Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. De allvarligaste sjukdomarna orsakade av pneumokocker kallas invasiva och kan ge hjärnhinneinflammation och blodförgiftning (sepsis). Det är sjukdomar som förekommer i alla åldrar, även om pneumokockinfektioner främst drabbar de yngsta (barn under två år) och äldsta individerna (över 65 år).
När en bakteriell infektion uppträder som komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (till exempel i anslutning till influensa) är det i regel pneumokocker som är orsaken. Pneumokockinfektioner är vanligtvis lätta att behandla med antibiotika och det är ovanligt att i övrigt friska personer dör av infektionen. Det finns över 100 kända serotyper av pneumokocker.
Pneumokockinfektion i Sverige
Allmän vaccination av spädbarn mot pneumokocker infördes i ett nationellt vaccinationsprogram 2009. Innan vaccinationsprogrammet startade insjuknade varje år omkring 100 barn under fem års ålder i allvarlig pneumokocksjukdom och 3-4 barn dog. Sedan vaccinationen infördes i programmet har förekomsten av allvarlig pneumokocksjukdom minskat kraftigt bland barn. Antalet invasiva infektioner orsakade av typer som ingår de konjugatvacciner som har använts inom barnvaccinationsprogrammet har minskat i alla åldersgrupper. Idag är incidensen högst bland personer 65 år och äldre.
Pneumokockinfektion: statistik och årsrapporter med kommentarer
Pneumokockinfektion i världen
Cirka 1,5 till 2 miljoner människor dör av pneumokockinfektioner varje år i världen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) inträffar årligen cirka 14,5 miljoner fall av allvarlig pneumokocksjukdom hos barn under fem år, med 826 000 dödsfall. 152 av världens länder har infört vaccination mot pneumokocker i vaccinationsprogram.
Vaccin
Det finns två typer av pneumokockvaccin: konjugatvaccin och polysackaridvaccin.
Konjugatvaccin
I konjugatvaccin (PCV) har kolhydrater från bakteriens kapsel kopplats till ett protein, vilket gör att även barn under två år kan bilda antikroppar efter vaccination.
Fyra konjugatvacciner finns tillgängliga som ger skydd mot olika många pneumokockserotyper: 10 (PCV10), 13 (PCV13), 15 (PCV15) eller 20 (PCV20).
PCV10 är godkänt för vaccination av barn mellan sex veckor och fem år. PCV13 och PCV15 är godkända för barn från sex veckor samt vuxna. PCV20 är godkänt för vaccination av vuxna.
Polysackaridvaccin
Polysackaridvaccin (PPV) består endast av kolhydrater från pneumokockernas bakteriekapsel. Polysackaridvacciner fungerar inte hos de minsta barnen, vars immunsystem inte kan bilda antikroppar mot ren kolhydrat.
Polysackaridvaccinet ger skydd mot 23 pneumokockserotyper (PPV23). Det är godkänt för vaccination av barn från två års ålder och vuxna.
Vem rekommenderas vaccination?
Vaccinationsprogram för barn
Barn erbjuds vaccination mot pneumokocker med konjugatvaccin inom barnvaccinationsprogrammet vid följande åldrar:
3 månader + 5 månader + 12 månader
För barn under 1 år gäller 3-dosschema. Barn i åldern 12-23 månader rekommenderas två doser. Barn i åldern 2-5 år vaccineras med en (PCV13 och PCV15) eller två doser (PCV10) beroende på vaccin. Kompletterande vaccination mot pneumokocker ska erbjudas alla barn upp till 6 års ålder.
Särskilt vaccinationsprogram för riskgrupper
Vaccinationsprogrammet för riskgrupper mot pneumokocker omfattar alla personer som är 2 år eller äldre med vissa sjukdomar eller tillstånd. Dessutom ska vaccination mot pneumokocker erbjudas till alla födda 1947 och senare det år de fyller 75 år.
Läs mer om Vaccinationsprogrammet mot pneumokocker för riskgrupper.
Rekommenderad vaccination till riskgrupper
Vaccination mot pneumokocker rekommenderas till ytterligare några grupper, bland annat till alla personer som är 65 år och äldre.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om pneumokockvaccination till riskgrupper
Vem ska inte vaccineras?
De som fick en allvarlig (livshotande) reaktion efter en föregående dos ska inte vaccineras. De som har en svår allergi mot en vaccinkomponent ska inte heller vaccineras. Vid akut sjukdom med hög feber bör vaccination uppskjutas.
Skyddseffekt
Konjugatvacciner har visats skydda mot cirka 90 procent av de invasiva infektioner som orsakats av de pneumokocktyperna som ingår i vaccinet. Vacciner ger också ett visst skydd mot öron-, bihåle- och lunginflammation.
Flera studier visar en påtaglig så kallad flockeffekt efter införande av allmän vaccination av barn. Sjukdomsfallen orsakade av pneumokocktyper som ingår i vaccinet minskar alltså även bland ovaccinerade på grund av att smittöverföringen minskar.
Polysackaridvaccin har visat ge skydd mot invasiv sjukdom och lunginflammation. Skyddseffekten kan vara sämre hos några riskgrupper, t ex personer med immunbrist.
Biverkningar
De vanligaste reaktionerna efter vaccination är att det kan bli rött, ömt och svullet på injektionsstället. Minskad aptit förekommer också. Spädbarn kan reagera med feber och irritabilitet. Några personer kan få diarré eller kräkningar. Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.
