Om sjukdomarna

  • De tre sjukdomarna orsakas av virus. Mässling orsakas av morbillivirus, påssjuka av parotitvirus och röda hund av rubellavirus. Morbilli- och rubellavirus sprids via luften som droppar (aerosol). Parotitvirus finns i saliv och överförs som droppsmitta eller via direktkontakt.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:07

    Direktlänk till frågan
  • Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. Viruset kan orsaka allvarlig sjukdom och komplikationer som till exempel lung- och hjärninflammation. Sjukdomen är en av de största dödsorsakerna för små barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är dödligheten till följd av mässling 1 per 1 000-5 000 insjuknade. Det senaste dödsfallet i mässling i Sverige var 2013 då en immunsupprimerad vuxen person avled till följd av encefalit orsakad av mässlingvirus. En annan komplikation, som är mycket sällsynt (1 per 100 000 insjuknade), är en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE) som ofrånkomligen leder till döden.

    Påssjukevirus orsakar oftast inflammation av spottkörtlar, men kan även angripa testiklar, äggstockar och bukspottskörteln, samt orsaka hjärnhinneinflammation.

    Om en kvinna infekteras av röda hund-virus under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk - upp till 90 procent - för allvarliga fosterskador. Skadorna drabbar framförallt fostrets hjärta, hjärna, syn och hörsel.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:07

    Direktlänk till frågan
  • Medan epidemierna fortfarande förekom ledde en säkerställd röda hund-infektion under graviditet till att många familjer valde att avsluta graviditeten med abort. I den senaste svenska epidemin 1978-80, då totalt 496 gravida smittades, valde 176 av kvinnorna att avsluta sin graviditet. Övriga 320 fullföljde sin graviditet och födde totalt 19 skadade barn.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:07

    Direktlänk till frågan
  • Av de tre sjukdomarna är mässling mest smittsam. Man har beräknat att varje mässlingssjuk i genomsnitt smittar 15-18 andra, förutsatt att alla som den sjuke träffar på är mottagliga, det vill säga inte har haft sjukdomen förut eller är vaccinerade. Ett fall av påssjuka orsakar under samma förutsättningar 10-12 fall, och ett fall av röda hund 7-8 nya fall.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:07

    Direktlänk till frågan

Förekomst av sjukdomarna idag

  • Fram till dess att det kombinerade vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) introducerades 1982 var sjukdomarna vanliga. Därefter sjönk antalet rapporterade fall kraftigt inom loppet av några år. Idag, över 30 år efter att MPR-vaccinationen infördes, är alla tre sjukdomarna ovanliga. Mässling och röda hund har helt eliminerats i Sverige, vilket innebär att virusen inte längre cirkulerar kontinuerligt inom landet.

    Så länge vi har fungerande vaccinationsprogram löper man mindre risk att insjukna, eftersom sjukdomarna hålls borta. Slutar vi vaccinera så kommer sjukdomarna tillbaka och då blir även risken att insjukna i Sverige högre.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:08

    Direktlänk till frågan
  • Sedan 1985 år har två barn med kongenital (medfödd) röda hund fötts i Sverige, år 2011 respektive 2014. I båda fallen var mödrarna ovaccinerade och blev smittade utomlands.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:08

    Direktlänk till frågan
  • För att sjukdomarna inte ska få fäste i befolkningen och orsaka återkommande epidemier krävs att 90-95 procent av befolkningen är immuna (skyddade), antingen genom vaccination eller genom att ha blivit smittade och haft sjukdomarna. Vaccination är det bästa och säkraste sättet att få immunitet, då man undviker sjukdom och eventuella komplikationer.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:08

    Direktlänk till frågan
  • Eftersom mässling är mest smittsam av de tre sjukdomarna, så ökar troligen först antalet mässlingsfall varje år, och senare även antalet fall av påssjuka eller röda hund. Efter 5-10 år kan det uppstå större epidemier av mässling hos mottagliga individer.

    Ett exempel på vad som kan hända om färre barn vaccineras kommer från Storbritannien. På grund av en nedgång i vaccinationstäckningen där runt millennieskiftet ökade antalet mässlingsfall kraftigt i landet och sjukdomen fick fäste i befolkningen igen. Detsamma skulle kunna hända i Sverige.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:09

    Direktlänk till frågan
  • Ja, barn och vuxna som har medfödd eller förvärvad immunbrist, till exempel cancerpatienter under behandling med cellgifter, transplanterade patienter och andra patienter med kroniska sjukdomar som får immunsupprimerande behandling. Dessa individer kan inte vaccineras med MPR-vaccin, eftersom vaccinet innehåller levande försvagade virusstammar, och löper därmed en hög risk både att bli smittade och drabbas av allvarliga komplikationer.

    Barn som är för unga att vaccineras skulle också löpa en större risk att insjukna om mässlingsepidemier åter blev vanliga. Eftersom risken att få allvarlig sjukdom, och även att få allvarliga sena komplikationer till följd av mässling är större bland spädbarn, är det extra viktigt att skydda dem genom att hålla landet fritt från mässling.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:09

    Direktlänk till frågan
  • Alla som inte har immunitet mot sjukdomarna riskerar att smittas vid kontakt med någon som är sjuk. Immunitet får man genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination.

