Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:

• kronisk hjärtsjukdom
• kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår/instabil astma
• andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
• kronisk lever- eller njursvikt
• diabetes mellitus typ 1 och 2
• tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.

De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar här barn med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas vaccination mot influensa av individuella skäl.

Hela listan på rekommenderade riskgrupper: Vaccination mot influensa

Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige, såväl inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), samt det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion och LAIV som nässpray. Alla vaccinerna innehåller komponenter mot två typer av influensa A och två typer av influensa B.

I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade och levande attenuerade influensavacciner användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.

Nej. Genom att vaccinet är levande försvagat ska det inte ges till barn som har försvagat immunförsvar på grund av sjukdomar såsom symtomatisk HIV-infektion, cancer eller vissa medicinska behandlingar. Dessutom ska barn som vaccinerats med levande vaccin undvika nära kontakt med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar 1-2 veckor efter vaccinationen.

Vaccinet ska inte heller ges till barn med allvarlig astma eller med aktivt väsande andning. Influensainfektion hos barn som behandlas med salicylsyra kan ge en mycket ovanlig men allvarlig hjärnsjukdom, Reyes syndrom. På grund av risk för Reyes syndrom ska barn som vaccinerats med det levande vaccinet inte ta salicylsyra (aspirin, albyl) under 4 veckor efter vaccination.

Det levande attenuerade influensavaccinet kan innehålla rester av äggprotein men risken för reaktioner hos äggallergiker är liten. Om ett barn är äggallergisk bör detta lyftas med ordinerande läkare.

För barn rekommenderas generellt att man separerar vaccination mot covid-19 från alla andra vaccinationer, inklusive influensavaccination, med minst 7 dagar. I enskilda fall kan det vara aktuellt med vaccination samtidigt med influensavaccin, det får då avgöras av behandlande läkare.

Det beror helt på barnets sjukdom och det är barnets behandlande läkare som bedömer om vaccination bör rekommenderas eller inte. Skyddseffekten av influensavaccination hos barn med nedsatt immunologisk kompetens är dock osäker. Barn som kontinuerligt medicinerar med hög steroiddos (som motsvarar mer än 2 mg/kg av prednisolon per dag, eller mer än 20 mg per dygn) eller med biologiska immunhämmare och barn med HIV-infektion brukar vanligen erhålla avdödat säsongsinfluensavaccin årligen från sex månaders ålder. Barn med andra immunbristsjukdomar kan också rekommenderas vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin, liksom barn som genomgått transplantation eller cytostatikabehandling (men först viss tid efter sådan åtgärd). Det kan vara aktuellt att också – eller istället – erbjuda barnets familjemedlemmar och vårdare vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin samt att ge tidig antiviral behandling till barnet om det insjuknar i influensaliknande sjukdom. Antiviralprofylax efter familjeexposition bör övervägas vid svår immunbrist hos barnet även om det vaccinerats.

Det levande försvagade vaccinet (LAIV) som ges som nässpray ska inte ges till barn som har nedsatt infektionsförsvar på grund ett tillstånd eller på grund av immunsuppressiv behandling, såsom: akuta och kroniska leukemier, lymfom, symtomatisk HIV-infektion, brister i det cellulära immunförsvaret och höga doser kortikosteroider.

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket svår sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa för att uppnå detta skydd.

Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från sex månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Säkerhetsstudier för vacciner mot säsongsinfluensa visar att biverkningar kan förekomma, men att de är lindriga och övergående (se nedan). Flera länder har infört influensavaccination i barnvaccinationsprogrammen (se nedan) så ytterligare data på effektiviteten av de olika vaccinen bland barn väntas under kommande år.

Generellt sett rekommenderas influensavaccination till barn och vuxna i riskgrupp inför resa till ett land med pågående influensaepidemi. Men att ge råd om vaccinationer och annan reseprofylax är komplicerat eftersom råden måste vara individuellt utformade för varje enskilt fall och resa. Därför bör vårdnadshavare vända sig till en vaccinationsmottagning för att få råd både om resevaccinationer och om mer allmän reseprofylax. De kan då ta hänsyn dels till resan (resmål, aktuell smittrisk, resans längd, typ av vistelse) och dels till resenärerna (tidigare vaccinationer, eventuella sjukdomar och allergier, m.m.). De har dessutom aktuell information om andra länders eventuella krav på vaccinationer.

