Sorkfeber är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Vid inträffade fall bör gärna länsveterinären också informeras, i varje fall i län där sjukdomen är ovanlig.

Sjukdomsinformation

Sorkfeber 2016

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt anmälningarna ofta ha skett i samband med vedhantering, arbete i trädgård och lantbruk eller rengöring av utrymmen, till exempel uthus, där sorkar har hållit till.

De vanligaste symtomen är hög feber, allmän sjukdomskänsla samt svåra buk- och ryggsmärtor. Eftersom sorkfeberviruset angriper njurarna brukar njurfunktionen bli tillfälligt nedsatt och dialysbehandling kan krävas. I stort sett alla som insjuknat tillfrisknar utan några kvarstående men och dödligheten i sjukdomen är mycket låg.

Sjukdomsinformation om sorkfeber

Utfall

Under 2016 skedde en minskning av antalet sorkfeberfall (figur 1). Incidensen var 0,92 fall per 100 000 invånare och det totala antalet fall 92. Det stora antalet fall 2007 kan till viss del förklaras av de rikliga mängder skogssork som förekom under både hösten 2006 och 2007. Att det anmäldes så extremt många fall under 2007 kan sannolikt även förklaras av bristen på ett rejält snötäcke i kombination med kyla, vilket tvingat sorkarna att söka skydd inomhus.

Figur 1. Incidensen av fall med sorkfeber i riket, 1997–2016

Figur 1. Incidensen av fall med sorkfeber i riket, 1997–2016Figur 1. Incidensen av fall med sorkfeber i riket, 1997–2016

Ålder och kön

Av samtliga rapporterade fall 2016 var medianåldern 57,5 år med en spridning från 6 till 84 år. Majoriteten av de anmälda fallen tillhörde som vanligt åldersgruppen 50–69 år. Endast ett barn under 10 års ålder rapporterades.

Liksom de flesta år tidigare rapporterades fler män än kvinnor med sorkfeber. Av samtliga fall var 55 män (60 procent) och 37 kvinnor (40 procent).

Figur 2. Incidensen av sorkfeberfall i riket hos kvinnor respektive män i olika åldersgrupper 2016

Figur 2. Incidensen av sorkfeberfall i riket hos kvinnor respektive män i olika åldersgrupper 2016Figur 2. Incidensen av sorkfeberfall i riket hos kvinnor respektive män i olika åldersgrupper 2016

Smittland

Under året rapporterades 87 fall smittade i Sverige och 1 smittat utomlands. Den sistnämnda personen hade smittats i Finland.

Geografisk fördelning i Sverige

Liksom tidigare år anmäldes flest fall (85 procent) från de fyra nordligaste länen: Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Incidensen var högst i Västernorrlands län med 11 fall per 100 000 invånare. I de övriga tre länen låg den mellan 4,7 och 9,6 fall per 100 000 invånare.

Säsongsvariation

Under 2016 anmäldes relativt få fall per månad till och med augusti. Under de sista fyra månaderna på året anmäldes 57 procent av fallen.

Figur 3. Antalet anmälda fall av sorkfeber i riket per månad 2016

Figur 3. Antalet anmälda fall av sorkfeber i riket per månad 2016Figur 3. Antalet anmälda fall av sorkfeber i riket per månad 2016

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Antalet anmälda sorkfeberfall speglar tydligt skogssorkspopulationens naturliga 3–4-åriga beståndscykel. Under vintern 2015/16 minskade sorkpopulationen mycket kraftigt på grund av det milda vädret samt ett instabilt och kortvarigt snötäcke. Konsekvensen av detta blev att få människor insjuknade i början av året. Under sommaren växte skogssorkspopulationen till markant, varpå fler fall anmäldes under höstmånaderna.

Vad den ojämna ålders- och könsfördelningen bland sorkfeberfallen beror på är inte helt klart. Sannolikt är olika beteende bland kvinnor och män och mellan olika åldersgrupper en bidragande faktor.

Det är viktigt att människor som bor och vistas i områden där sorkfeber finns informeras om hur man bäst skyddar sig mot infektionen. Effektiva skyddsåtgärder kan vara att undvika att röra upp damm som kan vara förorenat genom att våttorka istället för att sopa eller dammsuga i utrymmen där man har anledning att befara att det funnits skogssorkar. En annan är att klippa eller kratta fjolårsgräs strax efter att det har regnat. Det är också viktigt att använda handskar vid hantering av sorkavföring, döda sorkar eller föremål från platser där sorkar ofta befinner sig som till exempel ved.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om sorkfeber

Statens veterinärmedicinska anstalt om sorkfeber

Zoonosrapport 2015

Forskningsartikel: Hantavirus in new geographic regions, Sweden