Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska kikningarna. I anslutning till hostattackerna kan barnet få svårt att andas. Hostattackerna avslutas ofta med kräkningar. Så småningom klingar hostattackerna av, och sjukdomen brukar vara överstånden efter sammanlagt cirka sex veckor. Det är framför allt spädbarn som riskerar att bli allvarligt sjuka i kikhosta. Vuxna som får sjukdomen har ofta långvarig hosta men utan kikningar.

Kikhosta i Sverige

Innan kikhostevaccin togs in i det svenska barnvaccinationsprogrammet på 1950-talet var kikhosta en vanlig barnsjukdom. Sjukdomen cirkulerade med toppar var 3-5 år och 5 000 till 20 000 fall rapporterades per år (se figur nedan). I början av 1900-talet dog 1 000 personer i kikhosta årligen.

Efter införandet av kikhostevaccin minskade antalet sjukdomsfall till färre än 1 000 fall per år i början av 1970-talet. Under 1979 avbröts vaccinationerna på grund av det dåvarande vaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Under de följande åren blev kikhosta en vanlig sjukdom igen. 1981-83 sjukhusvårdades 2 300 barn, varav hälften var under ett år, fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Studier gjorda på 1980-talet visade att 60 procent av ovaccinerade svenska barn hade haft kikhosta före tio års ålder.

Kikhostevaccin återintroducerades i vaccinationsprogrammet 1996. En ny sorts kikhostevaccin (acellulärt vaccin) hade då utvecklats och testats i stora studier, bland annat i Sverige. Antalet fall sjönk därefter snabbt. Bland spädbarn minskade incidensen från 600-800 fall per 100 000 barn till 100 fall per 100 000 barn år 2006 och fortsatte att minska ytterligare de följande åren. Under 2009-2013 rapporterades färre än 300 fall av kikhosta årligen. Sjukdomsförekomsten har dock fortfarande varit högst bland spädbarn och det är framför allt barn under sex månader som drabbas.

Under 2014 ökade antalet insjuknade kraftigt jämfört med de föregående åren och över 700 fall rapporterades. Två spädbarn avled i kikhosta. Totalt har 12 dödsfall inträffat mellan 1996-2014.

Figur. Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1911-2014.

Aktuell statistik över antal fall av kikhosta i Sverige finns under Sjukdomsstatistik.

Kikhosta i världen

I många utvecklingsländer bidrar kikhosta till en hög barnadödlighet. WHO beräknade att 16 miljoner personer insjuknade 2008, varav 95 procent i utvecklingsländer. Omkring 195 000 barn dog i sjukdomen. Även i västvärlden inträffar utbrott. I Kalifornien rapporterades under 2014 över 10 000 fall. Under 2012 rapporterades nästan 10 000 fall och 14 dödsfall i England. Antalet fall har sedan sjunkit något men är fortsatt högt i landet.

Vaccin

Vaccin mot kikhosta finns i följande kombinationsvacciner:

  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib
  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B
  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio (både barnvaccin och boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)
  • Difteri-stelkramp-kikhosta (boostervaccin med reducerat antigeninnehåll)

Enbart kikhostevaccin finns för närvarande inte.

Vem rekommenderas vaccination?

Vaccinet ges i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn vid följande tidpunkter:

  • 3 månader + 5 månader + 12 månader
  • 5 år
  • årskurs 8-9

I det nuvarande vaccinationsprogrammet ges vaccin mot kikhosta tillsammans med de andra vaccinationer som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8-9 ges tillsammans med vaccin mot difteri och stelkramp (vid 5 års ålder i kombination med poliovaccin). Barn födda till och med 2001 följde tidigare vaccinationsprogram och fick sin fjärde vaccination i 10-årsåldern.

Vem ska inte vaccineras?

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen).

Ett medicinskt ställningstagande ska göras om andra allvarliga reaktioner inträffat inom 48 timmar efter en tidigare dos. Detta gäller även för dem som har fått encefalopati inom sju dagar efter en tidigare dos.

Skyddseffekt

Vaccinet ger gott skydd mot kikhosta. Tre vaccindoser skyddar 80-85 procent mot sjukdomen. Skyddet är dock inte långvarigt och effekten börjar avta gradvis efter cirka 5 år. Därför rekommenderas påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8-9.

Biverkningar

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. I allmänhet är sådana reaktioner lindriga och tolereras väl. Det är mindre vanligt med kvarvarande eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner. Hypotonisk-hyporesponsiv episod (HHE) är en mycket ovanlig övergående reaktion som kan uppträda inom 48 timmar efter vaccination. På senare år har man uppmärksammat sent uppdykande och sedan kvarstående och kliande knuta på vaccinationsstället hos småbarn.

Detaljerad information finns i FASS-texten för respektive kombinationsvaccin

Observera att de kombinationer som används i dag också innehåller andra vacciner. Det betyder att den redovisade frekvensen av biverkningar är den sammanlagda frekvensen för vacciner som ingår i kombinationen.

Läs mer

Frågor och svar om kikhosta

Sjukdomsinformation om kikhosta

Informationsmaterial om att förebygga kikhosta hos spädbarn

Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal

Läs mer på andra webbplatser

När du klickar på länken lämnar du Folkhälsomyndighetens webbplats. Folkhälsomyndigheten tar inte ansvar för innehåll på externa webbplatser.

CDC: Pertussis vaccination (på engelska)

WHO: Pertussis (på engelska)

Lyssna på kikhosta

Filmer från CDC

Film från Parents of Kids with Infectious Diseases (PKIDs)