    Sjukdomarna är vanliga i många andra länder, och utlandsresenärer löper därför högre risk att smittas. Även i Sverige kan man smittas av någon som varit utomlands och smittats där, men denna risk är låg.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:09

    Direktlänk till frågan
  • Eliminering innebär att smittämnet, till exempel mässlingsvirus, inte längre cirkulerar kontinuerligt inom landet. Eliminering är något som verifieras av en regional WHO-kommitté på basis av underlag gällande bland annat sjukdomsförekomst, vaccinationstäckning och övervakningsparametrar. Eliminering kan verifieras om ingen inhemsk cirkulation har förekommit under tre års tid.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:09

    Direktlänk till frågan
  • Även om vi har eliminerat mässling och röda hund, genom en hög immunitet generellt i befolkningen, så finns det fortfarande personer som saknar immunitet eftersom de varken har haft sjukdomen eller vaccinerat sig. Om dessa exponeras för mässlingsviruset, t.ex. vid en utlandsresa, kan de insjukna. De kan sedan sprida viruset inom Sverige till andra utan immunitet. Så länge spridningen inte pågår inom landet under 12 månader eller mer så anses smittämnet fortfarande vara eliminerat.

    De flesta smittkedjor i Sverige är också korta, och utbrott med mer än fem personer är ovanliga (se figur). Om en smittsam person har många kontakter, t.ex. sitter länge i ett väntrum, eller bor i ett område där många saknar immunitet, blir risken för utbrott större. Utbrotten brukar dock sällan få spridning utanför området eller gruppen.

    Figur. Antal fall inom svenska utbrott av mässling 2007 - 30 juni 2017

    Antal fall inom svenska utbrott av mässling 2007 - 30 juni 2017 = 30 stycken

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:10

    Direktlänk till frågan
  • Vaccin mot mässling ger ett mycket gott skydd mot sjukdomen: mellan 97 och 99 procent av alla som fått två doser mässlingsvaccin är skyddade. Men det betyder också att en till tre av 100 personer som är vaccinerade ändå kan få mässling om de kommer i kontakt med smittan. Detta kan bero på att immunsystemet inte svarat så bra på vaccinet.

    I en befolkning med hög vaccinationstäckning som i Sverige, är det väntat att se mässlingsfall bland vaccinerade individer vid utbrott.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:10

    Direktlänk till frågan
  • Alla tre sjukdomarna förekommer fortfarande såväl i Europa som i resten av världen. Förekomsten i länder där vaccin ingår i vaccinationsprogrammet beror på när vaccinationsprogrammet startade och hur många som valt att vaccinera sig. Länder med låg vaccinationstäckning drabbas av större epidemier.

    Enligt WHO rapporterades över 250 000 fall av mässling i världen under 2015, men underrapporteringen är stor. WHO uppskattar att närmare 10 miljoner personer insjuknade det året och att mer än 134 000 personer dog som en följd av en mässlingsinfektion.

    Även i Europa kan mässling orsaka många sjukdomsfall. I ett stort utbrott i Frankrike 2008-2011 rapporterades över 22 000 fall. Nästan 5 000 patienter lades in på sjukhus och tio dog. I Holland insjuknade 2013-2014 över 2 600 personer i ett område där många av religiösa skäl valt bort vaccination, 182 barn lades in på sjukhus och ett barn dog. I ett utbrott i Rumänien 2016-2017 har flera personer dött, varav ett antal spädbarn som var för unga för att vaccineras.

    Mindre epidemier av påssjuka har setts under de senaste åren i några länder i Europa och i USA. Många av de insjuknade är unga vuxna i högskoleålder. Under ett utbrott i Bosnien-Hercegovina 2010-2012 rapporterades över 7 800 fall. Majoriteten av de insjuknade var i åldern 15-19 år, en grupp som missat vaccinationer under och efter Bosnienkriget på 1990-talet. Under 2016 rapporterades över 5 000 fall av påssjuka i USA.

    I ett utbrott av röda hund i Rumänien 2011-2012 rapporterades drygt 20 000 fall och 22 bekräftade fall av medfödd röda hund. I Polen insjuknade 38 000 personer under 2013, de flesta var unga män som inte vaccinerats på grund av att röda hund-vaccin tidigare bara getts till flickor.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:10

    Direktlänk till frågan
  • WHO publicerar regelbundet statistik över antal rapporterade mässlingsfall per land och månad. Du hittar statistiken (Distribution of measles cases by country and by month) här. Observera dock att rapporteringen från vissa länder kan vara bristfällig och påverka det totala antalet angivna fall, samt att rapporteringen sker med viss försening, vilket innebär att fall kan ha skett de senaste 2-3 månaderna även om det står "0" i tabellen.

    WHO Europa publicerar motsvarande statistik för länderna i den europeiska regionen. Du hittar den europeiska statistiken här. I rapporterna framgår det tydligt vilken som är den senaste statistiken för respektive land.

    Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) rapporterar varje månad om aktuella utbrott av mässling. Huvudsakligen nämns utbrott inom EU/EEA-området, men även utbrott i andra länder kan nämnas. Du hittar rapporterna (Communicable Disease Threats Reports) här. (Observera att endast en rapport per månad innehåller information om mässling.)

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:10

    Direktlänk till frågan

Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)

Om vaccinationsprogrammet för barn

Vaccination före 12 månaders ålder

  • Ja. Vaccinet är godkänt för användning från 9 månaders ålder. Om barnet ska resa utomlands eller om det pågår ett mässlingsutbrott i närområdet är det lämpligt att ge en extra dos vaccin från denna ålder, eftersom det i dessa fall rör sig om en ökad smittrisk. Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. Observera att det krävs läkarordination för att ge MPR-vaccin före 12 månaders ålder.

    Läs mer i Folkhälsomyndighetens rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:18

    Direktlänk till frågan
  • Många barn som vaccineras före 12 månaders ålder får inte något skydd av vaccinationen. Detta kan ha olika orsaker, till exempel att immunförsvaret inte har mognat tillräckligt eller att antikroppar från mamman påverkar vaccinationssvaret negativt. För att säkerställa att barn som vaccinerats före ett års ålder får ett bra skydd ska de erbjudas den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:18

    Direktlänk till frågan
  • Landstingen har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del landsting har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till exempel inför utlandsresor. I andra landsting får föräldrarna vända sig till en vårdcentral eller resevaccinationscentral för vaccinationen.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:19

    Direktlänk till frågan

Vaccination av barn inför utlandsresor

  • Folkhälsomyndigheten rekommenderar att barn över 9 månaders ålder erbjuds MPR-vaccination inför utlandsresor som innebär en ökad smittrisk (under resan eller på resmålet). Vid särskilt hög smittrisk kan MPR-vaccin ges redan från 6 månaders ålder genom så kallad off-label användning. I vissa fall innebär dock resvägen eller resmålet en låg risk att smittas, t.ex. om man reser med egen bil, eller inom Norden.

    Det är svårt att ge ett uttömmande svar på vid vilka resor det är aktuellt att ge barn MPR-vaccinationen före 18 månaders ålder. En längre vistelse i ett land med inhemsk cirkulation av mässling, eller pågående utbrott på orten eller i regionen, och mycket kontakt med lokalbefolkningen innebär en större risk att smittas. I länder som har eliminerat mässling är däremot risken att smittas låg, även om utbrott kan ske även i dessa länder. Flygplatser är mötesplatser där många människor från olika länder samlas och som därför innebär en ökad risk att exponeras för mässling.

    Följande faktorer bör man alltså beakta:

    • resmålet – vilket land, region och ort
    • resväg – eventuella stopp på vägen (flygplatser, tågcentraler, rastplatser, etc.)
    • typ av resa – turism eller nära kontakt med lokalbefolkning (inklusive släktingar)
    • resans längd
    • barnets ålder vid den tänkta vaccinationstidpunkten
    • generell hälsostatus, eventuella kontraindikationer, behov av andra vaccinationer, osv.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:19

    Direktlänk till frågan
  • Skyddet efter MPR-vaccination utvecklas gradvis. Två veckor efter vaccinationen kan man påvisa antikroppar och efter 3-4 veckor har de flesta svarat på vaccinet och bildat skyddande antikroppar. Men, även vaccinationer som ges kort tid innan avresa medför ett visst skydd.

    Biverkningar och reaktioner på vaccinationen kan uppstå 1-2 veckor efteråt. En vaccination bör därför bokas in i god tid före avresa, för att barnet ska hinna få ett skydd och för att undvika att barnet mår dåligt under resan. Det är dock ganska ovanligt med biverkningar efter MPR-vaccination och risken att de uppstår efter andra vaccindosen är ännu lägre. Vid ökad smittrisk bör man därför inte avstå vaccination av rädsla för biverkningar.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:20

    Direktlänk till frågan
  • Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Landstingen har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:20

    Direktlänk till frågan

Barn som är för unga för att vaccineras

  • Ja, barn kan få antikroppar från mamman som ger dem ett skydd mot infektionssjukdomar. Under graviditeten förs IgG-antikroppar aktivt över till barnet genom moderkakan. Denna process startar omkring den 28:e graviditetsveckan och fortsätter fram till födseln. Det innebär att prematurt födda barn har lägre nivåer av IgG-antikroppar och därmed ett sämre skydd mot infektioner.

    Kvinnor som har haft mässling har högre antikroppsnivåer och för därför över mer antikroppar till barnet, jämfört med vaccinerade kvinnor. Ju högre nivåer av antikroppar barnet har vid födseln, desto längre tid kommer det att vara skyddat, eftersom antikropparna bryts ned gradvis.

    Uppdaterad: 2019-10-31 16:20

    Direktlänk till frågan

Rekommendationer för vaccination

Inför vaccination

Biverkningar