.

Läs mer: Skydda dig och andra från smittspridning

När du åker tåg, buss och taxi, följ alltid våra råd om hur du skyddar dig själv och andra från smittspridning. Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, hosta och nys i armvecket, undvik att röra vid ögon, näsa och mun.

Du kan även tänka på att hålla ett avstånd till andra resenärer. Läs webbsidorna från de företag som sköter tåg, buss och taxi om de har särskilda rutiner.

Det är ännu inte helt klarlagt om så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål, har någon betydelse för spridningen av covid-19.

Tvätta alltid händerna efter resa. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Läs mer på vår webbsida Skydda dig och andra från smittspridning

Det är Utrikesdepartementet (UD) som avråder från resor till andra länder.

På grund av den fortsatta osäkerhet som råder för internationellt resande med anledning av det nya coronavirusets spridning, förlänger UD sin avrådan från icke nödvändiga resor till alla länder som beslutades den 14 mars 2020 till att gälla fram till och med den 15 juli 2020.

Besök UD:s webbplats för att få den senaste informationen om resor till utlandet, samt information om aktuella händelser i utlandet. Du kan även hitta information på UD:s webbplats om nya coronaviruset. Om du inte hittar svar på dina frågor där, kan du kontakta UD:s konsulära enhet på telefon 08-405 50 05, eller mejla till ud-kc-resefragor@gov.se.

Vi på Folkhälsomyndigheten ger inte reserekommendationer för enskilda personer eller grupper. Däremot kan vi ge UD rekommendationer, baserade på den information som vi som expertmyndighet har tillgång till i vårt internationella samarbete och via kontakterna med exempelvis WHO.

Du som resenär behöver göra en egen bedömning av ditt resande utifrån behovet av att resa och den information om smittspridningen som finns. Information finns tillgänglig på vår webbplats, men även resmålets egna myndigheter eller andra webbplatser tillhandahåller officiell information. Exempel på sådana webbplatser är WHO:s och ECDC:s webbplatser, som redovisar siffror från respektive land med någon dags eftersläpning från det att länderna officiellt rapporterar.

På International Air Transport Associations (IATA) webbplats finns reseinformation från olika länder sammanställd men kontrollera alltid med det land du planerar att resa till eller via. Om du har en nära förestående resa bör du ta kontakt med din researrangör alternativt ditt försäkringsbolag om du har frågor om av- eller ombokning.

Tänk över om resan verkligen är nödvändig, alla ska hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19 i Sverige och avstå från onödiga resor. Skidanläggningar utgör en särskild problematik då det innebär att många från olika delar av landet samlas.

Arrangörerna vid skidanläggningarna har redan vidtagit åtgärder för att minska risken för trängsel i liftköer och liknande, och vistelse utomhus innebär en mindre risk för smitta än vistelse inomhus. Varje anläggning har rätten och skyldigheten att fatta beslut kring sin verksamhet, i enlighet med myndigheternas beslut och rekommendationer. Olikheter mellan anläggningarna, gällande till exempel storlek och läge, innebär att de kan komma att agera olika.

Restauranger och after-ski-verksamhet på orterna omfattas av de nya reglerna från Folkhälsomyndigheten för restauranger och krogar och de allmänna råd som Folkhälsomyndigheten gick ut med 1 april 2020.

Läs mer:

Nya allmänna råd- håll avstånd och ta personligt ansvar (nyhet 1 april)

Information kring coronaviruset SLAO: (nyhet 31 mars)

Nya regler för restauranger och krogar (Nyhet 24 mars 2020)

Den förhållandevis lilla andelen barn som rapporteras sjuka i covid-19 verkar framförallt få mycket milda symtom. Det finns i dag liten kunskap om hur stor smittspridningen är mellan barn, och det finns fortfarande inga rapporter som tyder på en mer omfattande smittspridning i barngrupper.

Även om barn har milda symtom kan de, liksom vuxna med symtom, smitta andra. Det är därför viktigt att undvika att barn som är sjuka träffar andra än familjen i samma hushåll, framförallt om de är förkylda eller har feber. Det är extra viktigt att de undviker att träffa äldre eller personer i riskgrupperna.

Kunskaper om det nya coronaviruset tillkommer varje dag och vi följer kunskapsläget noga.

BRIS har information om hur du som förälder kan prata med ditt barn om oro för covid-19.

Ja, barn och ungdomar kan vaccineras enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, även under pågående utbrott av covid-19. Vid en akut infektionssjukdom med feber, snuva eller halsont (t.ex. vid covid-19) bör vaccinationen som alltid skjutas upp till ett senare tillfälle.

Vi bedömer att det i nuläget inte är en betydelsefull åtgärd att stänga alla skolor i Sverige. Det finns inga vetenskapliga studier som visar att en sådan åtgärd skulle få någon större betydelse. Det finns heller inte några uppgifter som pekar på någon större spridning av covid-19 i skolor någonstans i världen.

Att stänga för- och grundskolor skulle dessutom få negativa konsekvenser för resten av samhället. Exempelvis skulle många föräldrar, som arbetar inom vården och andra samhällsviktiga funktioner, behöva stanna hemma med sina barn. Det skulle också kunna leda till att sårbara grupper, som mor- och farföräldrar, hjälper till att ta hand om barnen.

