Frågor och svar om covid-19 för barn och unga

Ett nytt virus har upptäckts som tillhör familjen coronavirus. Därför kallas det för det nya coronaviruset. Virus kan göra folk sjuka. Om du blir smittad av det nya coronaviruset kan du få sjukdomen covid-19.

Virus ser man inte med blotta ögat. Uppförstorat i mikroskop ser man att coronaviruset har små piggar på sig, som en kungakrona. Corona betyder krona på latin, därför kallas det för Coronavirus men heter egentligen SARS-CoV-2.

Covid-19 är namnet på sjukdomen som man får av det nya coronaviruset.

Viruset smittar genom droppsmitta. Det betyder att det smittar genom små droppar som sprids i luften när en smittad person nyser eller hostar.

Det nya coronaviruset är smittsamt. Viruset är i första hand farligt för de som är äldre än 70 år och för de som har andra sjukdomar som gör att de är känsliga för virus. För de flesta andra som blir smittade ger viruset en vanlig eller jobbig förkylning. De som blir väldigt sjuka kan få bra hjälp på sjukhus.

• Stanna hemma om du är sjuk. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Berätta för någon vuxen om du inte mår bra.
• Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten. Tvätta minst 20 sekunder varje gång. Du kan också använda handsprit.
• Vi måste vara försiktiga när vi träffar personer som är äldre än 70 år och människor som redan har andra sjukdomar. De kan bli väldigt sjuka om de smittas. Det går bra att träffas utomhus om alla är friska och om ni inte är för nära varandra.
• Om du nyser eller hostar, gör det i armvecket.
• Om du träffar människor du inte bor med är det bra att hålla avstånd till dem.

När man tvättar händerna noga en längre stund med tvål så dödar man viruset. Då minskar man risken att bli sjuk och att smitta andra. Om det inte finns tvål och vatten så är handsprit också jättebra.

Vaccin ger man till friska människor så att de inte ska bli sjuka. Det finns olika vacciner för många olika sjukdomar. Vi vet ännu inte när och om man kommer att vaccinera mot coronavirus i Sverige, men det är troligt att det kommer att ske under nästa år, 2021. I första hand är det då de som är äldre än 70 år, de som arbetar nära människor i vården som kan bli mycket sjuka av coronavirus och de människor som är i riskgrupper för svår sjukdom av coronavirus som vaccineras först. Vaccination är alltid frivillig. Vi vet ännu inte om barn och unga kommer att erbjudas vaccination mot coronavirus längre fram.

Det finns ingen medicin mot coronavirus ännu. Men om man blir väldigt sjuk och hamnar på sjukhus kan man få hjälp. Om man har svårt att andas kan man till exempel få syrgas. Forskare över hela världen jobbar med att hitta en medicin som fungerar mot coronavirus.

De flesta kan bli smittade av coronavirus, även barn. Barn som smittas blir ofta bara lite förkylda och behöver vila. Läs mer om vad som gäller för barn med symtom här. Få barn blir allvarligt sjuka.

Det är ingen som vet när eller om coronaviruset försvinner. Men det kommer inte påverka oss och samhället så här för alltid. Hela världen jobbar hårt med att få stopp på smittan.

Det beror på hur gammal du är och på vilket sätt du är sjuk.
Om du går i förskoleklass, årskurs 1-9, eller är i gymnasieålder bör du testa dig om du känner dig sjuk och har något eller några av symptomen nedan.

• hosta
• feber
• halsont
• svårt att andas (prata alltid med en vuxen vid andningsbesvär, ifall du behöver kontakta sjukvården)
• ont i musklerna
• rinnsnuva eller täppt i näsan
• huvudvärk

Ibland kan barn också få magbesvär som diarré och kräkningar som symptom på covid-19. Det är bra att veta att barn och unga vanligtvis inte blir lika sjuka som vuxna kan bli.

De minsta barnen (förskoleålder) är oftare förkylda än äldre barn och vuxna. Då kan det vara svårare att avgöra om de barnen ska testas. För små barn kan det också vara obehagligt med testningen. Därför rekommenderas att barn i förskoleålder i första hand stannar hemma utan provtagning. Om många är sjuka på en viss förskola eller i ett särskilt område kan det bli så att även yngre barn behöver testas för covid-19 för att stoppa smittan.

En viktig anledning till att man testar skolbarn är att det är viktigt för barn och unga att gå i skolan och vara med i aktiviteter för att må bra. Om provet visar att man inte har covid-19 kan man snabbare återgå till att ”leva som vanligt.” En annan anledning till att man testar barn är att man kan stoppa spridningen av sjukdomen snabbare genom att hitta de som är sjuka.

