Sidan har uppdaterats inför säsongen 2018–2019

Influensavirus förändras ständigt genom mutationer. Därför kan man drabbas av influensa många gånger under livet och det är också en anledning till att man måste vaccinera sig varje år för att få skydd.

Läs mer: Sjukdomsinformation om influensa

Vacciner

Olika typer av influensavacciner

De flesta influensavacciner innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram i befruktade hönsägg och sedan inaktiverats (avdödats). Virusproteinerna kan sedan renas fram (spjälkas). De injiceras i sådan mängd att de kan stimulera immunförsvaret att producera skyddande nivåer av antikroppar mot de virus som ingår i vaccinet. Spjälkade, äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa har getts till flera miljarder människor sedan vaccinerna började användas på 1940-talet och är fortsatt den mest använda vaccintypen mot influensa, såväl i Sverige som internationellt.

Sedan 2012 finns även ett vaccin som innehåller levande, försvagat virus tillgängligt för användning bland barn 2–17 år.

Läs mer: Trivalenta och tetravalenta vacciner mot säsongsinfluensa

Läs mer: Principer för influensavaccination och tillgängliga vaccintyper

Läs mer: Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Stammar som ingår i influensavaccinet

Det finns trivalenta och tetravalenta influensavacciner. De trivalenta influensavaccinerna innehåller delar av tre virusstammar. De tetravalenta (även kallade fyrvalenta eller kvadrivalenta) influensavaccinerna innehåller delar av fyra olika virusstammar. Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka virus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavaccinerna under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Inför influensasäsongen 2018–2019 (på norra halvklotet) byttes vaccinstammarna för influensa A(H3N2) och influensa B/Victoria ut jämfört med säsongen innan. WHO rekommenderar att nedanstående stammar ingår i trivalenta influensavacciner för 2018–2019:

  • A/Michigan/45/2015 (H1N1)pdm09-likt virus;
  • A/Singapore/INFIMH-16-0019/2016 (H3N2)-likt virus
  • B/Colorado/06/2017-likt virus (B/Victoria/2/87-linjen)

Tetravalenta vacciner rekommenderas även innehålla ett B/Phuket/3073/2013-likt virus (B/Yamagata/16/88-linjen) utöver de tre ovanstående stammarna.

Läs mer om rekommenderade vaccinstammar hos WHO.

Tillgängliga vacciner

Varje landsting upphandlar inför varje säsong influensavacciner för vaccination av riskgrupper. Information om vad som är tillgängligt i respektive landsting kan man få från sin vårdcentral eller 1177 Vårdguiden. Vid privata vaccinatörer kan man komma att erbjudas vacciner från andra producenter än de som upphandlats av landstingen. Viktigt att veta är att alla producenter använder de vaccinstammar som WHO har rekommenderat inför säsongen och att alla marknadsförda vacciner uppfyller europeiska och svenska krav för effektivitet och säkerhet.

Läs mer om tillgängliga vacciner på Läkemedelsverkets webbplats

Kostnad för vaccination

Många landsting har valt att erbjuda influensavaccination till personer i riskgrupper till ett reducerat pris. Det är beslutsfattarna i landstingen som bestämmer kostnaden. I vissa landsting erbjuds gratis influensavaccination till personer i riskgrupper.

Statistik för influensavaccinationer

Hur stor andel av personer som är 65 år och äldre som väljer att vaccinera sig övervakas nationellt genom årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från smittskyddsläkarna.

Läs mer om statistik för influensavaccinationer

Riskgrupper som rekommenderas vaccination

De personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa (se faktaruta nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år. Den som inte hör till en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa, kan också vaccinera sig.

Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 16 (läs mer på sidan om influensavaccination av gravida)
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • kronisk hjärtsjukdom
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
    • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling

För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar smittas av influensa bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter också erbjudas vaccination.

Arbetsgivaren kan också erbjuda personal, t.ex. inom sjukvården, vaccination mot säsongsinfluensa, men det finns inga möjligheter att tvinga någon i Sverige att vaccinera sig mot influensa.

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper.

Vaccinationerna startar 6 november 2018

De flesta landsting startar sina vaccinationskampanjer den 6 november 2018 (vecka 45). Landstingen och 1177 Vårdguiden kan ge mer information om vaccinationsmottagningar och öppettider.

Skyddseffekt

Influensavaccination ger aldrig ett 100-procentigt skydd. De som insjuknar trots vaccination kan dock få lindrigare symtom och färre komplikationer. Skyddet mot insjuknande i influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den influensastam som ger infektionen, hur lång tid som gått sedan vaccinationen och vilken förmåga den vaccinerade har till ett bra immunsvar. Det brukar vara runt 60 procent om man är ung och har ett intakt immunsystem. Det är svårare att få det åldrande immunsystemet att reagera på vaccinet, och hos äldre är skyddseffekten mot att överhuvudtaget insjukna i säsongsinfluensa högst 50 procent. Det betyder att hälften (eller fler) av de äldre kan bli sjuka i säsongsinfluensa trots att de vaccinerat sig men med lindrigare symptom än de annars skulle ha fått.

Eftersom skyddet inte är 100 procentigt är det viktigt att personer i riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom även om de är vaccinerade och hör av sig till sjukvården i tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler).

Fördjupad information om skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid vaccination med vacciner mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber. Läs mer på under frågor och svar om säkerhet och biverkningar.

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.

Läs mer

Läkemedelsverket: Vaccination mot säsongsinfluensa
FASS
ECDC:s information om influensa