Totalt anmäldes 1 596 fall av hepatit B-infektion under 2010 varav 125 var akut infektion. 1 382 fall hade kronisk infektion och har alltså smittats tidigare i livet. Fall som rapporteras med kronisk infektion är framför allt utlandsfödda smittade före ankomst till Sverige. För 89 saknas information om typ av infektion (Figur 1).

Figur 1: Rapporterade fall av hepatit B 1997-2010 per typ av infektion.
Figur 1: Rapporterade fall av hepatit B 1997-2010 per typ av infektion.

Akut hepatit B

Trender

Under 2010 rapporterades 125 fall av nyförvärvad, akut hepatit B-infektion. Detta är 13 fler fall jämfört med 2009. Ökningen beror på ett ökat antal rapporterade fall smittade genom intravenöst missbruk (Figur 2).

Figur 2: Antal rapporterade fall av akut hepatit B 1994-2010 per smittväg.
Figur 2: Antal rapporterade fall av akut hepatit B 1994-2010 per smittväg.

Till följd av ett stort utbrott av hepatit B bland intravenösa missbrukare i landet under början av 2000-talet togs rekommendationer om vaccinering av riskgrupper fram för att förhindra spridning av hepatit B i Sverige. Sedan dess har trenden för akut hepatit B varit nedåtgående, men det är för tidigt att säga om detta är en effekt av rekommendationerna. Fortfarande förekommer det mindre utbrott av akut hepatit B i Sverige bland riskgrupperna vilket tyder på att det är svårt att nå dessa med vaccination. Under 2010 har utbrott bland intravenösa missbrukare rapporterats från Göteborg, Dalarna ochVästmanland, Stockholm och Gävleborg.

Ålder, kön och smittvägar

Av de 125 rapporterade fallen uppgavs 51 blivit smittade via intravenöst missbruk, alla i Sverige. Av dessa var 22 kvinnor med en medianålder på 27 år (spännvidd 20-49 år) och 29 män med en medianålder på 30 år (spännvidd 19-50 år).

43 uppgavs vara smittade via sexuell kontakt (36 fall via heterosexuell kontakt, 7 fall bland MSM. Bland de sexuellt smittade var majoriteten (24 fall) smittade i Sverige. Övriga smittades framför allt i Thailand (7 fall) och Spanien (3 fall). Av alla sexuellt smittade var 29 män och 14 kvinnor. Medianåldern för sexuellt smittade män var 44 år (spännvidd 16-66 år) och för sexuellt smittade kvinnor 32 år (spännvidd 17-64 år). 7 fall (3 kvinnor och 4 män) uppgavs blivit smittade via annan personkontakt, framför allt av annan familjemedlem. Alla utom ett av dessa fall uppgavs blivit smittade i Sverige. Ytterligare 3 fall uppgav annan smittväg och för 21 fall är smittvägen okänd.

Typning

För att tidigt kunna identifiera om nya typer av hepatit B börjar spridas i Sverige samt för att kartlägga vilka stammar som är relaterade till olika smittvägar är typning viktigt. Molekylär typning är också en betydelsefull del i arbetet att identifiera utbrott. Totalt har under första halvåret 2010 utförts 58 molekylära typningar av virus från landstingen Dalarna, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Västmanland och Västerbotten. Av dessa kom 31 från akuta och 27 från kroniska fall. Typningen visar framför allt en fortsatt spridning av subtypen D3/ayw3 bland injektionsmissbrukare.

Kronisk hepatit B

1 382 fall av kronisk hepatit B rapporterades under 2010. Av dessa uppgavs 1 140 (82 %) vara smittade utomlands. Dessa är framför allt utlandsfödda som smittats före ankomst till Sverige från länder med hög eller medelhög förekomst av hepatit B-infektioner. Majoriteten uppgavs smittade i Afrika (35 %) och Asien (23 %).

57 fall av kronisk hepatit B uppgavs blivit smittade i Sverige. För nära hälften av dessa fall saknas uppgift om smittväg. I de fall där information om trolig smittväg uppgetts var 12 smittade via intravenöst missbruk, 7 via heterosexuell kontakt, 6 vid förlossning, 3 via blod/blodprodukt och 4 via annat. För 35 av fallen finns information om födelseland och av dessa var 9 utlandsfödda. Medianåldern för alla fall av kronisk hepatit B, troligen smittade i Sverige, var 40 år (spännvidd 1-75 år).