För personal inom vård och omsorg om influensavaccination

Lyssna

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationerna mot säsongsinfluensa. Sidan har uppdaterats inför säsongen 2023–2024 och uppdateras löpande.

Störst risk att bli allvarligt sjuk i influensa har personer som tillhör en riskgrupp. Därför bör riskgrupperna erbjudas vaccination. Även vård- och omsorgspersonal som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa rekommenderas vaccination.

Prioritering för vaccination under hösten 2023

Det är mycket viktigt att inför vintersäsongen då flera virus cirkulerar uppnå en hög vaccinationstäckning mot influensa bland personer som tillhör en riskgrupp samt bland vård- och omsorgspersonal. Syftet är att skydda personer som riskerar allvarlig sjukdom på grund av en influensainfektion. Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten en prioritering av de grupper som bör vaccineras först enligt nedanstående tidsplan. Implementeringen kan skilja sig åt mellan regionerna beroende på de regionala förutsättningarna.

Tidsplan och prioritering för vaccinationerna

Allmän influensavaccination av riskgrupper påbörjas ca den 7 november 2023. Följande grupper prioriteras för vaccination mot influensa:

  • Personer som är 65 år och äldre.
  • Medicinska riskgrupper under 65 år, inklusive gravida (se nedan under rubriken Grupper som rekommenderas vaccination).
  • Hushållskontakter till personer med ett kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Vård- och omsorgspersonal.

Vaccinationer mot influensa på särskilda boenden för äldre (SÄBO) kan påbörjas tidigare än 7 november. På SÄBO rekommenderas vaccination med ett förstärkt influensavaccin

Influensavaccindoser bör sparas för personer i medicinska riskgrupper som tillkommer under senare delen av influensasäsongen, till exempel på grund av nytillkommen medicinsk orsak eller graviditet.

Från början av december 2023 och framåt kan övriga personer erbjudas vaccination mot influensa. Det exakta datumet kan variera regionalt.

Även privata aktörer uppmanas följa ovanstående prioriteringar.

Grupper som rekommenderas vaccination

De personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka eller avlida om de får influensa, rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

Många av de riskgrupper som rekommenderas vaccination mot influensa rekommenderas även vaccination mot covid-19 under hösten 2023. Vaccinationerna kan i de flesta fall ges samtidigt (mer under rubriken Samtidig vaccination längre ned på sidan).

Riskgrupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

  • Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år) inklusive personer från 65 år med de riskfaktorer som nämns nedan.
  • Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor enligt listan nedan kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13 
  • Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
    • kronisk hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke
    • kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår eller instabil astma
    • andra diagnoser eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning)
    • kronisk lever- eller njursvikt
    • diabetes mellitus typ 1 och 2
    • tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling inklusive personer med Downs syndrom

Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

  • Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
  • Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.
  • Andra grupper som särskilt kan beaktas för influensavaccination utöver ovanstående definierade riskgrupper är personer med skörhet som behöver hjälp med aktiviteter i dagliga livet av hemtjänst, eller liknande stöd, samt personer med påtagligt nedsatt hälsa av andra skäl än diagnoserna ovan. Sådana andra skäl kan vara psykiatrisk sjukdom eller demens, och även skadligt alkoholbruk eller drogbruk.

Individuell bedömning angående influensavaccination kan behövas

De medicinskt definierade riskgrupperna ovan omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena, och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl.

Influensavaccination av barn

Influensavaccination rekommenderas även till barn från 6 månader, i de ovan angivna riskgrupperna. För barn kan behovet av individuell bedömning vara av särskild betydelse då den fysiska hälsan vid ovanstående och andra sjukdomar och tillstånd kan variera, till exempel för barn och ungdomar med Downs syndrom.

Mer information finns i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för personer i riskgrupp, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Läs mer om detta nedan.

Vaccination av gravida

Influensa kan ge allvarlig sjukdom hos gravida, framför allt under den senare delen av graviditeten. Både influensaviruset A och B kan orsaka svår sjukdom hos gravida. Alla gravida rekommenderas därför vaccination mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 12.

Vaccinationen är extra viktig för gravida med underliggande kroniska sjukdomar eftersom de har ytterligare förhöjd risk för svår sjukdom (se sammanfattningen av riskgrupper ovan). Gravida som tillhör en riskgrupp rekommenderas därför vaccination även före graviditetsvecka 13.

Förebyggande behandling i form av antiviral profylax kan vara aktuellt för gravida, oavsett vaccinationsstatus, till exempel om någon i hushållet insjuknar i influensa. Det gäller särskilt om den gravida tillhör en medicinsk riskgrupp för svår influensasjukdom.

Den behandlande läkaren ska ta ställning till om gravida med influensainfektion behöver antiviral behandling, oavsett typ av influensa och oavsett svårighetsgrad.

För rekommendationer om antiviral behandling, se: Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Informationsmaterial om vaccination av gravida

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal sammanfattar evidensen kring influensavaccination av gravida.

