Alkoholens skadeverkningar

I Sverige orsakade alkohol fem procent av den samlade sjukdomsbördan 2019 enligt data från det internationella projektet Global Burden of Disease (GBD). Sjukdomsbördan kan förklaras av att alkohol orsakar både psykisk och fysisk ohälsa. Högre alkoholkonsumtion ger generellt högre risk för sjukdom, men även låg konsumtion ökar risken för till exempel cancer. Vi vet idag inte om det finns någon nivå av alkoholkonsumtion som inte ökar risken för sjukdomar.

Konsumtion av alkohol kan dessutom orsaka skador och sociala problem för både den som dricker och för andra. Tillsammans leder medicinska och sociala skador som orsakas av alkohol till stora kostnader för samhället.

Alkohol leder till ökad risk för sjukdomar och skador

Risken att drabbas av icke smittsamma sjukdomar kan öka vid konsumtion av alkohol det gäller till exempel beroendesyndrom, blodtrycks-, lever- och cancersjukdomar. Cancer och beroende är de sjukdomar som förklarar den största delen av ohälsa relaterat till alkohol, enligt beräkningar från GBD.

Alkohol ökar även risken för både avsiktliga skador och för olyckor. Det handlar ofta om självskador samt fall- och transportolyckor.

Alkoholkonsumtion kan även öka risken för smittsamma sjukdomar, framför allt luftvägssjukdomar. Den alkoholrelaterade sjukdomsbördan utgörs till 76 procent av icke smittsamma sjukdomar, 21 procent av skador och 3 procent av smittsamma sjukdomar enligt data från GBD 2019 (figur 1).

Figur 1. Fördelning av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan 2019 indelat i smittsamma sjukdomar, skador och icke smittsamma sjukdomar.

Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), GBD, 2021.

Alkohol är den största riskfaktorn för sjukdom och död bland unga

Bland ungdomar 15–19 år i Sverige är alkoholkonsumtion den riskfaktor som orsakar flest förlorade friska levnadsår och därmed bidrar mest till sjukdomsbördan, enligt GBD. Det förklaras bland annat av beroendesyndrom, självskadebeteende, våld, transportolyckor och andra olyckor.

Varje år avlider många personer på grund av alkohol

Enligt alkoholindex orsakades 2 100 dödsfall av alkoholdiagnoser 2022, vilket motsvarar 25 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre. Dödligheten är mer än tre gånger så hög bland män som bland kvinnor. Jämfört med början av perioden 2000–2022 har dödligheten minskat bland män, medan den under samma period har varit relativt oförändrad bland kvinnor (figur 2).

Figur 2. Dödlighet enligt alkoholindex, antal per 100 000 invånare 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2000 till 2022.

Källa: Indikatorlabbet (bearbetning av data från Socialstyrelsen).

Alkoholindex baseras på dödsfall med uttalad alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande orsak. Alkoholindex fångar därmed inte dödsfall som delvis kan orsakas av alkohol till exempel cancer. Alkoholindex ger därför en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten.

Uppskattningsvis har 300 000 svenskar ett beroende av alkohol

Omkring 4 procent (ca 300 000 individer) av Sveriges vuxna befolkning beräknas ha ett alkoholberoende enligt undersökningen Vanor och konsekvenser utförd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2021 (CAN). Samma undersökning visar att andelen med ett beroende i stort sett var oförändrad mellan mätningarna 2013 och 2021. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan grupper, exempelvis är:

• Andelen med alkoholberoende högre bland män än bland kvinnor (4,4 procent respektive 3,1 procent).
• Andelen med alkoholberoende är högre i åldersgruppen 17–29 år jämfört med övriga åldersgrupper, det gäller både män och kvinnor (6,8 procent respektive 8,2 procent).
• Det vanligare att ha ett beroende bland män med låg utbildningsnivå jämfört med män med hög utbildningsnivå, även när hänsyn har tagits till ålder, sysselsättning och födelseland.

