• Varför rekommenderas vaccination efter graviditetsvecka 16?

    Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 16 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.

    För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccineras mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli svårt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 16.

  • När ska den gravida vaccineras?

    När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figuren nedan visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden.

    Figur: Fyra exempel

    Fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden.Fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden.

    I figuren visas fyra graviditeter (blå fält). För varje markeras graviditetsvecka 16 med en pil. Vaccinationsperioden november–januari representeras av det grå fältet i bakgrunden och februari månad har en ljusare ton eftersom vaccinationer ibland pågår även då. Tre influensasäsongers data visas i diagrammet för att visa att influensasäsonger ser annorlunda ut från år till år. Figuren är en anpassning av en figur som norska Folkehelseinstituttet har i sin vaccinationsvägledning.

    Graviditet A skulle alltså rekommenderas vaccination under vintern efter graviditetsvecka 16, medan graviditet B skulle rekommenderas vaccination i februari efter graviditetsvecka 16, om influensasäsongen inte ännu klingat av. Graviditet C skulle rekommenderas vaccination i november–december eftersom personen även tillhör en medicinsk riskgrupp. Graviditet D skulle inte vaccineras eftersom influensasäsongen är över när personen når den senare delen av graviditeten.

  • Behövs en ultraljudsundersökning?

    Nej, det finns ingen medicinsk anledning att göra en ultraljudsundersökning innan den gravida får vaccin mot säsongsinfluensa.

  • Finns det risk för narkolepsi i samband med vaccinationen?

    Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

  • Finns det kvicksilver i vaccinet?

    Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige.

  • Behövs omvaccinering?

    Influensavaccinets effekt varar bara i 6–9 månader, det vill säga tillräckligt för en influensasäsong. Den som vaccinerats tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar.

  • Var ges vaccination mot influensa?

    Gravida kan under hösten och vintern vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Information om relevanta vaccinationsmottagningar finns på 1177.se för varje landsting och region.

  • Vad kostar vaccinationen?

    I de flesta landsting är vaccinationen gratis för gravida och övriga riskgrupper. Läs mer på landstingets webbplats eller kontakta den lokala smittskyddsenheten för prisinformation.

  • Kan det levande försvagade influensavaccinet ges till gravida?

    Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett trivalent eller fyrvalent inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.

  • Vilka influensavirus finns det?

    Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två molekyler som avgör immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset, och som därmed avgör smittsamheten: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Hos influensa A finns många olika subtyper av H och N. De har numrerats (till exempel H1 eller H18, N2 eller N11), och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A(H2N3) eller A(H1N1).

    Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner eller vaccin. De influensatyper som återkommer varje vinter kallas säsongsinfluensa. Följande influensastammar cirkulerar världen över sedan pandemin 2009:

    • Influensa A(H3N2)
    • Influensa A(H1N1)pdm09
    • Influensa B/Yamagata
    • Influensa B/Victoria
  • Vilka influensatyper ingår i vaccinet?

    De trivalenta säsongsinfluensavaccinerna innehåller tre olika vaccinstammar, och sedan pandemin 2009 har A(H1N1)pdm09 ingått varje säsong. Övriga stammar i vaccinerna är influensa A(H3N2) och en linjetyp av influensa B. De fyrvalenta vaccinerna innehåller även den andra linjetypen av influensa B. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccin mot influensa.