Frågor och svar om influensavaccination

Läs den senaste influensarapporten för nuvarande lägesbild. Veckorapporten publiceras på torsdagar under oktober–maj.

Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två ytmolekyler (hemagglutinin (H) och neuraminidas (N)) som gör det möjligt för immunförsvaret att känna igen och bekämpa viruset. Hos influensa A finns många olika subtyper av H och N. De har numrerats (till exempel H1 eller H18, N2 eller N11), och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A(H2N3) eller A(H1N1). För influensa B finns det två olika linjetyper, B/Victoria samt B/Yamagata.

Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner eller vaccin. De influensatyper som återkommer varje vinter kallas säsongsinfluensa. Följande influensastammar cirkulerar världen över sedan pandemin 2009:

• Influensa A(H3N2)
• Influensa A(H1N1)pdm09
• Influensa B/Yamagata
• Influensa B/Victoria

Läs mer under Sjukdomsinformation om influensa.

För individen som blir sjuk kan man inte särskilja mellan olika influensasorter baserat på symptom. Man kan bli allvarligt sjuk och till och med avlida av samtliga influensasorter.

Generellt brukar influensa A orsaka de mer intensiva epidemierna. Vid säsonger som domineras av influensa A(H3N2) brukar en större andel personer 65 år eller äldre insjukna medan en högre andel vuxna insjuknar när influensa A(H1N1)pdm09 cirkulerar. Barnen drabbas varje säsong oavsett influensasort eftersom det alltid finns barn som inte fått influensa förut. Läs mer om influensa under Sjukdomsinformation om influensa.

Läs om vanliga symptom vid influensa på 1177.se eller Folkhälsomyndighetens webbplats.

1177.se har råd för allmänheten om när man ska söka vård.

Samtliga inaktiverade influensavacciner som varit tillgängliga för upphandling för säsongen 2018–2019 tog slut hos leverantörerna under hösten 2018. Både Vaxigrip Tetra (Sanofi Pasteur) samt Influvac och Influvac Tetra (Mylan) restnoterades.

Utöver detta finns det levande försvagade influensavaccinet Fluenz Tetra (AstraZeneca) som ges till barn 2–17 år i form av nässpray. Detta vaccin är inte restnoterat.

De flesta landsting såg en kraftigt ökad efterfrågan på influensavaccin hösten 2018 jämfört med de senaste säsongerna. Eftersom det tar 4–6 månader att producera influensavaccin går det inte att få fram fler vaccindoser, utan när de producerade doserna har använts så är det slut. Även i övriga Europa sågs en högre efterfrågan och därför har det inte heller funnit några doser som producenterna kunde omfördela. Under januari 2019 levererades dock cirka 48 000 doser Vaxigrip Tetra till Sverige och fördelades till de landsting som har avtal med leverantören.

Folkhälsomyndigheten har haft kontakt med de olika landstingen och regionerna samt nationella myndigheter såsom Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, samt Sveriges kommuner och landsting. Den 23:e november gick Folkhälsomyndigheten ut med en rekommendation om att riskgrupperna ska prioriteras för vaccination och den 27:e november publicerades en prioriteringsordning mellan dessa riskgrupper, se länkar nedan.

Vi fortsätter att samverka med andra nationella myndigheter samt med landstingen och Smittskyddsläkarna i Sverige för att på bästa sätt underlätta för den regionala hanteringen av vaccinfrågan.

Risk för brist på influensavaccin i vissa regioner
Folkhälsomyndighetens rekommendationer vid brist på influensavaccin

Det är landstingen som individuellt eller i grupp upphandlar vaccin inför varje höst/vinter. Det är landsting och producenter som kommer överens om hur många doser som ska beställas.

Landstingen beslutar själva om de vill samarbeta runt upphandlingen och där kan staten inte vara en part. Det enda undantaget är pandemivaccin där staten tagit över ansvaret.

Du som tillhör en riskgrupp och vill vaccinera dig kan söka information på 1177.se för information om var du kan vaccinera dig.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer riktar sig till alla aktörer men är inte bindande för vare sig landsting eller privata vaccinatörer.

Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik).

När väl influensadoser gått från distributören till en vaccinationsmottagning kan doserna inte flyttas direkt till en annan mottagning. Omfördelning av vaccindoser måste enligt Läkemedelsverkets föreskrifter ske av den som har tillstånd att bedriva handel med läkemedel (partihandelstillstånd).

Privata aktörer kan vaccinera riskgrupperna om de är kvalificerade för detta och har möjlighet att ordna det praktiskt.

Privata vaccinationsmottagningar kan ha vaccindoser kvar även om landstingets mottagningar och vårdcentraler har slut. I en del landsting är vaccinationen avgiftsfri eller till reducerat pris för riskgrupper även hos privat vaccinatörer medan i andra landsting får man själv stå för avgiften, detta beror på vilka avtal som råder lokalt.

Omfördelning av vaccindoser kan ske om båda parter har partihandelstillstånd och landstingens avtal med vaccinleverantör tillåter detta.

För doser som finns kvar hos en producent eller partihandlare i annat land gäller att producenten sköter en omfördelning till kund i Sverige (exempelvis ett eller flera landsting) genom sedvanliga procedurer för försäljning av vacciner. Om produkten inte har svensk märkning behöver dispens sökas hos Läkemedelsverket. För produkter som inte är godkända i Sverige gäller också för mottagande landsting att se till att det finns licens för försäljning av det hos Läkemedelsverket.

