Vaccination mot stelkramp

Lyssna

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

Stelkramp orsakas av bakterien Clostridium tetani, som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga kroppen. Stelkrampsfall kan inträffa trots avsaknad av synliga sår. Sjukdomen smittar inte mellan människor.

Stelkramp i Sverige

Innan den allmänna vaccinationen mot stelkramp infördes i Sverige insjuknade enligt beräkningar mellan 50 och 100 personer årligen. Efter att vaccinationsprogram införts är stelkramp en ovanlig sjukdom. Enstaka fall av stelkramp inträffar bland ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer. Oftast är det kvinnor över 70 år som insjuknar. Män i den åldern har generellt ett något bättre skydd, troligen på grund av att vaccin gavs under värnplikten.

Stelkramp i världen

Stelkrampsbakterien förekommer i hela världen och stelkramp är fortfarande en vanlig orsak till småbarnsdöd i många länder med bristande vaccinationsprogram. Världshälsoorganisationen (WHO) har beräknat att 49 000 nyfödda barn dog av stelkramp 2013, en minskning med 94 procent sedan slutet på 1980-talet.

Vaccin

Vaccin mot stelkramp finns i följande kombinationsvacciner:

  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B
  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio (både barnvaccin och boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)
  • Difteri-stelkramp-kikhosta (boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)
  • Difteri-stelkramp (boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)

Vem rekommenderas vaccination?

Vaccination mot stelkramp ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och ges vid följande tidpunkter:

  • 3 månader + 5 månader + 12 månader
  • 5 år
  • Årskurs 8-9

Vaccinationen mot stelkramp ges i form av ett kombinationsvaccin tillsammans med de andra vaccinationer som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdosen vid 5 års ålder ges tillsammans med vaccin mot difteri, kikhosta och polio. Påfyllnadsdosen i årskurs 8-9 ges tillsammans med vaccin mot difteri och kikhosta.

Grundvaccination av vuxna

På grund av brist på monovalenta vacciner mot difteri och stelkramp har Folkhälsomyndigheten tagit fram särskilda rekommendationer för grundvaccination av vuxna.

Rekommendationer för grundvaccination av vuxna mot difteri och stelkramp

Påfyllnadsdoser till vuxna

Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år. Detta innebär att personer födda 2002 och senare bör ta den första påfyllnadsdosen i 35-årsåldern.

Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp

Personer födda till och med 2001 följde ett annat vaccinationsschema och fick sin fjärde och sista vaccination mot stelkramp i 10-årsåldern. För dessa är det aktuellt med en första påfyllnadsdos i 30-årsåldern.

Tidigare vaccinationsprogram

Vem ska inte vaccineras?

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) för vaccination är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen).

Ett medicinskt ställningstagande ska göras om andra allvarliga reaktioner inträffat inom 48 timmar efter en tidigare dos.

Skyddseffekt

Skyddet mot stelkramp är mycket gott efter grundvaccination. En påfyllnadsdos rekommenderas vid 5 års ålder och i årskurs 8 eller 9. Därefter rekommenderas påfyllnadsdoser vart 20:e år.

Biverkningar

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. I allmänhet är sådana reaktioner lindriga och tolereras väl. Det är mindre vanligt med kvarvarande eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner.

Observera att de kombinationer som används i dag också innehåller andra vacciner. Det betyder att den redovisade frekvensen av biverkningar är den sammanlagda frekvensen för vacciner som ingår i kombinationen.

Läs mer

Läs mer på andra webbplatser

När du klickar på länken lämnar du Folkhälsomyndighetens webbplats. Folkhälsomyndigheten tar inte ansvar för innehåll på externa webbplatser.