Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden syns ofta tydligt. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på ungefär en vecka. Upp till 30 procent av de smittade har inga symtom alls.

Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En liten risk föreligger då för sterilitet. Andra komplikationer till påssjuka är hjärnhinneinflammation och hörselnedsättning.

Påssjuka i Sverige

I Sverige har påssjuka i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot sjukdomen infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1982. Tidigare var påssjuka utbrett och en av de vanligaste orsakerna till virusorsakad hjärnhinneinflammation. På 70-talet rapporterades vissa år över 20 000 fall (figur). De senaste tio åren har mellan 21-65 fall rapporterats i Sverige, varav en tredjedel har blivit smittade utomlands. Inga större utbrott har inträffat.

Påssjuka Sverige 1970-2014

Figur. Antal rapporterade fall av påssjuka i Sverige 1970-2014.

Påssjuka i världen

Påssjuka är en vanlig och smittsam sjukdom i de länder som saknar allmän vaccination. År 2012 hade 62 procent av världens länder infört vaccin mot påssjuka i nationella vaccinationsprogram. Även i länder som vaccinerar mot påssjuka inträffar utbrott men dessa brukar vara begränsade. Det finns personer som inte utvecklar skydd mot påssjuka efter vaccination och skyddet kan avta med tiden. Vaccinerade personer kan därför smittas om utbrott sker i miljöer där man har tät kontakt med många människor t.ex. studentboenden eller sportklubbar. Ett utbrott spreds mellan klubbarna i den amerikanska ishockeyligan NHL 2014, ett antal spelare och domare insjuknade. Tidigare större utbrott har ofta skett på universitet, bland annat i USA och Storbritannien. Vid några utbrott har en del av de drabbade varit vaccinerade med två doser. I New York-området rapporterades under 2009-2010 runt 3 000 fall i ett utbrott som framför allt drabbade elever i en ortodox judisk grupp, de flesta insjuknade var pojkar som hade nära kontakt genom skolan.

Vaccin

Kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) innehåller levande försvagade virusstammar. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot påssjuka tillgängligt i Sverige.

Vem rekommenderas vaccination?

Vaccinet ges i barnvaccinationsprogrammet vid följande tidpunkter:

  • 18 månaders ålder
  • Årskurs 1-2

I Sverige ges mässling-påssjuka-röda hundvaccin två gånger, första gången vid 18 månaders ålder på BVC och andra gången via elevhälsan i årskurs 1-2.

Barn födda till och med 2001 följde det gamla schemat och vaccinerades med den andra dosen vid 12 års ålder i årskurs 6, medan barn födda från 2002 vaccineras enligt nuvarande schema.

Vem ska inte vaccineras?

Vissa ska inte vaccineras med vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund eller bör vänta med vaccination. Detta gäller:

  • personer med allvarlig immunbrist och under pågående immunsuppressiv behandling
  • gravida
  • personer med säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet
  • vid infektion med hög feber, då man ska vänta med vaccination

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

Det kan finnas spår av ägg i MPR-vaccin, men äggallergi är ingen kontraindikation för MPR-vaccination, med undantag för individer som reagerat med allergisk chock efter äggintag eller efter tidigare vaccination. Allergisk chock efter MPR-vaccination är mycket sällsynt och beror i regel på andra komponenter i vaccinet än äggprotein. Fall med allvarliga oönskade händelser i tidssamband med vaccination bör utredas.

Skyddseffekt

En dos MPR-vaccin ger skydd mot påssjuka hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Två MPR-doser krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.

Biverkningar

Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. I sällsynta fall kan barn drabbas av feberkramp. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar. I sällsynta fall har tillfällig trombocytopeni (brist på eller lågt antal blodplättar) observerats i samband med MPR-vaccination.

Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.

Läs mer

Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund

Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Mumps (på engelska)

WHO: Mumps (på engelska)