Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Förutom www.folkhalsomyndigheten.se finns följande webbplatser som drivs av Folkhälsomyndigheten. På denna sida finns även relaterade webbplatser som drivs av andra organisationer.

Tillsammans med fyra partnerländer i södra Afrika har Folkhälsomyndigheten lanserat ett regionalt projekt, Sphirha, för att stärka nationella folkhälsoinstitut med särskilt fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Insatser för att minska stigmatisering är en central del av samhällets förebyggande och främjande arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Vid höga temperaturer är det viktigt att ta hand om sig själv och sina anhöriga. Folkhälsomyndigheten har vägledningar och informationsmaterial för att skydda människors hälsa vid värmeböljor.

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Avdelningen tar fram och sprider kunskapsstöd om livsvillkorens och levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

En inventering av hur HLV-resultaten använts över tid har genomförts genom sökningar i databaser, rapporter från regionerna, beställarinventering och nedladdningsuppgifter. Denna publikation berättar hur resultaten har använts.

Saneringsintyg används för att förebygga, upptäcka och hantera internationella hot mot människors hälsa. Det syftar även till att minska risken för att smittämnen eller andra ämnen som utgör eller som kan utgöra ett hot mot människors hälsa förs in i landet eller sprids till andra länder.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Vi har tagit fram en strategi som pekar ut riktningen för Sveriges fortsatta arbete med SRHR. Strategin innehåller mål, åtgärdsområden och utgångspunkter för arbetet. Den lyfter också fram de målgrupper som behöver prioriteras och de aktörer som behöver bidra i arbetet för att nå målen.

European Health Interview Survey (EHIS) är en europeisk folkhälsoundersökning organiserad av EU:s statistikmyndighet Eurostat. EHIS kartlägger hälsa, sjukdomar, funktionsförmåga, sjukvårdsutnyttjande och hälsorelaterade levnadsvanor.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

Frågeformulär samt följebrev tillhörande Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV).

Rökning är ojämnt fördelat i befolkningen och det finns stora skillnader mellan olika grupper baserat på utbildning, inkomst och sysselsättning, enligt den nationella folkhälsoenkäten. Användningen av nikotinsnus och e-cigaretter ökar i befolkningen och är vanligast bland personer i åldern 16–29 år.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Länsstyrelsen i Västerbotten har genomfört ett pilotprojekt att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Ta del av slutrapport och material från projektet.

Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Personer med intersexvariationer ingår i vårt uppdrag sedan januari 2021, genom regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.