Testet tas oftast med hjälp av en särskilt provtagningspinne i näsan och halsen och ibland från saliv (spott) i munnen. Man för in provtagningspinnen i näsan, munnen eller halsen och killar lite där, liksom snurrar runt den, så att celler från slemhinnan kan fastna på pinnen. Sedan tittar man på provet med hjälp av speciella apparater på ett laboratorium. Då kan man hitta virus i cellerna som tecken på att man är sjuk i covid-19.

Vissa tycker att det är obehagligt att ta testet men det brukar inte göra ont. Om man är under 16 år rekommenderas det, och kan vara enklare, att testet tas av sjukvårdspersonal som är vana vid sådan provtagning. Beroende på var du bor finns det olika platser där man kan ta sådana här test. Ibland är det på en vårdcentral, ibland någon annanstans. Prata med en vuxen så att du får hjälp med att boka ett sådant test. Ibland kan man ta testet på sig själv eller med en vuxens hjälp. Är du över 16 år kan du ta ett sådant test på dig själv, antingen hemma (då skickas provet hem till dig) eller på ett ställe som du blir hänvisad till då du bokar testet. Det kallas egenprovtagning och provet tas från både näsa, hals och saliv (spott) med speciella provtagningspinnar som skickas med.

Du får svar efter några dagar. Om testet visar att du har covid-19 får du information från vården hur du ska bete dig. Har det gått sju dagar sedan du blev sjuk och febern har varit borta minst två dagar kan du oftast gå tillbaka till skolan, om du känner dig pigg för övrigt.

a) Om man varit sjuk men inte tagit något prov för covid-19

Då kan man gå tillbaka till förskola, skola eller annan verksamhet när man varit helt frisk i minst två dygn, 48 timmar. Om man känner sig frisk men fortfarande har lite hosta eller är lite snorig ska det ha gått minst 7 dygn sedan man först blev sjuk, och man ska ha känt sig frisk i minst 2 dygn.

Till exempel kanske man kände sig hängig och hade huvudvärk en dag men sedan nästa dag var man helt bra. Då ska man vara hemma två dygn efter att man kände sig helt frisk. Alltså i detta fall är man hemma i tre dagar, en dag sjuk, två dagar frisk.

b) Om man varit sjuk och tagit ett test som visat att man har covid-19

Då ska man vara hemma i minst 7 dygn sedan första symtomen och dessutom måste man ha känt sig pigg och frisk och utan feber i två dygn. Om man följt dessa regler men fortfarande har lite hosta eller är lite snorig behöver man inte vara hemma längre.

c) Om man varit sjuk och tagit ett test som visade att man inte hade covid-19

Om testet visade att man inte hade covid-19 kan man gå tillbaka till förskola, skola eller annan verksamhet så snart man känner sig frisk och pigg, och inte har någon feber.

Det är ofta bra att sätta ord på sin oro. Försök att hålla kontakten med andra genom telefon eller videosamtal. Ring en kompis eller någon annan som du känner dig trygg med. Det går även bra att träffas utomhus om man håller avstånd till varandra.

Om du känner dig stressad eller orolig är det också bra att prata med en vuxen du litar på. Det kan till exempel vara en förälder, en släkting, en tränare, lärare, eller din skolsköterska. Du som elev kan ta kontakt med din skolsköterska inom elevhälsan, även om ni har distansundervisning. Titta på din skolas webbplats eller informationskanal om du vill veta hur du kontaktar elevhälsan. Eller fråga en lärare.

Information om elevhälsan på umo.se

Om du hellre pratar med någon utomstående finns det flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Hit kan du vända dig om du mår dåligt och behöver prata om din oro eller ångest.

Stöd via chatt, mejl eller telefon (UMO)

Det är bra att göra sådant som du blir glad av. På så sätt får du pauser från din oro och kan tänka på annat. Försök att fortsätta med dina vanliga rutiner, till exempel sovtider, mattider och att komma ut och röra på dig så mycket det går. Det är också bra att prata med någon trygg person som du litar på om hur du känner. Det kan till exempel vara en förälder, en släkting, en tränare, lärare, eller din skolsköterska.

I oroliga tider sprids många falska rykten. Tänk på att inte tro på allt som sägs utan välj en källa som ger trovärdig information om coronaviruset, till exempel Folkhälsomyndigheten, 1177 eller krisinformation.se. Ta gärna hjälp av en vuxen om du känner att du är mycket orolig och om du vill prata om vad som är säkra informationskällor eller ej. Om du känner att du vill prata med någon utomstående om din oro så finns det flera organisationer som kan hjälpa dig.