Det finns även ett informationsblad om influensavaccination samt ett informationsblad om vaccination av gravida mot kikhosta, covid-19 och influensa. Informationsbladen kan exempelvis användas inom mödrahälsovården.

Influensavaccination av gravida (samt informationsblad)

Samtidig vaccination

Standarddos influensavaccin kan ges samtidigt med ett eller flera andra inaktiverade och levande försvagade vacciner, inklusive vaccin mot covid-19 och vaccin mot pneumokocker. Detta gäller både för barn och vuxna.

Vaccination med adjuvanterat influensavaccin och det proteinbaserade covid-19-vaccinet Nuvaxovid rekommenderas att ges vid olika tillfällen.

Det finns begränsat med erfarenhet av att administrera det adjuvanterade influensavaccinet samtidigt som vaccination mot herpes zoster (förstärkt eller levande försvagat vaccin). Dessa kan därför med fördel separeras med några dagar.

Vid en situation där vaccinatören överväger att ge två eller fler vaccin samtidigt bör de individuella konsekvenserna av ökade biverkningar för den vaccinerade beaktas. Detta är en individuell bedömning som är särskilt viktig vid vaccination av sköra personer och vid vaccination av gravida.

Samtidig (eller inom en veckas) administration av flera vaccin kan ge ökade främst lokala biverkningar, men även risk för ökad feberreaktion. Detta skall alltid beaktas av vaccinatör vid bedömning om eventuell samvaccination.

Biverkningar

Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber. Förstärkta vacciner ger något mer lokala och systemiska reaktioner än de andra inaktiverade vaccinerna, såsom mer ömhet på injektionsstället, trötthet, huvudvärk eller muskelvärk.

Frågor och svar om säkerhet och biverkningar: Vilka kända biverkningar finns det?

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar, se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i FASS.

Tillgängliga influensavacciner

För säsongen 2023–2024 är tre olika typer av influensavacciner upphandlade:

  • Inaktiverat vaccin som innehåller en standarddos antigenmängd, och som ges till de flesta personer som erbjuds vaccination. Vaccinet är äggbaserat.
  • Ett förstärkt vaccin för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Vaccinet innehåller en standarddos antigenmängd tillsammans med ett adjuvans. Adjuvans används för att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen. Vaccinet är äggbaserat.
  • Ett vaccin som ges via nässprej och innehåller levande, försvagade virus. Vaccinet kan ges till barn i åldern 2–17 år.

Andra typer av influensavaccin är högdosvaccin, cellbaserat vaccin och rekombinerat vaccin. Cellbaserat vaccin och rekombinerat vaccin är inte tillgängliga i Sverige säsongen 2022–2023 men högdosvaccin kan vara tillgängligt utanför den nationella upphandlingen.

Stammar som ingår i influensavaccinet

Världshälsoorganisationen, WHO, följer vilka influensavirus som cirkulerar i världen. Två gånger om året lämnar de en rekommendation om vilka virusvarianter som bör ingå i influensavaccinerna under kommande säsong på norra respektive södra halvklotet. Producenterna följer dessa rekommendationer.

Inför influensasäsongen 2023–2024 (på norra halvklotet) har vaccinstammarna för influensa A(H1N1)pdm09 jämfört med säsongen innan. WHO rekommenderar att nedanstående stammar ingår i influensavaccinerna för 2023–2024:

  • A/Victoria/4897/2022-likt virus (A(H1N1)pdm09)
  • A/Darwin/9/2021-likt virus (A(H3N2))
  • B/Austria/1359417/2021-likt virus (linjetyp B/Victoria)
  • B/Phuket/3073/2013-likt virus (linjetyp B/Yamagata).

För cellbaserade och rekombinanta vacciner rekommenderas istället att ett A/Wisconsin/67/2022-likt virus ingår som influensa A(H1N1)pdm09-stam och ett A/Darwin/6/2021-likt virus ingår som influensa A(H3N2)-stam.

Mer om rekommenderade vaccinstammar hos WHO:

Recommended composition of influenza virus vaccines for use in the 2023-2024 northern hemisphere influenza season (who.int)

Statistik för influensavaccinationer

Andelen vaccinerade personer som är 65 år och äldre, övervakas nationellt genom en årlig insamling av regional vaccinationsstatistik från smittskyddsläkarna.

Statistik för influensavaccinationer

Antiviral behandling

Eftersom skyddet inte är hundraprocentigt är det viktigt att personer som är vaccinerade och tillhör en riskgrupp är uppmärksamma på influensasymtom och hör av sig till sjukvården i ett tidigt skede för ställningstagande till virushämmande behandling (antiviraler). Antivirala läkemedel utgör ett viktigt komplement till vaccination.

Behandling och profylax vid influensa – behandlings‌‌rekommendation (lakemedelsverket.se)

Läs mer

Uppdaterad:

Skriv ut

Mer att läsa inom Vaccin mot influensa