Läkemedelsverkets webbplats om partihandel.

Under influensasäsongen ökar vikten av antiviral behandling för de som tillhör en riskgrupp och inte vaccinerats samt som alltid för de som blir svårt sjuka i influensa. Personer i riskgrupp som inte kunnat vaccinera sig kan diskutera med sin behandlande läkare om andra sätt att skydda sig under säsongen. I vissa fall kan antivirala läkemedel sättas in som profylax vid exponering för smitta. Vid särskilda boenden är det viktigt att ha ett lager av jourdoser som kan användas vid utbrott av influensa.

För att minska smittspridningen gäller som alltid att:

• Tvätta händerna ofta! Smittämnen fastnar lätt på händer och andra ytor som till exempel dörrhandtag. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
• Hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs. När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.
• Stanna hemma när du är sjuk! På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.

God handhygien – affisch 1

Läkemedelsverkets rekommendationer om behandling och profylax av influensa med antivirala medel

Det finns trivalenta och tetravalenta influensavacciner, vilket innebär att vaccinerna innehåller delar av tre respektive fyra olika sorters säsongsinfluensa. De trivalenta influensavaccinerna innehåller stammar av influensa A(H1N1)pdm09 och A(H3N2) samt en linjetyp av influensa B. De tetravalenta vaccinerna innehåller även den andra linjetypen av influensa B. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa.

Influensavaccinets effekt varar i 6–9 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerats tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar. Läs mer om skyddseffekten här.

Under hösten och vintern kan den som vill vaccinera sig vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning. Information om vaccinationsmottagningar finns på 1177 Vårdguiden för varje landsting och region.

I de flesta landsting är vaccinationen gratis för gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper. I en del landsting erbjuds vaccinationen till ett rabatterat pris. Läs mer på 1177 Vårdguiden, landstingets webbplats eller kontakta den lokala smittskyddsenheten för prisinformation.

Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer (matchar) med den cirkulerande stammen. Skyddet blir lägre vid dålig matchning och lägre bland äldre eftersom immunförsvaret försämras med stigande ålder. Läs mer om skyddseffekten här.

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga landsting startar sina vaccinationskampanjer i början av november. Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar ungefär sex-nio månader. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av december. För att få ett så bra skydd som möjligt bör man vaccinera sig innan året är slut. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet har gett effekt. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa. Läs mer om skyddseffekten här.

De influensavacciner som ges som spruta innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom det hos dem kan orsaka en svårare infektion. (Läs mer om influensavaccination av barn på sidan Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin). Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccination så har man otur kan man hinna smittas av influensa under den perioden. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa, men risken är att man tror att det var vaccinet som orsakade sjukdomen. Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Varje höst tar du ett fristående beslut om influensavaccination. Ditt eget immunförsvar är inte sämre rustat om du vaccinerat dig under tidigare år. För att få ett vaccinskydd för kommande säsong behöver du vaccinera dig på hösten/vintern inför säsongen. Influensavaccinets effekt varar i 6–9 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Vaccinet uppdateras också varje säsong eftersom influensavirus ständigt förändras.

Allvarliga reaktioner vid vaccination med vacciner mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som injiceras kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.

För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.

Äggbaserade trivalenta influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens vacciner. Miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna. Under 2000-talet har ca 500 miljoner doser distribuerats årligen i världen och mycket få allvarliga biverkningar rapporteras. Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare för att eventuellt testas om de tål de influensavacciner som vanligen erbjuds.

Vissa barn ska inte ta det levande försvagade vaccinet. Läs mer: Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?

Man bör inte vaccineras om man har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.

Mer information om influensavaccination finns på sidan om vaccination mot influensa.

Det finns trivalenta och tetravalenta influensavaccin, vilket innebär att vaccinet innehåller delar av tre respektive fyra olika virustyper. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa. Förutom influensastammarna, kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner oftast tillverkas i hönsägg). Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna som kan hittas på Läkemedelsverkets webbplats. Läkemedelsverkets publikation Information från Läkemedelsverket (2014), sidorna 20-26, innehåller också detaljerad information om de olika influensavaccinerna.

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna som kan hittas på Läkemedelsverkets webbplats.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till följande grupper:

• personer 65 år eller äldre
• gravida efter graviditetsvecka 16
• vuxna och barn från 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
  - kronisk hjärtsjukdom
  - kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma
  - andra tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller flerfunktionshinder)
  - kronisk lever- eller njursvikt
  - diabetes mellitus
  - tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling (se nedan)

För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar smittas av influensa bör hushållskontakter och personal som vårdar dessa patienter också erbjudas vaccination.

Läs mer i Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper.

Dessa grupper har överlag en ökad risk att få svår sjukdom eller avlida om de får influensa och bör därför vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 16 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.
För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccineras mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli svårt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 16.

Läs mer under Influensavaccination av gravida och Frågor och svar om influensavaccination av gravida.

Arbetsgivaren kan erbjuda personal vaccination mot säsongsinfluensa, men det kan inte vara tvingande. Arbetsgivaren kan erbjuda vaccination för att minska sjukfrånvaro på arbetsplatsen, men det kan även vara för att minska risken för att smitta sköra personer till exempel inom vård och omsorg. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personal som vårdar patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar erbjuds vaccination. Läs mer i Folkhälsomyndighetens Rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper.

Den som inte tillhör en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa eller smitta någon annan, kan också välja att vaccinera sig.

Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar upp till 9 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få svår influensasjukdom och därför bör man vaccineras.