För många barn är även skolan en viktig fast punkt i tillvaron. Innan en skola stängs måste man därför ha en plan och veta vart barnen istället ska ta vägen. Det är dock av vikt att barn och skolpersonal som har begynnande symtom av sjukdom eller är sjuka stannar hemma från skolan.

Riksdagen har beslutat om en ny lag som gör det möjligt att tillfälligt stänga skolverksamheter: lagen (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid. Det innebär att regeringen eller en skolas huvudman har möjlighet att under vissa förutsättningar stänga skolor. Det finns också en ny förordning (2020:115) som ger huvudmannen rätt att vidta vissa åtgärder för att se till att eleverna får den utbildning de har rätt till även när skolorna är stängda.

I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt. Barn kan vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka eller dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska påverkas ekonomiskt eller att de inte ska få gå till skolan. Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet, är uppmärksamma och lyssnar om barn vill prata om det som händer i vårt samhälle.

Att prata med barn om det nya coronaviruset

• Var lyhörd och uppmärksam på barnet
  Utgå alltid från barnets tankar och funderingar. Lyssna och ställ frågor.
• Informera lagom mycket
  Olika barn behöver olika mycket information. Ge ärliga svar på barnets frågor och var tydlig med att du som vuxen har och tar ett ansvar.
• Lugna barnets eventuella oro
  Barns oro kan ta sig olika uttryck. Stärk barnets känsla av trygghet genom att ta reda på vad barnet tänker på. Svara på barnets frågor men hjälp också barnet att släppa tankar som oroar.
• Våga prata om jobbiga saker
  Bemöt det som barnet är orolig över kan hända. Våga prata om det som är svårt även om du inte har alla svar på barnets funderingar.
• Var trygg inför barnet
  Ta hand om dig själv och din egen eventuella oro så den inte överförs till barnet. Barn påverkas av vuxnas oro.
• Ge barnet hopp
  Det är viktigt att berätta att det snart kommer att bli bättre. Det finns många vuxna som tar ansvar för att hitta lösningar som gör allt bra igen.
• Och kom ihåg
  Uppmuntra till lek. Gör roliga saker ihop och uppmuntra leken. Även barn behöver en paus från det som pågår just nu. Behåll vardagliga rutiner. Försök göra tillvaron så vanlig som möjligt för barnet.

Läs mer om vad du kan tänka på när du pratar med barn om coronaviruset:

Att prata med barn om coronaviruset (BRIS)

Bra att känna till om du är orolig för coronaviruset (Rädda barnen)

En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av smittsam sjukdom till alla kontinenter i världen. Vid en pandemi kommer sjukdomen med stor sannolikhet påverka stora delar av vårt samhälle och världens befolkning.

Det är WHO som avgör om en smittspridning bedöms vara en pandemi. Den 11 mars 2020 bedömde WHO att covid-19 är en pandemi. Deras bedömning är baserad på sjukdomens aktuella och potentiella utbredning på global nivå.

I Sverige är det vi på Folkhälsomyndigheten som har ansvaret för att samordna beredskapen mot allvarliga hälsohot enligt IHR (Internationella hälsoreglementet). Vår myndighet är utsedd till nationell kontaktpunkt av regeringen och har en rapporteringsskyldighet till WHO.

Läs mer om IHR (Internationella hälsoreglementet)

Läs mer om pandemiberedskap

Droppsmitta innebär att smittan överförs via droppar som sprids i luften när någon hostar, nyser eller kräks. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter. En del av dropparna, så kallade aerosoler, är så små att de följer med luftströmmar något längre. Både större droppar och aerosoler kan smitta den som andas in dem. Viruset som orsakar sjukdomen covid-19 sprids i första hand som kontakt- och droppsmitta och i vissa fall även som aerosol.

Luftburen smitta utgörs ofta av viruspartiklar som förökar sig i blåsor på huden och virvlar upp i luften. Luftburen smitta kan färdas långa sträckor och ses exempelvis vid mässling och vattkoppor. Även mycket små intorkade droppar kan, om de blir tillräckligt många och håller sig kvar i luften, orsaka luftburen smitta för den som andas in dem. Luftburen smitta utgör en mindre risk utomhus och på platser med god luftomsättning, där dropparna snabbt späds ut.

Både ja och nej.

Allmänt råd
Ett allmänt råd är inte bindande, utan en slags rekommendation för hur du kan göra för att uppfylla det som står i en lag, förordning eller föreskrift.

Du måste inte göra exakt som det allmänna rådet säger. Men väljer du att göra på ett annat sätt, måste du visa att du uppfyller det som står i den bindande regeln. Vi på Folkhälsomyndigheten har till exempel tagit fram allmänna råd om covid-19 men även om bassängbad och buller inomhus.

Rekommendation
En rekommendation är varken bindande eller kopplad till en bindande regel (till skillnad från ett allmänt råd). Däremot bygger en rekommendation på all den kunskap som finns inom ett visst ämne. Det är därför en god idé att följa en rekommendation som kommer från en myndighet.