Tips från BRIS om du är orolig

Stöd via chatt, mejl eller telefon om du mår dåligt (UMO)

Både vuxna och barn kan känna sig oroliga för det nya viruset. Det är viktigt att du pratar med dina föräldrar så att de förstår hur deras oro påverkar dig. Tillsammans kan ni komma överens om hur ni pratar om coronaviruset. Ni kan till exempel bestämma hur ofta ni får prata om det hemma. Att prata mindre om viruset och att titta mindre på nyheter kan hjälpa både dig och dina föräldrar. Ofta räcker det att titta på nyheter en eller högst två gånger per dag för att veta vad som händer.

Tips till barn och unga som har det jobbigt hemma just nu (Rädda Barnen)

Det är jobbigt att inte kunna träffas på samma sätt som man brukar göra. Försök istället att ha kontakt på andra sätt. Du kan till exempel. ringa, chatta eller ha videosamtal med kompisar och släktingar. Det går även bra att träffas utomhus och göra olika aktiviteter om man håller avstånd. Passa också på att göra roliga saker med de som du kan träffa, till exempel familjen du bor med. Ni kan spela spel, baka, titta på film eller göra något annat som ni tycker om.

Kom ihåg att den här tiden har ett slut. Just nu måste vi anpassa oss, men det mesta kommer att bli som vanligt igen.

Om du känner dig stressad eller orolig är det bra att prata med en vuxen du litar på. Det kan till exempel vara en förälder, en släkting, en tränare, lärare, eller din skolsköterska. Berätta vad du funderar över och hur du känner. Om du hellre pratar med någon utomstående finns det flera organisationer som erbjuder stöd via telefon, chatt eller mejl. Hit kan du vända dig om du behöver prata om hur du känner.

Stöd via chatt, mejl eller telefon (UMO)

Fler tips om hur du kan göra för att må bra finns här

Vi har haft epidemier i Sverige och i världen förut och det har vi lärt oss mycket av. När det kommer ett nytt virus är alla människor oskyddade eftersom vårt immunförsvar inte känner igen viruset. Därför kan väldigt många bli sjuka.

För att inte alla ska bli sjuka samtidigt försöker vi göra så att folk träffas mindre. Då får viruset svårare att sprida sig. Det kommer inte alltid vara så här. Så småningom blir inte lika många sjuka och då kan vi börja träffas igen.

Dessutom är det jättemånga duktiga forskare som jobbar för att ta fram ett vaccin mot viruset och andra typer av behandlingar som kan hjälpa om man blir sjuk. Därför finns det mycket goda chanser att vi ska få kontroll på viruset.

Om det finns en plan för din behandling är det viktigt att du följer den så gott det går. Om du till exempel får en medicin så fortsätt att ta den. Du kan också försöka att göra saker som du har lärt dig av din psykolog och som kan hjälpa dig att minska din ångest. Om du inte kan träffa din psykolog kanske ni ändå kan ha kontakt, fast på ett annat sätt? Du skulle kunna fråga om ni kan höras på telefon istället, eller ha videosamtal.

Prata med dina föräldrar så att de kan hjälpa dig att undersöka vilka möjligheter som finns. Du kan också få tillfällig hjälp av någon annan person under tiden som du inte kan träffa din psykolog. Du som elev kan ta kontakt med din skolsköterska inom elevhälsan, även om ni har distansundervisning. Titta på din skolas webbplats eller informationskanal om du vill veta hur du kontaktar elevhälsan. Eller fråga en lärare.

Information om elevhälsan på umo.se

Om din ångest blir väldigt jobbig är det viktigt att du söker hjälp. Du kan alltid söka hjälp på en akutpsykiatrisk mottagning.

Stöd via chatt, mejl eller telefon om du mår dåligt (UMO)

I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt. Barn kan vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka eller dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska påverkas ekonomiskt eller att de inte ska få gå till skolan. Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet, är uppmärksamma och lyssnar om barn vill prata om det som händer i vårt samhälle.

