ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan sprids inte bara genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad till samtidig resistens mot andra antibiotikatyper vilket gör att endast få behandlingsalternativ återstår även vid vanligtvis okomplicerade infektioner.

Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats både nationellt och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan 2005 ingår även Klebsiella pneumoniae i denna övervakning. ESBL-producerande Enterobacteriaceae blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. Under 2009 publicerades ett supplement till det föreslagna åtgärdsprogram för ESBL som nätverket Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) presenterade 2007. I supplementet har definitionen för ESBL utvidgats till att omfatta även plasmid-medierade AmpC-enzym och karbapenemaser. De svenska mikrobiologiska laboratorierna har ombetts rapportera enligt den nya definitionen från och med 1 januari 2010, men redan under 2009 har flera fall blivit verifierade enligt denna definition tack vare en förstärkt laboratoriediagnostik vid SMI.

Trender

Under 2009 rapporterades 3 754 fall med ESBL. Vid jämförelse av perioden 1 juli till sista december sågs en 27-procentig ökning av antalet fall 2009 jämfört med 2008. Jämförelsen över hela året kompliceras av att det under maj och juni 2008 pågick en vårdstrejk, vilken kan ha påverkat hur många provtagningar som utfördes. Under 2009 har utbrott med ESBL inom sjukvården skett, exempelvis från flera barnkliniker/neonatalenheter runt om i landet.

Geografisk fördelning

ESBL rapporterades från samtliga län med en incidens för hela riket på 40. Den högsta incidensen 2009 hade Jönköpings län med incidensen 67. Nästan alla län hade en ökad incidens 2009 jämfört med 2008. Det enda län som minskade var Uppsala län där incidensen sjönk från 57 för 2008 till 46 år 2009, troligen som ett resultat av de insatser som gjordes för bekämpningen av ett stort ESBL-utbrott som startade våren 2005 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta indikerar att omfattande bekämpningsåtgärder kan bidra till att vända utvecklingen i en utbrottssituation.

Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL)

Figur. Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med Escherichia coli (över) och Klebsiella pneumoniae (under) för 2009.

Figur. Incidens per åldersgrupp och kön för ESBL-fall med Escherichia coli (över) och Klebsiella pneumoniae (under) för 2009.

Art och undersökningslokal

Hos de 3 754 patienter där ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) påträffades var artfördelningen enligt tabellen:

Artfördelning av ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) 2009

Escherichia coli

3 164

Klebsiella pneumoniae

290

Proteus mirabillis

29

Citrobacter species

28

Salmonella species

15

Annan Enterobacteriaceae

105

Uppgift om art saknas

243

Totalt antal rapporterade

3 874*

* Hos 105 fall rapporterades 2 eller fler ESBL-bärande arter samtidigt. Därför är totala antalet rapporterade arter högre än antalet rapporterade fall.

Bakterierna påträffades i urin i 69 % av fallen enligt den först insända laboratorierapporten. Därefter följde feces med 12 % och dessa utgjordes sannolikt av screeningprov. Sår- och rectalodlingar utgjorde 4 % vardera. Under 2009 hade 186 patienter invasiv ESBL-infektion, alla i blod. Av dessa var 168 nya fall för 2009, medan 18 fall hade ett känt ESBL-bärarskap sedan tidigare år.

Ålder och kön

Totalt 2 455 kvinnor och 1 267 män hade ESBL-pro­du­cerande Enterobacteriaceae. I 32 fall var kön inte angivet. Patienter återfanns i alla ålderskategorier men ålders- och könsfördelningen varierade beroende på art (Figur). E. coli med ESBL var vanligare hos kvinnor (67 %). De hade en medianålder på 54 år, medan männens medianålder var 63 år. K. pneumoniae med ESBL var jämt fördelade mellan könen med en medianålder på 62 år för kvinnor och 58 år för män. Detta innebär en minskning av medianåldern med 7 år för män 2009 jämfört med 2008.

Epidemiologisk typning

Epidemiologisk typning med PFGE är den metod som primärt används för att kunna ge svar på frågan om 2 isolat är lika eller olika. Epidemiologisk typning av ESBL-producerande tarmbakterier utförs inte generellt, varken på Folkhälsomyndigheten eller vid andra laboratorier, men utgör ett verktyg vid utredning av misstänkta utbrott. Flera utbrott har också bekräftats med hjälp av PFGE, till exempel de som orsakats av ESBL-bildande E. coli eller K. pneumoniae vid svenska sjukhus.