Det tar ungefär två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum (se dosering nedan), vilket betyder att barnet får skydd först ungefär två veckor efter den andra dosen.

Under vissa tidpunkter på året kan det saknas influensavacciner i Sverige, vilket kan betyda att man får vänta med att vaccinera sig till dess att man kommit till resmålet.

Mer om skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum (se dosering nedan), vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen.

Vaccinationsskyddet mot att insjukna i influensa är aldrig 100 procent, men sjukdomen blir oftast lindrigare hos de som vaccinerats. Vaccinationseffekten varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar, ålder och immunförsvar, samt tid sedan vaccination.

Mer om skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria.

Dosering av inaktiverade vacciner

Inaktiverade standarddos vacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt barn från 6 månaders ålder. Alla ges hel dos. Barn i åldern 6 månader till och med 8 år som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen de vaccineras. Doserna bör ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccinationen räcker en dos vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 1 för dosering av inaktiverade vacciner per åldersgrupp.

Tabell 1. Dosering av inaktiverade vacciner per åldersgrupp.

Sök läkemedelsfakta (lakemedelsverket.se)

Dosering av levande försvagade influensavaccin (LAIV)

LAIV ges som nässpray och är i Europa endast godkänt för barn i åldern 2–17 år. Barn och ungdomar som inte tidigare har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccination ges en dos årligen vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 2 för dosering av LAIV per åldersgrupp.

Nej, inget av de vacciner mot säsongsinfluensa som saluförs på den svenska marknaden innehåller kvicksilver/tiomersal.

Läs mer under Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det om vaccinet innehåller kvicksilver?

Liksom alla läkemedel kan influensavaccin orsaka biverkningar. De flesta eventuella biverkningar är lindriga och kortvariga oavsett typ av vaccin.

Det finns flera typer av influensavacciner som injiceras och de dokumenterade biverkningarna skiljer sig något mellan dessa. Vanliga biverkningar kan till exempel vara aptitlöshet, huvudvärk, muskelvärk, feber, trötthet, diarré och rött, ont och svullet där sprutan stacks in. För att läsa bipacksedeln med information om biverkningar, med mera, klicka på vaccinets namn i högerkolumnen på Läkemedelsverkets information om säsongsinfluensa.

För barn som vaccinerats med det levande försvagade vaccinet som ges som nässpray (LAIV) är nästäppa, rinnsnuva, huvudvärk, svaghet, minskad aptit, muskelvärk samt feber vanliga biverkningar. Allvarliga allergiska reaktioner är mycket sällsynta. Se Fass-Allmänhet för bipacksedeln till LAIV.

En halv miljard doser av vaccin mot säsongsinfluensa ges årligen i världen sedan många år. Narkolepsi har aldrig rapporterats i samband med säsongsinfluensavaccination.

• Vaccin mot säsongsinfluensa 2021–2022 (Läkemedelsverket.se)
• Fluenz Tetra (FASS.se)

I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år och vaccinet används i flera länder för allmän vaccination av barn, bland annat Danmark och Finland. Danmark rekommenderar vaccination av alla barn 2 till 6 år från säsongen 2021-2022. I Finland erbjuds alla barn från 2 till 6 år vaccination (sedan 2018-2019, tidigare 2-3 år sedan 2007).

I Storbritannien påbörjade man 2013-2014 att stegvis införa vaccination mot säsongsinfluensa för alla barn. Säsongen 2021-2022 kommer alla barn i förskola och skolbarn upp till 15 år att erbjudas vaccinationen inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Enligt beslut från 2013 fasas erbjudanden av vaccination in för att till slut erbjudas alla barn 2-17 år.

Även Irland, Lettland, Polen, Slovakien, Slovenien och Österrike rekommenderar vaccination av barn, med olika åldersgränser. De flesta övriga länder i Europa inriktar sig däremot hittills, liksom Sverige, på att skydda barn med ökad risk för allvarlig sjukdom. I Danmark, Finland och Storbritannien ges levande försvagat influensavaccin (LAIV) i första hand till de barn som kan ta det.

Läs mer

• Influensavaccination (Statens Serum Institut.dk)
• Annal Flu Programme (National Health Service.uk)
• Vaccin mot influensa (Institutet för hälsa och välfärd.fi)
• Influenza: Recommended vaccinations (ECDC.eu)

Nej, Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för barn. I åldersgruppen 2–17 år kan både inaktiverade och levande försvagade vacciner användas.