Att prata med barn om det nya coronaviruset

• Var lyhörd och uppmärksam på barnet
  Utgå alltid från barnets tankar och funderingar. Lyssna och ställ frågor.
• Informera lagom mycket
  Olika barn behöver olika mycket information. Ge ärliga svar på barnets frågor och var tydlig med att du som vuxen har och tar ett ansvar.
• Lugna barnets eventuella oro
  Barns oro kan ta sig olika uttryck. Stärk barnets känsla av trygghet genom att ta reda på vad barnet tänker på. Svara på barnets frågor men hjälp också barnet att släppa tankar som oroar.
• Våga prata om jobbiga saker
  Bemöt det som barnet är orolig över kan hända. Våga prata om det som är svårt även om du inte har alla svar på barnets funderingar.
• Var trygg inför barnet
  Ta hand om dig själv och din egen eventuella oro så den inte överförs till barnet. Barn påverkas av vuxnas oro.
• Ge barnet hopp
  Det är viktigt att berätta att det snart kommer att bli bättre. Det finns många vuxna som tar ansvar för att hitta lösningar som gör allt bra igen.
• Och kom ihåg
  Uppmuntra till lek. Gör roliga saker ihop och uppmuntra leken. Även barn behöver en paus från det som pågår just nu. Behåll vardagliga rutiner. Försök göra tillvaron så vanlig som möjligt för barnet.

Läs mer om vad du kan tänka på när du pratar med barn om coronaviruset:

Att prata med barn om coronaviruset (BRIS)

Bra att känna till om du är orolig för coronaviruset (Rädda barnen)

Små barn och oro för coronavirus (BVC-podden)

Möta barn och elevers oro (Skolverket.se)

Att plana ut kurvan handlar om att man inte vill att för många ska bli sjuka samtidigt. Då finns det en risk att sjukvården inte hinner med alla som är sjuka av covid-19 eller av andra sjukdomar. Om det går att sprida ut antalet sjuka på längre tid så räcker sjukhusen till för både de som är sjuka av covid-19 men också av andra sjukdomar. Alla rekommendationer som Folkhälsomyndigheten ger handlar om att just plana ut kurvan.

Med andra ord handlar det om att försöka kontrollera smittan av viruset. Det kan man göra genom bra hygienåtgärder som att tvätta händerna ofta och att man stannar hemma om man känner sig sjuk. Det kan man också göra genom att hålla avstånd till varandra, både inom- och utomhus, och genom att skjuta upp större aktiviteter och kalas där man annars umgås flera stycken och tätt inpå varandra.

Den här filmen visar hur vi kan plana ut kurvan (youtube.com)

Folkhälsomyndighetens uppgift är att arbeta för en god och jämlik folkhälsa i Sverige. Det betyder att Sveriges befolkning ska må bra, ha en god hälsa och att alla har samma rätt till att må bra. Det finns olika områden inom folkhälsoarbetet, till exempel arbetar vi med tobak, alkohol, psykisk hälsa och vaccinationer. På Folkhälsomyndigheten finns också laboratorier och personer som arbetar med smittsamma sjukdomar. Folkhälsomyndigheten utgör en viktig del i Sveriges beredskap vid extrema händelser, tillsammans med regeringen och andra myndigheter. Därför arbetar vi nu med coronapandemin. På Folkhälsomyndigheten finns många experter som behövs i detta arbete.

Det är ingen som vet när eller om coronaviruset försvinner. Men det kommer inte påverka oss och samhället så här för alltid. Hela världen jobbar hårt med att få stopp på smittan just nu. Så småningom blir inte lika många sjuka och då kan vi börja träffas, göra vanliga saker och resa igen.

Även om man går i skola på distans, eller om man stannar hemma mer än vanligt just nu, är det bra att hålla sina rutiner. Försök att prata med en vuxen om hur du kan få in mer rörelse varje dag och om vilken mat ni ska äta och ha hemma. Man mår bättre i både kroppen och i tankarna av att röra sig och äta bra. Här kommer några tips:

• Försök att äta och sova på samma tider som vanligt.
• Om ni är flera hemma samtidigt kan ni hjälpas åt att planera vad ni ska äta och hur ni ska röra på er. För vissa kan det vara bra att göra en detaljerad plan för hur hela veckan ska se ut.
• Försök att ta korta pauser under hela dagen så att du inte sitter stilla för länge.
• Frukt och grönsaker är bra att äta som mellanmål, och drick vatten om du är törstig.
• Om du inte längre kan gå till din vanliga träning eller aktivitet – försök att komma på alternativ. Finns det något annat du kan göra istället?
• Vi rör oss mer när vi är utomhus, så försök att gå ut varje dag. Promenera eller spring, gå i trappor eller kliv upp och ner på stenar, murar eller stockar.
• Om du hellre rör på dig inomhus finns det olika träningsvideos på nätet eller träningsappar som du kan ta del av.