Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Här hittar du frågeformulär och exempel på följebrev för Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Av följebreven finns fler postala och digitala varianter än de som visas här.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå analyser av utvecklingen av folkhälsan och förutsättningarna för en god och jämlik hälsa i Sverige. Följ utvecklingen med våra analyser och rapporter eller använd våra verktyg för att själv ta fram och analysera folkhälsostatistik på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år orsakar eller bidrar alkoholdiagnoser till att personer avlider. Dödligheten är ojämlikt fördelad och det finns stora skillnader i dödlighet mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. Det är även stora skillnader mellan män och kvinnor. Alkohol bidrar därmed till ojämlikhet i hälsa.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tinnitus i vår omgivning och hur det påverkar hälsan.

Under Stockholm Pride, 31 juni 2025, bjöd vi in till en myndighetsgemensam seminariedag på Pride House där arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer presenterades.

Den 4 april 2025 hölls ett webbinarium där utredare på Folkhälsomyndigheten presenterade den årliga rapporten Folkhälsan i Sverige.

Ni som har tagit emot statsbidrag från Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur ni har använt det beviljade statsbidraget.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Matproduktionen och matförsörjningen är viktiga för vår hälsa och att samhället ska fungera, även vid kriser. Hur vi producerar, distribuerar och säljer mat påverkar både hälsa, miljön och klimatet. Här beskriver vi hur Sveriges livsmedelssystem fungerar.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Under 2021 samlade vi in nya data till Swelogs – en av världens största undersökningar för att studera relationen mellan spel om pengar och människors hälsa. Syftet med Swelogs är att studera förändringar både i befolkningen i stort och i olika delgrupper.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist.

Folkhälsomyndigheten planerar en ny avdelning för smittskydd och beredskap. Syftet är att samla myndighetens arbete och kompetens inom dessa frågor.

I Folkhälsomyndighetens tillsynsvägledning och allmänna råd kan du som miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta stöd vid handläggningen av ärenden om temperatur inomhus enligt miljöbalken. Där framgår även vilka riktvärden för inomhustemperatur som gäller.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som utgår från identifierade behov.

En god hälsa i hela befolkningen är både en förutsättning och ett medel för ett motståndskraftigt samhälle. Men klimatförändringar, bristande ekonomiska resurser och antbiotikaresistens är några av de utmaningar som på olika sätt påverkar folkhälsan. Här har vi samlat information om några av dessa utmaningar för hela samhället.

Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa regler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tandhälsa (munhälsa), såsom självskattad tandhälsa, att ha avstått tandläkarvård trots behov och hur många skolbarn som borstar tänderna.

Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. Inomhusmiljön i bostäder och olika verksamheter har därför stor betydelse för människors hälsa. Människor kan i sin inomhusmiljö utsättas för ämnen som kan vara negativa för hälsan.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner syftar till att begränsa spridning, eliminera stigma, och säkerställa god livskvalitet för personer som lever med hiv. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot hiv och sexuellt överförbara infektioner har många synergier med arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).