Hos de allra flesta ger HPV en infektion som inte märks alls. Viruset sprids lätt via hud- eller slemhinnekontakt. De flesta infekteras med en eller flera olika typer av viruset under sin livstid. Några av dem som infekteras gör sig inte av med viruset ur kroppen och det har visat sig att dessa personer med kvarstående HPV-infektion har en ökad risk att få livmoderhalscancer och även vissa andra typer av cancer som anal-/genitalcancer och cancer i svalgregionen (tonsillcancer).

HPV-infektion i Sverige

HPV är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i Sverige. En majoritet av alla sexuellt aktiva män och kvinnor drabbas. Omkring 8 000 kvinnor behandlas årligen mot cellförändringar, 500 kvinnor utvecklar livmoderhalscancer och cirka 150 dör i sjukdomen. Sedan vaccinationerna startade har man kunnat se att färre yngre kvinnor i Sverige smittats med de typer av HPV som ingår i vaccinerna. Även förekomsten av kondylom och allvarliga cellförändringar minskade signifikant i vaccinerade åldersgrupper.

HPV-infektion i världen

HPV är vanligt i hela världen. Över 250 000 kvinnor dör varje år i livmoderhalscancer. Den största sjukdomsbördan är i utvecklingsländer där mer än 85 procent av dödsfallen inträffar. I juni 2017 hade över 70 av världens länder infört vaccinationsprogram mot HPV-infektion.

Vaccin

I Sverige finns två olika vacciner mot HPV-infektion. De skyddar mot två HPV-typer (typ 16 och 18) som kan orsaka cancer. Det ena skyddar dessutom mot två HPV-typer (typ 6 och 11) som kan orsaka kondylom. Båda vacciner är godkända för användning från nio års ålder.

Ett tredje vaccin som är godkänt i EU finns ännu inte tillgängligt i Sverige. Vaccinet är en vidareutveckling av det vaccin som skyddar mot fyra HPV-typer och innehåller ytterligare fem typer (HPV 31, 33, 45, 52 och 58).

Vem rekommenderas vaccination?

HPV-vaccin erbjuds inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till flickor i årskurs 5 eller 6. Kompletterande vaccination ska erbjudas flickor upp till 18 års ålder.

Dosering och intervall

Sedan den 1 januari 2015 är ett tvådosschema godkänt för barn 9–13 respektive 9–14 år (beroende av vaccin) med doserna givna med minst sex månaders mellanrum.

Båda vaccinerna gavs tidigare i tre doser per individ oavsett ålder. I ett tredosschema rekommenderas de två första doserna att ges med 1–2 månaders mellanrum och att intervallet mellan dos två och tre ska vara minst 4–5 månader.

  • Tvådosschema gäller enbart för barn 9–13 år eller 9–14 år (beroende av vaccin).
  • Tredosschema måste även fortsättningsvis ges till äldre barn och vuxna samt till immunsupprimerade barn.
  • Den som har påbörjat ett tredosschema och fått de två första doserna måste även ges en tredje dos. Det går inte att räkna två doser med enbart två månaders intervall som ett tvådosschema, utan det måste vara ett intervall på minst sex månader.

Vem ska inte vaccineras?

Personer med överkänslighet mot någon del i vaccinet ska inte vaccineras. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

Om en person är akut sjuk och har hög feber ska vaccinationen senareläggas till ett annat tillfälle. En lindrig infektion utgör däremot inte en kontraindikation för vaccinering. Gravida ska inte vaccineras.

Skyddseffekt

HPV-vaccin ger över 90 procents skydd mot de HPV-typer vaccinerna innehåller om man inte blivit smittad med dessa typer innan man blev vaccinerad. Båda vaccinerna skyddar mot HPV typ 16 och 18. Det är de HPV-typer som oftast orsakar livmoderhalscancer (omkring 70 procent av fallen). Det vaccin som används inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn skyddar också mot HPV typ 6 och 11 vilka orsakar 90 procent av alla fallen av kondylom (könsvårtor). Vaccinerna läker inte en redan befintlig infektion eller redan etablerad cellförändring.

Skyddet från HPV-vaccin förväntas vara långvarigt och följs kontinuerligt upp i studier och i övervakningsprogrammet. I nuläget finns data hos unga kvinnor som visar på skydd mot cellförändringar och kondylom i minst tio år efter vaccination.

Biverkningar

De flesta reaktioner som förekommer är milda och snabbt övergående. De vanligast förekommande biverkningarna är lokala reaktioner (smärta, rodnad och svullnad) vid stickstället, feber, huvudvärk, trötthet, blåmärken, illamående, kräkning, klåda, utslag, smärta i ben och armar. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före vaccination, och räknas framför allt som en reaktion på nålsticket. Exempel på sällsynta reaktioner som setts är andningssvårigheter och nässelutslag.

Övrigt

HPV-vaccin ingår i högkostnadsskyddet för kvinnor upp till 26 års ålder. Äldre kvinnor, pojkar och män får själva bekosta vaccinationen.

Vaccinationsprogrammet mot HPV följs upp genom studier av vaccinationstäckning, vaccineffektivitet och biverkningar. Läs mer om uppföljningen av HPV-vaccinationer här.

Läs mer

Frågor och svar om humant papillomvirus

Informationsmaterial för att lära och informera om HPV och HPV-vaccination

1177 Vårdguiden: Cellförändringar i livmoderhalsen

Cancerfonden: frågor och svar om HPV och HPV-vaccin

WHO:s webbsida om HPV och HPV-vaccin