Den 1 februari 2007 blev Enterobacteriaceae med antibiotikaresistensmekanismen ESBL (Extended-Spectrum Betalaktamases) anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Infektion med ESBL-bildande bakterier anmäles enligt smittskyddslagen till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten endast via det mikrobiologiska laboratoriet – någon klinisk anmälan är ej nödvändig.

Extended Spectrum Betalactamase (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae 2017

Bakgrund

ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas hos flera olika tarmbakterier.
De resistenta bakterierna orsakar samma typer av infektioner som de känsliga bland annat urinvägsinfektioner, bukinfektioner och sepsis (blodförgiftning). Denna typ av bakterier finns vanligtvis i normalfloran hos personer utan att orsaka symtom, men vid en infektion riskerar de att få dålig effekt av behandling med många viktiga antibiotika.

Utfall

Under 2017 rapporterades 10 084 fall motsvarande en incidens av 100 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en minskning med fem procent jämfört med 2016.

Figur 1. Incidens av ESBL-producerande Enterobacteriaceae (rapporterade fall per 100 000 invånare), 2008–2017.

Graf som visar incidensen av ESBL 2008-2017.

Ålder och kön

Liksom tidigare rapporterades fler kvinnor än män med ESBL-producerande bakterier. Av fallen var 6 580 (65 procent) kvinnor och 3 504 (35 procent) män. Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 55 år. Under 2017 var incidensen högst i åldersgruppen yngre än 1 år följt av åldersgruppen 80 år och äldre (figur 2). Bland äldre är urinvägsinfektion en vanligt förekommande bakteriell infektion vilket skulle kunna förklara den högre incidensen i denna grupp. Den höga förekomsten hos nyfödda är förmodligen ett resultat av screening på neonatalavdelningar och kontaktspårning vid nya fall.

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare) per åldersgrupp av fall med ESBL-producerande Enterobacteriaceae, 2008–2017.

Graf som visar incidensen av ESBL 2008-2017 per åldersgrupp.

Incidensen i ålders- och könsgrupper fördelat på ESBL-producerande Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae speglar den förväntade förekomsten av urinvägsinfektion i de olika grupperna (figur 3–6). Nära två tredjedelar av fallen med fynd av ESBL-producerande E. coli var kvinnor. De hade en medianålder på 48 år jämfört med 62 år för män. För ESBL-producerande K. pneumoniae var fallen nästan jämnt fördelade mellan könen, med en medianålder på 59 år för kvinnor och 65 år för män.

Figur 3. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av ESBL-producerande E. coli hos kvinnor 2017 fördelade på provtyp.

Graf som visar incidensen av ESBL hos kvinnor fördelad på provtyp.

Figur 4. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av ESBL-producerande E. coli hos män 2017 fördelade på provtyp.

Graf som visar incidensen av ESBL hos män fördelad på provtyp

Figur 5. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av ESBL-producerande K. pneumoniae hos kvinnor 2017 fördelade på provtyp.

Graf som visar incidensen av ESBL hos kvinnor fördelad på provtyp.

Figur 6. Incidensen (fall per 100 000 invånare) av ESBL-producerande K. pneumoniae hos män 2017 fördelade på provtyp.

Graf som visar incidensen av ESBL hos män fördelad på provtyp

Smittväg/smittplats

Liksom tidigare var den vanligaste ESBL-producerande arten E. coli, 86 procent av alla fall, följt av K. pneumoniae med 10 procent. För över hälften av fallen, 61 procent, påvisades bakterierna i urin (6 135 fall), därefter följde feces med 18 procent (1 807), rectum med 10 procent (988) och sårodlingar med 2 procent (213). År 2017 var 594 fall med ESBL-producerande bakterier rapporterade som invasiva infektioner, jämfört med 609 fall 2016. Av dessa var 474 nya fall för 2017 medan 120 fall hade ett känt bärarskap sedan tidigare. Antalet fall som hittats vid screening (feces- och rectumprover) har ökat kontinuerligt under perioden 2007–2016 men 2017 sågs en minskning av antalet screeningprover med 23 procent. För kliniska prover (urinprover) sågs en fortsatt ökning (figur 7).

Figur 7. Fördelning av provtagningsmaterial för fall med ESBL-producerande Enterobacteriaceae, 2008–2017.

Graf som visar fördelningen av provtagningsmaterial för ESBL 2008-2017.

Geografisk fördelning i Sverige

En minskad incidens sågs i 11 av 21 svenska län, med den högsta incidensen i Blekinge (201 fall per 100 000 invånare), (figur 8). Den stora variationen i förekomst mellan länen skulle delvis kunna förklaras av olika lokala rutiner för provtagning och screening men även i antalet personer som nyligen kommit till Sverige.

Figur 8. Incidens (fall per 100 000 invånare) av ESBL-producerande Enterobacteriaceae fördelad på län och provtagningstyp 2017.

Graf som visar incidensen av ESBL fördelad på län och provtagningstyp.

Utbrott

Under 2017 rapporterades ett utbrott med ESBL-producerande E. coli på två neonatalenheter. Totalt 26 fall hittades vid screening/smittspårning. Under året rapporterades även mindre kluster med både ESBL-producerande K. pneumoniae och E. coli, från neonatalavdelningar men även från andra vårdenheter.

Mikrobiologi

Av de rapporterade fallen i SmiNet angavs ESBL-typ för 6 451 fall (64 procent). Av dessa var 91 procent ESBLA och 9 procent ESBLM. För 175 fall anmäldes mer än en genotyp.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Under 2017 sågs en minskning av antalet fall med ESBL-producerande Enterobacteriaceae vilket är ett trendbrott efter att ESBL ökat stadigt sedan anmälningsplikt infördes. Flera faktorer kan ha bidragit till trendbrottet, till exempel ändrade provtagning/screeningrutiner och en minskning av personer som nyligen kommit till Sverige från länder där ESBL-producerande bakterier är vanligare än i Sverige. En nationell vägledning för screening av antibiotikaresistenta bakterier publicerades 2017 vilken framöver kan bidra till mer enhetliga screeningrutiner. Under året rapporterades ett utbrott med ESBL-producerande E. coli på neonatalenheter och även andra mindre smittspridningar har noterats inom vården. Det visar på vikten av att vården fortsätter arbeta med basala hygienrutiner. Vårdhygieniska åtgärder och arbete för rationell antibiotikaanvändning är centrala för att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om bakterier med Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL)

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Kunskapsunderlag - ESBL-producerande tarmbakterier

Screening för antibiotikaresistenta bakterier