Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2009–2013, uppdelat på smitta i Sverige respektive utomlands.

Av alla 1 789 fall anmäldes majoriteten (1 601 fall) som kronisk/symptomfri infektion, liksom tidigare år inom femårsperioden. Akut infektion rapporterades endast i 78 fall och 110 fall saknade uppgift om infektionstyp (figur 2).

Antal fall Hepatit B

Figur 2. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2009–2013, uppdelat på typ av infektion.

Smittland utanför Sverige

Av de rapporterade fallen uppgav 1 717 att smittlandet var ett annat än Sverige. Vanligaste länderna som rapporterades var Syrien (334 fall) och Somalia (309 fall). Afrikanska smittländer angavs i 34 % av fallen.

De flesta som infekterats utanför Sverige bar på kronisk/symptomfri infektion (1 569 fall), endast 40 fall av de utlandssmittade rapporterades ha en akut infektion.

Majoriteten av de utlandssmittade fallen saknade information om smittväg (1 415 fall). Den vanligaste smittvägen där detta var angivet i fallanmälan var via graviditet/förlossning (106 fall).

Smittade i Sverige

Som infekterade i Sverige rapporterades 72 fall år 2013, vilket är en tydlig nedgång sedan 2012. Hälften av fallen rapporterades som akut infektion (38 fall) och hälften som kronisk/symptomfri infektion (34 fall) (figur 3).

Figur 3. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion som smittats i Sverige 2009–2013, uppdelat på typ av infektion.

Antalet akuta fall i Sverige (38 fall) visade en nedåtgående trend vilket var tydligast i Stockholms och Västra Götalands län, där majoriteten av de akuta fallen vanligen rapporteras varje år (figur 4).

Figur 4. Antalet fall av akut hepatit B-infektion 2009–2013, uppdelat på län.

Av de akuta fallen av hepatit B-infektion 2013 anmäldes 21 fall ha smittats med sexuell smittväg och 4 genom injektionsmissbruk. 13 fall anmäldes utan känd smittväg. Akut smittade i Sverige har minskat de senaste fem åren, främst bland injektionsmissbrukare.

Ålder och kön

För alla fall som rapporterades under 2013 var majoriteten män (63 %). Könsfördelningen har varit likartad under hela den senaste 5-årsperioden.

Medianåldern för både kvinnor och män var 32 år. Åldersspridningen för kvinnorna var 3–84 år och för män 0–80 år. Infektion hos barn och unga (0 –24 år) rapporterades i 442 fall, varav 93 fall hos barn under 15 år.

Molekylär övervakning

Fylogenetiskt träd för molekylär typning (PowerPoint-dokument, 53 kB)

Folkhälsomyndigheten startade 2013 en 2-årig nationell molekylärepidemiologisk baslinjestudie för akuta fall med hepatit B-infektion. Studien analyserar genotyper, resistens samt "vaccine escape" mutationer, det vill säga virusstammar av hepatit B-viruset (HBV) som muterat så att vaccin inte skyddar effektivt. Den molekylära typningsmetodiken möjliggör att påvisa smittkedjor vilket kan användas för att rikta preventionsinsatser.

Totalt 71 prover analyserades under 2013 från alla Sveriges landsting. Hälften av dessa prover kom från patienter med rapporterad akut hepatit B-infektion, övriga prover analyserades som bakgrundsinformation och kom från patienter med kronisk infektion. Distributionen av HBV-genotyperna för akuta och kroniska patienter visas i tabell 1.

Tabell 1. Fördelning av HBV-genotyp för 71 fall av hepatit B-infektion rapporterade i Sverige 2013.

De första molekylära analyserna visade ett kluster (markerad med röd ruta i det länkade fylogenetiska trädet) av subtypen D/ayw3 bland injektionsmissbrukare samt sekundär spridning av denna genotyp genom sexuella kontakter. Tre av stammarna var identiska, dessa påvisades i tre olika landsting under sju månader. Virusstammen D/ayw3 har stor likhet med de stammar som tidigare påvisats hos injektionsmissbrukare med hepatit B-infektion i Sverige sedan 1970-talet.

Sju av de akuta fallen var smittade med olika varianter av subtypen C/adr, alla smittade genom sexuell kontakt; 4 av dessa uppgav att de fått infektionen i Thailand medan 3 uppgav att smitta skett i Sverige.

Av de analyserade stammarna var 71,9% av genotyp C eller D vilket är en viktig information då pegylerat-interferonbehandling har bättre effekt på kroniska infektioner orsakade av genotyp A och B.

Inga mutationer som orsakar antiviral resistens eller mutationer som försämrar skyddseffekten av hepatit B vaccinet (vaccin escape mutationer) påvisades hos de analyserade stammarna.

Sammanfattning

Den största delen av de hepatit B-fall som 2013 rapporterades i Sverige hade smittats i utlandet. Migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks i hälsoundersökningar bland migranter som smittats före ankomst till Sverige. Under 2013 rapporteras en viss ökning av utlandssmittade fall; 1 717 fall, vilket utgör 96 % av det totala antalet fall under året. Det är viktigt att migranter tidigt nås av informations- och preventionsinsatser, t ex vid de kostnadsfria hälsoundersökningar som erbjuds vid inflyttningen till Sverige.

Antalet personer som smittats av hepatit B-infektion i Sverige har däremot minskat tydligt under 2013. Minskningen gäller både för akut och kronisk/symptomfri infektion. Speciellt tydlig är nedgången av akut infektion bland injektionsmissbrukare där antalet fall i Sverige minskat från ca 30–50 fall om året under åren 2009–2010 till endast 14 fall under 2013. Nedgången speglar troligtvis resultatet av ökad tillgång till kostnadsfri vaccinering för riskgruppen under de senaste åren då flera nya lågtröskelmottagningar med sprututbyte och erbjudande om hepatit B-vaccination för injektionsmissbrukare startats. Bland akuta fall som smittats genom heterosexuell smittväg ses också en viss minskning under 2013.

Med hjälp av molekylär typning kan smittkedjor för hepatit B spridning påvisas vilket ger en bakgrund till hur preventionsinsatser bör riktas. Resultat från den molekylärepidemiologiska baslinjestudien som myndigheten startade 2013, visar att ingen smittkedja med fyra eller fler identiska stammar påvisades. Vidare pekar den molekylära typningen på att det är viktigt att erbjuda hepatit B-vaccination till injektionsmissbrukare och deras sexualpartner, men också att vaccination bör rekommenderas till utlandsresenärer med fokus på resande till länder med hög prevalens av hepatit B, t ex Thailand. Analyser visar även att undersökta virusstammar är känsliga mot antiviraler som finns tillgängliga och att vaccinet skyddar mot de cirkulerande stammarna.