Bakgrund

Campylobacter är en bakterie som sprids främst via förorenat vatten eller förorenad mat, framförallt kyckling. Den kan finnas i avföringen hos ett flertal olika djurarter, inklusive människor, men den är speciellt anpassad till fågel. Hantering av rå kyckling, otillräckligt tillagad kyckling, samt opastöriserad mjölk har ofta kunnat kopplas till spridning av campylobacter. Vanliga symptom är diarréer (ibland blodtillblandade), magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. Infektion med campylobacter är den vanligaste rapporterade orsaken till bakterieorsakad gastroenterit i Sverige.

Utfall

Totalt rapporterades 10 608 fall i Sverige 2017 vilket ger en incidens på 105 fall per 100 000 invånare. Det är något färre antal fall jämfört med rekordåret 2016, men det handlar fortfarande om en toppnotering sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 1989 (figur 1). Den exceptionella ökningen de senaste två åren berodde uteslutande på att fler fall smittades i Sverige, vilket i sin tur orsakades av en betydligt högre förekomst av campylobacter i svenska kycklingflockar och därmed i färsk, svensk kyckling i butik, jämfört med tidigare år.

Figur 1. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av campylobacterinfektion, fall smittade i Sverige och utomlands, 1997–2017.

Graf som visar incidensen av campylobacterinfektion 1997-2017

Ålder och kön

Under 2017 var medianåldern bland de inhemska fallen 46 år med en spridning från 0 till 98 år. Incidensen var högre bland vuxna än bland barn (figur 2). För utlandssmittade var medianåldern 44 år och spridningen 0–102 år.

Liksom tidigare år rapporterades fler män än kvinnor med campylobacterinfektion. Av fallen som smittats i Sverige var 3 242 män (54 procent) och 2 781 kvinnor (46 procent). Könsfördelningen såg liknande ut för fallen som smittats utomlands.

Figur 2. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av fall med campylobacterinfektion hos kvinnor respektive män smittade i Sverige i olika åldersgrupper 2017.

Graf som visar incidensen av campylobacterinfektion uppdelad på kön.

Smittland

Under 2017 rapporterades 6 023 fall som smittats i Sverige (incidens 60 fall per 100 000 invånare) respektive 4 363 fall utomlands (incidens 43 fall per 100 000 invånare). Före 2014 smittades vanligen mellan 30 och 40 procent av fallen i Sverige, men under de senaste åren har situationen varit den omvända, 57 procent inhemsk smitta. De vanligaste smittländerna utanför Sverige 2017 var, liksom tidigare, Spanien och Thailand. Antalet fall som smittats utomlands har inte följt någon signifikant trend under åren 1997–2017 (figur 1).

Utbrott

Under perioden augusti 2016 till juni 2017 pågick det hittills största utbrottet av campylobacter i Sverige och som orsakades kontaminerat kycklingkött.

Se fördjupad information om utbrott

Mikrobiologi

Campylobacter ingår sedan 2017 i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. Under 2017 genomfördes programmet som en pilotstudie med insamling av isolat från landets kliniska mikrobiologiska laboratorier under vecka 11 och vecka 34. Isolat från personer som rapporterats som smittade i Sverige ingick i insamlingen. För en sammanfattning se länken.

Se fördjupad information om mikrobiologi.

Geografisk fördelning i Sverige

Den högsta incidensen 2017 rapporterades från Hallands län med 134 och Dalarnas län med 121 fall per 100 000 invånare. Det är oklart vad skillnaden i incidens mellan länen berodde på.

Säsongsvariation

Antalet rapporterade fall som smittats av campylobacter i Sverige brukar normalt öka under sommarmånaderna för att sedan avta under vintern, men de senaste åren har tre stora utbrott påverkat säsongsvariationen (figur 3). Under vintrarna 2014/15 samt 2015/16 syns tydligt de utbrott kopplade till svensk kyckling som pågick då. Nästa stora utbrott, som har nämnts ovan, inleddes under sensommaren 2016 och pågick under nästan ett år. Från och med juni 2017 följde antalet rapporterade fall av campylobacter smittade i Sverige återigen för säsongen normala nivåer.

Figur 3. Antalet rapporterade inhemska fall av campylobacter per månad under åren 2014–2017, jämfört med medeltal för respektive månad under åren 2010–2013 .

Graf som visar inhemska fall av campylobacter per månad 2014-2017.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Antalet rapporterade utlandssmittade fall har inte ökat under det senaste årtiondet, men incidensen av campylobacterfall som smittats i Sverige har under det senaste årtiondet visat en signifikant ökande trend. Under sensommaren och hösten 2016 skedde utöver denna långsiktiga trend en exceptionell ökning av fall som smittats i Sverige. Ökningen av antalet fall under sensommaren 2016 var starten på det utbrott som kom att vara till sommaren 2017.

Efter utbrottet har åtgärder vidtagits för att få ned förekomsten av campylobacter hos kyckling, till exempel har nya plan- och riktlinjer för hälsokontroll avseende campylobacter hos kyckling tagits fram och godkänts av Jordbruksverket.
Även om en god biosäkerhet hos kycklinguppfödarna samt god hygien vid slakt och efterföljande hantering är grundläggande för att hålla nere förekomsten av campylobacter hos kyckling och därmed i förlängningen även sjukdomsbördan hos människor, är det för vanliga konsumenter även viktigt med god livsmedelshygien för att förhindra smitta vid tillagning av kyckling. Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten efter att ha hanterat rått kött. Genom att till exempel använda olika skärbrädor och diska redskap noga, går det att undvika korskontaminering mellan förorenad mat och mat som inte kommer att värmas (såsom råa grönsaker). Kycklingkött bör alltid ätas väl genomstekt.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om campylobacterinfektion

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar