Reglerna om rökfria miljöer gäller i huvudsak platser som allmänheten har tillträde till, vilket lite förenklat skulle kunna sägas betyda platser som allmänheten har rätt att vara på. I lagen om tobak och liknande produkter sätts det i motsats till platser som endast är tillgängliga för en begränsad krets personer. Exempel på platser som endast är tillgängliga för en begränsad krets personer är föreningslokaler, arbetslokaler och lagerlokaler.

I lagen om tobak och liknande produkter undantas dessutom privata miljöer från rökförbuden. Undantaget avser bostäder och andra miljöer för boende som inte är tillfälliga (6 kap. 4 §). I dessa miljöer gäller alltså inte något rökförbud enligt LTLP.

Detta innebär exempelvis att barnomsorg i privata bostäder faller utanför lagens regler för rökfria miljöer. Detsamma gäller om en allmän sammankomst anordnas i en privatbostad (prop. 1992/93:185 s. 55).

Till andra miljöer som inte omfattas av lagens rökförbud hör bl.a. boendes egna rum i servicehus och de intagnas egna rum på kriminalvårdsanstalter. Det hindrar dock inte att rökförbud kan finnas på sådana platser av andra skäl t.ex. brandföreskrifter eller andra myndighetsföreskrifter som till exempel inom kriminalvården där rökning bara är tillåtet utomhus, på särskilda platser (prop. 1992/93:185 s. 28 och 51, och Kriminalvårdens föreskrifter KVFS 2011:1).

Exempel på platser där rökförbudet inte gäller

Entréer till hyreshus och bostadsrättshus

Folkhälsomyndigheten har bedömt att allmänheten inte har tillträde till de allmänna utrymmena i flerbostadshus såsom trapphus och andra gemensamhetsutrymmen. Därför anser vi att det nya rökförbudet inte heller omfattar entréer till flerbostadshus.

Skulle en entré till ett flerbostadshus delas med en verksamhet dit allmänheten har tillträde, exempelvis en affär, bör dock rökförbud gälla vid en sådan entré. Samma sak om exempelvis en restaurang disponerar en lokal i huset med en egen ingång som används av restauranggästerna.

Balkonger med mera

Undantaget från rökförbudet i privata miljöer innebär också att det enligt lagen inte är förbjudet att t.ex. röka i sin lägenhet, på sin balkong, på altanen, i trapphuset eller i loftgångar.

Lekplatser

En lekplats som bara är tillgänglig för en sluten krets av personer, t.ex. medlemmarna i en bostadsrättsförening eller de boende i ett visst flerbostadshus, omfattas inte av rökförbudet.

För att en sådan lekplats inte ska betraktas som allmänt tillgänglig måste det tydligt framgå att allmänheten inte har tillträde till den. Det kan man åstadkomma genom att exempelvis hägna in och låsa lekplatsen, eller genom att tydligt informera om att lekplatsen bara får användas av de boende.

Möjlighet att införa frivilliga rökförbud

De krav på rökfria miljöer som lagen ställer upp kan sägas vara minimiregler för i vilken omfattning en lokal m.m. ska hållas fri från rök. Det finns alltså inga hinder för en bostadsrättsförening eller en hyresvärd att införa frivilliga rökförbud som går längre än vad som följer av lagen.