Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten och den sprids främst via vatten och kan då man andas in den ge svår lunginflammation. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Även personer med nedsatt immunförsvar blir oftare svårt sjuka.

Utfall

Under 2015 rapporterades totalt 167 fall av legionellainfektion, varav 98 rapporterades smittade i Sverige och 58 utomlands. För 9 fall var inget smittland angivet. Sedan 2009 har det totala antalet fall legat på en ganska jämn nivå, men 2015 sågs en ökning till stor del beroende på att antalet inhemska fall ökade jämfört med 2014 då 69 inhemska fall rapporterades. Någon tydlig trend kan inte skönjas de senaste 10 åren vare sig bland de som smittats i Sverige eller utomlands (fig. 1).

Figur 1. Antalet rapporterade fall med legionellainfektion, smittade i Sverige, utomlands och totalt år 2006–2015

Figur 1. Antalet rapporterade fall med legionellainfektion, smittade i Sverige, utomlands och totalt år 2006–2015Figur 1. Antalet rapporterade fall med legionellainfektion, smittade i Sverige, utomlands och totalt år 2006–2015

Ålder och kön

Av samtliga legionellafall 2015 var 80 procent 50 år eller äldre, medianåldern var 64 år (mellan 0–92 år). Liksom tidigare år insjuknade fler män än kvinnor, 117 respektive 50 personer.Männen motsvarade därmed 70 procent av de rapporterade fallen.

Smittvägar

Legionellabakterien finns naturligt i miljön och kan växa till i olika typer av vattenkällor. Bakterien sprids via aerosoler (små vattendroppar) från t ex duschar, bubbelpooler, kyltorn och bioreningsanläggningar. Legionella smittar inte mellan människor.

Smittland

Rapporterade smittländer speglar till vilka länder vi oftast reser och de tre vanligaste smittländerna utanför Sverige brukar vara Spanien, Italien och Frankrike men så var inte fallet 2015 då istället vanligaste smittland var Turkiet (11 fall), Grekland (6 fall) samt Förenade Arabemiraten, USA och Frankrike med 4 fall vardera. Från övriga smittländer rapporterades 1–3 fall från varje land.

Geografisk spridning i Sverige

De inhemska fallen var spridda över landet med högst incidens i Västmanlands län med 3,4 fall per 100 000 invånare, därefter Jönköpings län med 2,3 fall och Gävleborgs och Kalmar län med 2,1 fall vardera per 100 000 invånare. Från Blekinge, Värmlands och Örebro län rapporterades inga inhemska fall under året.

Säsongsvariation

Flest inhemska fall rapporterades under oktober–december, totalt 32 fall. Bland de utlandssmittade rapporterades flest fall under augusti, 13 fall.

Kluster och mikrobiologisk typning

Under 2015 utreddes 43 smittspårningsärenden mikrobiologiskt och epidemiologiskt vid Folkhälsomyndigheten. I 4 av smittspårningarna kunde smittkällan fastställas via sekvensbaserad typning (SBT). En smittspårning innebär att man i samband med en epidemiologisk utredning undersöker prov från den som insjuknat och vattenprover från miljön mikrobiologiskt för att om möjligt identifiera smittkällan. Genom SBT av isolat av bakterien från patienten samt från en misstänkt vattenkälla i patientens omgivning, kan man undersöka om dessa är identiska. Detta gäller endast för Legionella pneumophila, som också är den art som är vanligast förkommande bland de insjuknade. För andra arter görs artbestämning med hjälp av MALDI-TOF (Matrix Assisted Laser Desorption Ionization Time-of-Flight) eller sekvensering av mip-genen.

Vårdrelaterad smitta misstänktes vid 3 smittspårningar och i ett fall detekterades identisk stam i patient- och vattenisolat enligt SBT. I de 2 övriga fallen var vårdrelaterad smitta en möjlig smittväg, eftersom växt av legionellabakterier konstaterats i miljöisolat från respektive vårdinrättning och patienterna var verifierade med legionellainfektion men humanisolat kunde inte erhållas för SBT. I det ena av dessa fall tydde dock den epidemiologiska utredningen på att vårdinrättningen var den troliga smittkällan. Då en person som bodde på ett äldreboende insjuknade med legionellainfektion visade nämligen utredningen att en person som bott i samma rum år 2009 också insjuknat med legionellainfektion. Vid båda tillfällena uppmättes höga halter av Legionella pneumophila serogrupp 1 i rummet.

Smitta från dusch i hemmet misstänktes i ett antal smittspårningar. I 3 fall där SBT utfördes var sekvenstypen från miljön identisk med humansisolatet. I ett av fallen var det inte duschen utan en pool i hemmet som var smittkällan. I ett annat fall provtogs vatten både i patientens hem och på arbetsplatsen. I vattenprovet från hemmet påvisades samma sekvenstyp som hos patienten medan arbetsplatsen ansågs mindre trolig som smittkälla då en annan sekvenstyp påvisades. I två ytterligare fall var sekvenstypen från miljön av en annan typ än humanisolatet.

I slutet av december 2014 insjuknade en person som rest med ett kryssningsfartyg i legionärssjuka. Fallet rapporterades i januari 2015. Under utredningen framkom att i oktober 2014 hade en person som insjuknat i legionärssjuka rest med samma kryssningsfartyg och bott i samma hytt men den personen hade även duschat på ett sjukhus. Växt av legionellabakterier konstaterades då både på kryssningsfartyget och sjukhuset men inga isolat erhölls för SBT, varför smittkällan inte med säkerhet kunde fastställas. Då det andra fallet insjuknade kunde växt av Legionella pneumophila serogrupp 2-14 konstateras i patientens hytt vilket också gjordes vid det första tillfället. Inte heller denna gång erhölls isolat för SBT. Sanering hade utförts på fartyget efter att det första fallet insjuknade men den var inte fullständig. Åtgärder vidtogs då det andra fallet identifierades och inga fler fall har rapporterats i samband med fartyget.

Fyra personer insjuknade i Pontiacfeber efter att ha arbetat med rengöring av värmeväxlare i industrilokal.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

Ingen säker trend kan ses under den senaste 10-årsperioden vare sig bland de som smittats utomlands eller i Sverige. Under 2015 inträffade inga större utbrott i Sverige. Ett stort antal smittspårningar gjordes på enskilda händelser och i flera fall kunde samband mellan patient och smittkälla påvisas. Genom den sekvensbaserade typningen har möjligheten ökat att på ett säkrare sätt fastställa ett samband mellan smittkällan och den smittade personen vilket gör det möjligt att sätta in adekvata åtgärder där det är nödvändigt för att förhindra fortsatt smitta.