Vaccination mot påssjuka

Lyssna

Påssjukevirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln (parotiskörteln).

Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden syns ofta tydligt. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på ungefär en vecka. Upp till 30 procent av de smittade har inga symtom alls.

Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En liten risk föreligger då för sterilitet. Andra komplikationer till påssjuka är hjärnhinneinflammation och hörselnedsättning.

Påssjuka i Sverige

I Sverige har påssjuka i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot sjukdomen infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1982. Tidigare var påssjuka utbrett och en av de vanligaste orsakerna till virusorsakad hjärnhinneinflammation. På 70-talet rapporterades vissa år över 20 000 fall (figur). De senaste åren har endast enstaka eller ett tiotal fall rapporterats per år och inga större utbrott har inträffat.

Påssjuka – sjukdomsstatistik

Figur. Antal rapporterade fall av påssjuka i Sverige 1970-2014.

Påssjuka Sverige 1970-2014. Förklaring till bilden finns i texten.

Påssjuka i världen

Påssjuka är en vanlig och smittsam sjukdom i de länder som saknar allmän vaccination. Även i länder som vaccinerar mot påssjuka inträffar utbrott men dessa brukar vara begränsade. Det finns personer som inte utvecklar skydd mot påssjuka efter vaccination och skyddet kan avta med tiden. Vaccinerade personer kan därför smittas om utbrott sker i miljöer där man har tät kontakt med många människor t.ex. studentboenden eller sportklubbar.

Vaccin

Kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) innehåller levande försvagade virusstammar. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot påssjuka tillgängligt i Sverige.

Vem rekommenderas vaccination?

Vaccinet ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn vid följande tidpunkter:

  • 18 månaders ålder
  • Årskurs 1-2

(Barn födda till och med 2001 följde det gamla schemat och vaccinerades med den andra dosen vid 12 års ålder i årskurs 6. Barn födda från och med 2002 vaccineras enligt nuvarande schema.)

Vem ska inte vaccineras?

Vissa ska inte vaccineras med vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund eller bör vänta med vaccination. Detta gäller:

  • personer med allvarlig immunbrist och under pågående immunsuppressiv behandling
  • gravida
  • personer med säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.

Vid infektion med hög feber bör man vänta med vaccination.

Det kan finnas spår av ägg i MPR-vaccin, men äggallergi är ingen kontraindikation för MPR-vaccination, med undantag för individer som reagerat med allergisk chock efter äggintag eller efter tidigare vaccination. Allergisk chock efter MPR-vaccination är mycket sällsynt och beror i regel på andra komponenter i vaccinet än äggprotein. Fall med allvarliga oönskade händelser i tidssamband med vaccination bör utredas.

Skyddseffekt

En dos MPR-vaccin ger skydd mot påssjuka hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Två MPR-doser krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.

För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen krävs att 90-95 procent är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller efter genomgången naturlig infektion.

Biverkningar

Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. I sällsynta fall kan barn drabbas av feberkramp. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar. I sällsynta fall har tillfällig trombocytopeni (brist på eller lågt antal blodplättar) observerats i samband med MPR-vaccination.

Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.

Läs mer

Läs mer på andra webbplatser