Alkohol ökar risken för cancer

Konsumtion av alkohol är en av de främsta individuellt påverkbara riskfaktorerna för att få cancer. År 2020 orsakade tumörer 24 procent av alla dödsfall i Sverige. Efter hjärt- kärlsjukdom är cancer den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och i världen.

Alkoholkonsumtion är en riskfaktor för att få cancer i munhåla, svalg, matstrupe, struphuvud, lever, tjock- och ändtarm samt bröstcancer hos kvinnor. Generellt sett ger en högre alkoholkonsumtion även en högre risk för cancer, men även låg och måttlig konsumtion ökar risken för flera cancerformer.

Sammantaget uppskattas mer än vart tionde dödsfall av cancer i munhåla, svalg, matstrupe, struphuvud, lever, tjock- och ändtarm samt bröstcancer hos kvinnor i Sverige vara orsakade av alkohol. Andelen dödsfall bedöms vara betydligt högre för en del av dessa cancerformer.

Alkohol är kopplat till sociala problem och skador på andra

Sociala problem och skador som orsakas av alkohol sträcker sig bortom individen, till närstående och samhället i stort. Exempelvis ekonomiska problem, och utanförskap kan drabba även de närstående, liksom våld, skadegörelse och rattfylleri.

Barn påverkas av vuxnas alkoholkonsumtion

Att ha en förälder eller vårdnadshavare med problematisk alkoholkonsumtion kan få negativa konsekvenser för barns hälsa, utveckling och vardag på både kort och lång sikt. Exempelvis finns en ökad risk för att skolarbetet och skolresultaten påverkas negativt. Risken för konsekvenser påverkas av övriga skydds- och riskfaktorer i barnets omgivning.

Alkoholkonsumtion under graviditeten kan störa fosterutvecklingen och leda till fysiska, kognitiva och beteendemässiga effekter. Skador som kan vara orsakade av alkoholexponering under fostertiden kallas fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Fetalt alkoholsyndrom (FAS) är en medicinsk diagnos som inryms under FASD. Det är svårt att mäta förekomsten av FAS och FASD i befolkningen. En skattning visar att det föds mellan 100 och 200 barn med FAS och mellan 400 och 1 000 barn med lägre grader av alkoholrelaterade skador i Sverige per år.

Skadeverkningar i samhället av alkoholkonsumtion

• Vid våldsbrott, såsom misshandel, hot, rån och sexualbrott, är det vanligt att gärningspersonen är berusad enligt Nationella trygghetsundersökningen (BRÅ).
• Alkohol eller droger var inblandat i drygt var femte dödsfall i vägtrafiken och totalt omkom 57 personer i en alkohol- eller drogrelaterad olycka 2020 enligt Trafikverkets djupstudier. Av dessa omkom 39 personer i olyckor som enbart var alkoholrelaterade och tre i olyckor som var både alkohol- och drogrelaterade.
• Totalt 14 procent av befolkningen var negativt påverkade av en närståendes drickande och 12 procent var negativt påverkade av okända personers drickande, enligt enkätundersökningen Vanor och konsekvenser 2017 (CAN). Kvinnor anger mer än dubbelt så ofta som män att de påverkas mycket negativt av en närståendes drickande. Ett liknande mönster finns för negativ påverkan av en okänd persons drickande.

Alkoholens skadeverkningar medför stora samhällskostnader

De medicinska och sociala konsekvenserna som orsakas av alkohol leder till stora samhällskostnader. Kostnaderna består dels av direkta kostnader såsom utgifter för sjukvård och rättsväsende och dels av indirekta kostnader exempelvis produktionsbortfall.

Det har gjorts flera beräkningar på hur mycket alkoholen kostar samhället. I den senaste skattningen för Sverige uppgick kostnaden till 101 miljarder kronor 2019. Beräkningen utfördes av Ramboll på uppdrag av Systembolaget.

Läs mer

• Förebyggande arbete inom alkoholområdet
• Alkoholkonsumtion
• Frågor och svar om risker med alkoholkonsumtion