Vaccination mot vattkoppor (varicella)
LyssnaVattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta ofarlig utslagssjukdom. Mottagligheten är allmän, oftast drabbas förskole- och skolbarn. Även vuxna kan dock insjukna och de får ofta allvarligare symtom än barn. Sjukdomen finns över hela världen.
Vattkoppor börjar i allmänhet med lätt till måttlig feber och värk i kroppen under något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla.
Efter genomgången sjukdom/infektion, med eller utan symtom, finns virus sovande (latent) kvar i nervceller i kroppen. Vid en eventuell reaktivering får man bältros.
Vem rekommenderas vaccination?
Vaccin mot vattkoppor ges i Sverige i första hand till särskilda medicinska riskgrupper. En utredning om förutsättningarna för att införa vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn har påbörjats på Folkhälsomyndigheten.
För närvarande rekommenderas vaccination av barn med underliggande sjukdom som nedsätter immunförsvaret, till exempel maligna sjukdomar och kronisk njursjukdom. För att dessa barn inte ska smittas rekommenderas även vaccination av syskon och nära kamrater. Bedömningen görs av patientansvarig eller annan sakkunnig läkare.
Vaccin mot vattkoppor kan ges till barn från 9 månaders ålder och vuxna. Det rekommenderas 2 doser med minst 4 veckors mellanrum för att säkerställa skydd mot vattkoppor.
Vem ska inte vaccineras?
Personer med svår immunbrist ska inte vaccineras.
Vid säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet ska vaccination undvikas. Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet. Vid infektion med hög feber ska man vänta med vaccination. Gravida bör inte vaccineras mot vattkoppor.
Skyddseffekt
Nästan alla småbarn utvecklar antikroppar mot vattkoppsvirus redan efter en dos vaccin. Vid vaccinering i vuxenåldern eller efter puberteten utvecklas enligt det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC antikroppar hos cirka 80 procent av de vaccinerade efter en dos, och hos så gott som 100 procent efter två doser. Om en person insjuknar trots vaccinering får personen en betydligt mildare form av vattkoppor.
Biverkningar
Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. En försvagad form av sjukdomen med enstaka blemmor eller (i sällsynta fall) blåsor uppträder 1-2 veckor efter vaccinationen hos cirka fem procent av de vaccinerade. Allmänsymtom är ytterst sällsynta.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.