Smittämnet finns i svalget hos den sjuka och sprids till andra främst som fin, luftburen aerosolsmitta vid hosta och nysning. Influensavirus kan också smitta via händerna om man tagit på föremål som förorenats med virussmitta och sedan gnuggar sig i ögonen eller petar näsan.

Influensavirus förändras ständigt genom mutationer. Därför kan man drabbas av influensa många gånger under livet och därför måste man också vaccinera sig varje år för att få skydd.

Läs mer: Sjukdomsinformation om influensa

Vaccin

Olika typer av influensavaccin

De flesta influensavacciner innehåller proteiner från influensavirus som har odlats fram i befruktade hönsägg och sedan inaktiverats (avdödats). Virusproteinerna kan sedan renas fram (spjälkas). De injiceras i sådan mängd att de kan stimulera immunförsvaret att producera skyddande nivåer av antikroppar mot de virus som ingår i vaccinet. Spjälkade, äggbaserade vacciner mot säsongsinfluensa har givits till flera miljarder människor sedan de började användas på 1940-talet och är fortsatt den dominerande vaccintypen mot influensa, såväl i Sverige som internationellt.

Sedan 2012 finns även ett vaccin som innehåller levande försvagat virus tillgängligt för användning bland barn.

Läs mer: Principer för influensavaccination och tillgängliga vaccintyper (senast uppdaterad inför säsongen 2017-2018)

Läs mer: Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin (uppdaterad inför säsongen 2017-2018)

Ingående stammar

Det finns såväl trivalenta som kvadrivalenta influensavaccin, vilket innebär att vaccinet innehåller delar av tre respektive fyra olika virustyper. Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka virus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavacciner under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Inför influensasäsongen 2017-2018 (på norra halvklotet) förändrades rekommendationen för influensa A(HIN1)pdm09-stammen jämfört med säsongen innan. Trivalenta influensavaccin rekommenderades innehålla stammar som liknar följande stammar:

  • A/Michigan/45/2015- influensa A(H1N1)pdm09
  • A/Hong Kong/4801/2014- influensa A(H3N2)
  • B/Brisbane/60/2008 - influensa B (Victoria-linjen)

För de fyrvalenta vaccinerna ingår även B/Phuket/3073/2013- influensa B (Yamagata-linjen).

Läs mer om rekommenderade vaccinstammar hos WHO.

Tillgängliga vaccin

Varje landsting upphandlar inför varje säsong influensavaccin för vaccination av riskgrupper. Information om vad som är tillgängligt kan man få från sin vårdcentral eller 1177 Vårdguiden. Om man vänder sig till privata vaccinatörer kan man komma att erbjudas vaccin från andra producenter än de som upphandlats av landstingen. Viktigt att veta är att alla producenter använder de vaccinstammar som WHO har rekommenderat inför säsongen och att alla marknadsförda vacciner uppfyller internationella och svenska grundkrav för effektivitet och säkerhet.

Läs mer om tillgängliga vaccin på Läkemedelsverkets webbplats

Kostnad för vaccination

Många landsting har valt att erbjuda influensavaccination till personer i riskgrupper till ett reducerat pris. I vissa landsting är det helt gratis för rekommenderade grupper. Det är beslutsfattarna i landstingen som bestämmer kostnaden.

Vem rekommenderas vaccination?

De personer som har ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa (se faktaruta nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år. Den som inte hör till en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa, kan också vaccinera sig.

Grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa

  • personer över 65 års ålder
  • gravida efter graviditetsvecka 16 (se nedan)
  • vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
    • kronisk hjärtsjukdom
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
    • andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder).
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling (se nedan)

Alla personer över 65 år rekommenderas årlig säsongsinfluensavaccination. Åldersgränsen är satt vid 65 år eftersom vi med säkerhet vet att det är effektivt att börja vaccinera vid denna ålder.

Alla gravida kvinnor rekommenderas även att vaccinera sig mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 16 eftersom influensa kan ge allvarlig sjukdom hos dem. Läs mer på sidan om influensavaccination av gravida.

För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar smittas av influensa bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter också erbjudas vaccination.

Arbetsgivaren kan också erbjuda personal, t.ex. inom sjukvården, vaccination mot säsongsinfluensa, men det finns inga möjligheter att tvinga någon i Sverige att vaccinera sig mot influensa.

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper (publicerad 15 aug 2016).

Tidpunkt för vaccination

Man bör vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Det tar en till två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar ungefär nio månader.

De flesta landsting startar sina vaccinationskampanjer den 7 november 2017, vecka 45. Landstingen och 1177 Vårdguiden kan ge mer information om vaccinationsmottagningar och öppettider. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av december. För att få ett så bra skydd som möjligt bör man vaccinera sig innan året är slut. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet har gett effekt. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa, men risken är att man tror att det var vaccinet som orsakade sjukdomen.

Vem bör inte vaccineras?

Vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Absolut kontraindikation är en svår allergisk reaktion mot någon ingrediens i vaccinet.
Det influensavirus som de flesta vaccin innehåller har odlats fram i befruktade hönsägg och trots att vaccinen renas oerhört väl kan små mänger äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare för att eventuellt testas om de tål de influensavaccin som vanligen erbjuds. Vid svår äggallergi kan man överväga att använda vacciner gjorda på cellodlat influensavirus.

Man bör inte vaccineras om man har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.

Läs mer: Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?

Skyddseffekt

Influensavaccin ger aldrig ett 100-procentigt skydd. De som insjuknar trots vaccination kan dock få lindrigare symtom och färre komplikationer. Skyddet mot insjuknande i influensa beror bland annat på hur väl vaccinet överensstämmer med den stam som ger infektionen, hur lång tid som gått sedan vaccinationen och vilken förmåga den vaccinerade har till ett bra immunsvar. Det brukar vara runt 60 procent om man är ung och har ett intakt immunsystem. Det är svårare att få det åldrande immunsystemet att reagera, och hos äldre är skyddseffekten mot att överhuvudtaget insjukna i säsongsinfluensa högst 50 procent. Det betyder att hälften eller fler av de äldre kan bli sjuka i säsongsinfluensa trots att de vaccinerat sig.

Eftersom skyddet inte är 100 procent är det viktigt att personer i riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom även om de är vaccinerade och hör av sig till sjukvården i tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler).

Fördjupad information om skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa (uppdaterad inför säsongen 2017-2018)

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper (publicerad 15 aug 2016).

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid vaccination med vaccin mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. Det injicerade vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från LAIV är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.
Narkolepsi har aldrig setts i samband med säsongsinfluensavaccination trots att en halv miljard doser ges i världen sedan många år. En ökad risk för denna allvarliga biverkan har bara påvisats i vissa grupper efter vaccination med pandemivaccinet Pandemrix® som gavs 2009. Detta vaccin används inte som säsongsvaccin.

För att läsa mer om vaccinet och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.

Läs mer

Läkemedelsverket: Vaccin mot säsongsinfluensa
FASS
ECDC:s information om influensa