Mässling är en mycket smittsam sjukdom som kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer, t.ex. lung- och hjärninflammation hos både barn och vuxna. Påssjukevirus orsakar oftast inflammation av spottkörtlar, men kan även angripa testiklar, äggstockar och bukspottskörteln, samt orsaka hjärnhinneinflammation. Röda hund är vanligen en lindrig infektion som kan ge hudutslag eller helt passera utan att personen utvecklar symtom. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk - upp till 90 procent - för allvarliga fosterskador.

Läs mer om sjukdomarna här.

Rekommendationer för vaccination av vuxna

För att förebygga sjukdomsfall och undvika att gravida kvinnor exponeras rekommenderar Folkhälsomyndigheten att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Personer som misstänks sakna skydd mot någon av sjukdomarna rekommenderas kompletterande vaccination med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccin). Endast kombinationsvacciner finns idag tillgängliga i Sverige.

För fullgott, bestående skydd mot mässling bör man ha fått två doser. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum, men intervallet mellan doserna kan vara betydligt längre, som det till exempel är inom barnvaccinationsprogrammet.

Risken att smittas av mässling och röda hund i Sverige är låg, eftersom sjukdomarna inte längre cirkulerar. Utomlands är risken att smittas högre. Därför kan det vara ett bra tillfälle för vuxna att se över behovet av kompletterande vaccination inför resor utomlands.

Risken att bli smittad av mässling är högre för icke-immun hälso- och sjukvårdspersonal jämfört med den allmänna befolkningen. Det gäller inte enbart personal med direkt patientkontakt, utan även andra yrkesgrupper som vistas i samma miljöer. Vilken personal som ska erbjudas MPR-vaccination är upp till varje arbetsgivare att avgöra efter en riskbedömning i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1).

Det är särskilt viktigt att kvinnor i fertil ålder har ett skydd mot röda hund. Eftersom MPR-vaccinet inte får ges under pågående graviditet är det viktigt att kvinnor som saknar immunitet vaccineras före en graviditet. Vaccination kan också ske efter förlossningen om man under graviditeten har upptäckt att kvinnan saknar immunitet mot röda hund, som skydd inför en eventuell följande graviditet.

Stöd för bedömning av skydd

Man kan få skydd mot respektive sjukdom genom vaccination eller genom att ha haft sjukdomen. Det finns inga heltäckande nationella register över vilka som vaccinerats eller varit sjuka. Vaccination mot mässling infördes 1971, men få vaccinerades i början av 1970-talet. Vaccination av flickor mot röda hund startade 1974. 1982 infördes allmän vaccination med MPR-vaccin i ett två-dosschema. Alla barn erbjuds idag MPR-vaccination inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Läs mer om gamla och nya vaccinationsprogram här.

Nedanstående tabell kan ge vägledning vid bedömning av vilket skydd mot mässling en person som vuxit upp i Sverige kan tänkas ha. Personer som är födda före 1960 har nästan alltid haft mässling som barn. Personer födda på 1960- och 1970-talet som är uppvuxna i Sverige kan däremot ha undgått mässlingsinfektion och heller inte blivit vaccinerade med två doser. Sedan mitten av 1980-talet har däremot 90-97 procent av alla barn vaccinerats. Det finns dock personer utan fullgott skydd även bland unga vuxna uppvuxna i Sverige.

För den som inte har kvar sitt vaccinationskort och inte kommer ihåg om de vaccinerats eller haft sjukdomen kan vaccination ske utan föregående immunitetskontroll.

Tabell. Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige
FödelseårHaft mässling?Vaccination erbjuden?
Före 1960 I stort sett alla har haft mässling. Nej.
1960-1969 Nästan alla har haft mässling. Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.
1970-1974 Många har haft mässling. En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.
1975-1980 En avtagande andel har haft mässling. Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.
1981 och senare De flesta har inte haft mässling. Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

Personer uppvuxna utomlands utgör en heterogen grupp och individernas immunitet är beroende av hemlandets vaccinationsprogram och i vilken utsträckning sjukdomarna förekommit där under uppväxten. Studier från bl.a. Sverige och Spanien har visat att invandrade kvinnor saknade skydd mot röda hund i större utsträckning än inhemskt födda kvinnor.

För asylsökande har Folkhälsomyndigheten tagit fram särskilda rekommendationer för att underlätta beslut om vaccination, särskilt vid första vårdkontakterna. Rekommendationerna gäller främst asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak. Läs mer i våra rekommendationer om Vaccinationer till människor på flykt.

Vaccination av barn

Barn ska erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, med två doser vid 18 månaders ålder respektive i årskurs 1-2. Ovaccinerade eller delvis vaccinerade äldre barn (upp till 18 år), även nyanlända, ska erbjudas kompletterande vaccination med MPR-vaccin.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF 2016:51) och tillhörande vägledning om Vaccination av barn och ungdomar.

Rekommendationer för tidigareläggning av första dosen MPR-vaccin

Vid ökad smittrisk, inklusive resor utomlands, kan den första dosen MPR-vaccin tidigareläggas. De i Sverige tillgängliga MPR-vaccinen är registrerade för användning från 9 månaders ålder, men på speciell indikation (till exempel vid pågående utbrott eller resa till område med pågående utbrott) kan läkare ordinera vaccin redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning.

  • Barn som vaccineras med MPR-vaccin före 12 månaders ålder ska erbjudas den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder.
  • Vaccination från och med 12 månaders ålder sker däremot inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet. Barn som får den första dosen MPR-vaccin vid eller efter 12 månaders ålder behöver inte någon dos vid 18 månaders ålder.

Vad innebär en rekommendation?

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen (allmänna och särskilda) kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan landsting och kommuner beslutar själva om rekommendationerna ska följas och om eventuella avgifter för patienterna.

Läs mer

Sjukdomsinformation om mässling

Sjukdomsinformation om påssjuka

Sjukdomsinformation om röda hund

Vaccin mot mässling

Vaccin mot påssjuka

Vaccin mot röda hund

Externa länkar om utbrottsinformation och reseråd

Kunskapsunderlag och rekommendationer:

Mässling och röda hund – ett kunskapsunderlag till nationell handlingsplan

Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården.

Vaccination av barn och ungdomar (vägledning)

Relevanta föreskrifter:

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (HSLF 2016:51)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:1) – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet