Frågor och svar om influensavaccination
LyssnaFrågor och svar kring influensavaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men även för exempelvis media och andra intresserade personer.
Sidan har uppdaterats inför säsongen 2023-2024.
Influensaläget och influensasjukdom
Läs den senaste influensarapporten för nuvarande lägesbild. Veckorapporten publiceras vanligtvis mot slutet av veckan under oktober–maj. Under perioder av lägre aktivitet publiceras veckorapporterna varannan vecka.
För individen som blir sjuk kan man inte särskilja mellan olika influensasorter baserat på symtom. Man kan bli allvarligt sjuk och till och med avlida av samtliga influensasorter. Man kan också bli lindrigt sjuk, förkyld eller inte ha några symtom alls trots att man har influensa.
Generellt brukar influensa A orsaka mer intensiva epidemier. Vid säsonger som domineras av influensa A(H3N2) brukar en större andel personer 65 år eller äldre insjukna. En högre andel vuxna under 65 år insjuknar däremot när influensa A(H1N1)pdm09 cirkulerar. Barnen drabbas varje säsong oavsett influensasort eftersom det alltid finns barn som inte fått influensa förut.
Läs om vanliga symtom vid influensa på 1177.se eller på vår egna sida.
Om du tillhör en riskgrupp är det viktigt att du vaccinerar dig mot influensa.
För att minska smittspridningen gäller som alltid att:
- Tvätta händerna ofta! Smittämnen fastnar lätt på händer och andra ytor som till exempel dörrhandtag. De sprids vidare när du tar någon i hand. Tvätta därför händerna ofta med tvål och varmt vatten. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
- Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs. När du hostar och nyser sprids små, små droppar som innehåller smittämnen. Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.
- Stanna hemma när du är sjuk! På så sätt undviker du att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Generellt om influensavaccin
I de flesta fall går det bra att ta flera vacciner vid samma vaccinationstillfälle, som vaccin mot covid-19, influensa och pneumokocker. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. För särskilt sköra personer kan detta vara jobbigt och därför ofta ett skäl för dessa att sprida vaccinationerna på flera tillfällen. Vaccinets skyddseffekt försämras inte av att flera vacciner tas samtidigt.
Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan två olika vaccinationer när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående dosen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1-2 veckor.
Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar. Information om det aktuella innehållet finns på sidan om Vaccination mot influensa.
Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för att ge skydd under en influensasäsong. Den som vaccinerar sig tidigare behöver alltså vaccineras igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de som cirkulerar.
Sedan några säsonger har förstärkta influensavacciner blivit tillgängliga i Sverige. Dessa upphandlas av regionerna och används/erbjuds främst till personer på särskilda boenden för äldre.
Det finns olika typer av förstärkta vaccin:
- ett högdosvaccin, som innehåller fyra gånger så hög antigenmängd som standarddosvaccin
- ett adjuvanterat influensavaccin som innehåller standarddos antigenmängd tillsammans med ett förstärkningsmedel – ett så kallat adjuvans
- ett rekombinant vaccin som innehåller en mellanhög dos antigen och är framställt genom rekombinant teknik, det vill säga ej framodlat i ägg.
Syftet med högre dos respektive adjuvans är att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen. Vilket av de förstärkta vaccinerna som erbjuds bestäms av regionerna och har varierat över säsongerna.
Säsongen 2024-2025 kommer högdosvaccinet att användas främst på särskilda boenden för äldre, i samtliga regioner.
Var influensavaccination av riskgrupper utförs varierar mellan regioner, det kan vara på vårdcentraler, hälsocentraler eller vaccinationsmottagningar. Dessa mottagningar kan ge mer information om var man kan vaccinera sig och öppettider. Information finns på 1177.se för varje region.
För personer som inte rekommenderas vaccination ges vaccination främst hos privata vaccinatörer.
Regionen beslutar om kostnad för vaccinationen. Vaccinationen är gratis för gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper i samtliga regioner.
Vaccinationseffekten varierar och påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med det virus man smittas med, immunsystemets förmåga att producera skydd hos den som vaccineras och hur lång tid som förflutit mellan vaccination och tidpunkt för influensasmitta. I genomsnitt skyddas 60 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer (matchar) med den cirkulerande sorten. Skyddet blir lägre vid dålig matchning och lägre bland äldre eftersom immunförsvaret försämras med stigande ålder.
Det är viktigt att både vårdpersonal och de vaccinerade är medvetna om att man kan få influensa trots vaccination. Risken är störst om någon i personens nära omgivning har eller nyligen har haft sjukdomen. Man har visat i flera studier att om man trots vaccination får influensa så blir oftast sjukdomen lindrigare hos de som vaccinerats.
Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa.
Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot covid-19. Med start fyra veckor senare kan övriga personer erbjudas vaccination.
Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet, och effekten varar i ungefär sex månader. Säsongsinfluensan brukar sätta igång på allvar i slutet av december. För att få ett så bra skydd som möjligt bör man vaccinera sig innan året är slut. Det går även att vaccinera sig under pågående influensaepidemi, men då finns risken att insjukna i influensa innan vaccinet har gett effekt.
Mer om information om det aktuella innehållet och vilka som rekommenderas vaccination.
Nej. De influensavacciner som ges innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte ges till barn med nedsatt immunförsvar eftersom det hos dem kan orsaka en svårare infektion.
Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin
Det tar två veckor innan man får ett bra skydd av vaccination så har man otur kan man hinna smittas av influensa under den perioden. Man blir inte svårare sjuk om det skulle inträffa, men risken är att man tror att det var vaccinet som orsakade sjukdomen.
Om du inte tillhör en riskgrupp så behöver du inte vaccinera dig varje år. Men för att få ett vaccinskydd för kommande säsong behöver du vaccinera dig på hösten/vintern inför säsongen. Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt länge för att ge skydd under en influensasäsong. Vaccinet uppdateras också varje säsong eftersom influensavirus ständigt förändras.
Är man i övrigt frisk så ger en influensainfektion ett bra skydd som varar längre än en vaccination eftersom influensavaccinet ger ett kortvarigt skydd som varar i ungefär 6 månader. Men tillhör man en riskgrupp har man en ökad risk att få allvarlig influensasjukdom och bör därför vaccinera sig.
Den som inte tillhör en riskgrupp, men vill undvika att få säsongsinfluensa eller smitta någon annan, kan också välja att vaccinera sig från och med fyra veckor efter att höstens vaccinationskampanj har startat.
I en del regioner erbjuds vaccination avgiftsfritt eller till reducerat pris för riskgrupper även hos privata vaccinatörer medan i andra regioner får man själv stå för avgiften, detta beror på vilka avtal som råder lokalt.
Säkerhet och biverkningar
Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande försvagade vaccinet är rinnsnuva, nästäppa, minskad aptit, huvudvärk, svaghet, muskelvärk och feber.
För att läsa mer om de tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa och dokumenterade biverkningar se Läkemedelsverkets webbplats eller sök på vaccinets namn i Fass-Allmänhet.
Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än dagens vacciner. Miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna.
Under 2000-talet har cirka 500 miljoner doser distribuerats årligen i världen och mycket få allvarliga biverkningar rapporteras.
Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.
Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare för att eventuellt testas om de tål de influensavacciner som vanligen erbjuds.
Vissa barn ska inte ta det levande försvagade vaccinet:
Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?
Man bör inte vaccineras om man har en pågående infektion eller inflammation eller äter stora doser av inflammationshämmande medel eftersom vaccinet då har sämre effekt.
Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller olika sorters influensavirus. Information om det aktuella innehållet finns på webbsidan ”Vaccination mot influensa”. Förutom influensavirus kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner oftast tillverkas i hönsägg). Allt innehåll i ett vaccin som har en klinisk relevans redovisas i produktresuméerna som kan hittas genom att söka på läkemedelsfakta på Läkemedelsverkets webbplats. Läkemedelsverkets publikation Information från Läkemedelsverket (2014), sidorna 20-26, innehåller också detaljerad information om de olika influensavaccinerna.
Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige. Allt innehåll i ett vaccin redovisas i produktresuméerna på Läkemedelsverkets webbplats.
Innehållet i vaccin (lakemedelsverket.se)
Läs mer: Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det om vaccinet innehåller kvicksilver?
Grupper som rekommenderas vaccination
Följande grupper rekommenderas influensavaccination inför säsongen 2024-2025:
- Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år) inklusive personer från 65 år med de riskfaktorer som rekommenderas vaccination.
- Alla gravida (oavsett ålder) efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor enligt listan nedan kan vaccination ske även före graviditetsvecka 12
- Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd:
- Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej)
- Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma
- Diabetes mellitus typ 1 och 2
- Leversvikt
- Njursvikt
- Immunsuppression på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomar eller annan immunhämmande sjukdom/tillstånd, t.ex. Downs syndrom, eller behandling.
- Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning).
- Annan sjukdom eller tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, där en covid-19-sjukdom riskerar ett allvarligt vårdförlopp. Exempel på sådana sjukdomar eller tillstånd kan vara demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.
Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:
- Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
- Personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.
Individuell bedömning angående influensavaccination kan behövas
De medicinskt definierade riskgrupperna ovan omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena, och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de ovan nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl.
Personer med vissa underliggande sjukdomar och tillstånd (se frågan Vilka grupper rekommenderas att vaccinera sig mot influensa), gravida efter graviditetsvecka 12 och personer som är 65 år eller äldre har överlag en ökad risk att få allvarlig sjukdom eller avlida om de får influensa och bör därför vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år.
Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.
För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccinera sig mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli allvarligt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även före graviditetsvecka 13.
Från säsongen 2022-2023 och framåt har rekommendationerna för vaccination av gravida avseende graviditetsvecka ändrats. För gravida rekommenderas vaccination efter graviditetsvecka 12 (istället för som tidigare efter graviditetsvecka 16), av flera anledningar:
- det finns god evidens om effekt och säkerhet för vaccinationen
- det ökar möjligheten för flera gravida att få skydd under influensasäsongen
- det blir enklare när rekommendationerna liknar dem om covid-vaccination av gravida.
Arbetsgivaren kan erbjuda personal vaccination mot säsongsinfluensa, men det kan inte vara tvingande. Arbetsgivaren kan erbjuda vaccination för att minska risken för smitta till sköra personer till exempel inom vård och omsorg, för att skydda arbetstagaren från sjukdom och för att minska sjukfrånvaro på arbetsplatsen.
Förebyggande åtgärder mot smittrisker (av.se)
Det är viktigt att skydda vård- och omsorgspersonal genom vaccination eftersom det minskar smittrisken för alla personer som personalen tar hand om. Vaccination rekommenderas för all personal inom vård- och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp).
Vaccination är särskilt viktigt för personal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar personer som arbetar inom vård och omsorg nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa (det vill säga, personer i riskgrupp) att vaccinera sig. Vaccination är särskilt viktigt för de som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
Upphandling och avtal med mera
Regionerna beställer vaccin för riskgrupperna. Det är regioner och producenter som kommer överens om hur många doser som ska beställas.
Regionerna har ansvaret för upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. De samarbetar ofta i regionala grupperingar eller via samordnade nationella upphandlingar. Staten har ingen part i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa. Det enda undantaget är pandemivaccin där staten tagit över ansvaret.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer riktar sig till alla aktörer men är inte bindande för vare sig regioner eller privata vaccinatörer.
Läkemedelstransporter och försäljning är hårt reglerade genom lagar och föreskrifter för att säkerställa att kvalitén på läkemedel/vacciner inte ändras under transporten. För kylvaror som vacciner är det extremt viktigt att transporten sker under en obruten kylkedja (temperaturkontrollerad logistik).
När väl influensadoser gått från distributören till en vaccinationsmottagning kan doserna inte flyttas direkt till en annan mottagning. Omfördelning av vaccindoser måste enligt Läkemedelsverkets föreskrifter ske av den som har tillstånd att bedriva handel med läkemedel (partihandelstillstånd).
Privata aktörer kan vaccinera riskgrupperna om de är kvalificerade för detta och har möjlighet att ordna det praktiskt.
Omfördelning av vaccindoser kan ske om båda parter har partihandelstillstånd och regionernas avtal med vaccinleverantör tillåter detta.
För doser som finns kvar hos en producent eller partihandlare i annat land gäller att producenten sköter en omfördelning till kund i Sverige (exempelvis ett eller flera regioner) genom sedvanliga procedurer för försäljning av vacciner. Om produkten inte har svensk märkning behöver dispens sökas hos Läkemedelsverket. För produkter som inte är godkända i Sverige gäller också för mottagande region att se till att det finns licens för försäljning av det hos Läkemedelsverket.
Brist på influensavaccin
Folkhälsomyndighetens rekommendationer om influensavaccination till riskgrupper innehåller prioriteringar vid vaccinbrist. Vid begränsad vaccintillgång bör vaccindoser reserveras för vaccination av riskgrupper. Rekommendationerna innehåller även en prioriteringsordning mellan riskgrupperna om sådan skulle behövas på grund av brist på vaccin.
Under hösten erbjuds vaccination mot säsongsinfluensa först till personer i riskgrupp från 15 oktober 2024. Vård- och omsorgspersonal som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa och övriga personer kan vaccineras från början av november framåt.