Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Folkhälsomyndigheten. Tuberkulos är en smittspårningspliktig sjukdom.

Sjukdomsinformation

Tuberkulos 2017

Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Dock krävs det i regel långvarig och nära kontakt varför risken att smittas är störst för någon som delat bostad med en sjuk person. Den största riskgruppen i Sverige är personer som vuxit upp i länder där tuberkulos fortfarande är vanligt, men det är också större risk att insjukna om man har ett nedsatt immunförsvar, t ex på grund av annan sjukdom. Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom och data över antalet fall i Sverige finns sedan 1940. Läs mer om sjukdomen här.

Figur 1. Incidens av tuberkulos i Sverige 1940 till 2017

Graf som visar incidens av tuberkulos i Sverige 1940-2017

Utfall och trend

Jämfört med 2016 har incidensen och det totala antalet fall fortsatt att sjunka under 2017 efter de senaste årens topp år 2015. Incidensen 2017 var 5,3 fall per 100 000 invånare och år och det totala antalet fall 533 (figur 1). Av dessa 533 fall hade 13 personer pågående behandling för TB redan när de kom till Sverige. Antalet fall bland personer födda i annat land än Sverige har stadigt ökat sedan tidigt 1990-tal, medan antalet fall bland personer födda i Sverige fortsatt att sjunka under samma period (figur 2).

Figur 2. Antal fall av tuberkulos i Sverige 1989-2017, per födelseland

Graf som visar antalet fall av tuberkulos i Sverige 1989-2017 per födelseland

Ålder och kön

Medianåldern har de senaste fem åren oftast legat strax över 30 år men var 28 år under 2016 eftersom så många ensamkommande minderåriga kom till Sverige under 2015. Under 2017 så har medianåldern ökat till 34 år (0-95 år). Av fallen var 297 män (56 procent) och 236 kvinnor (44 procent). Det är fortsatt flest fall i åldersgruppen 15-19 år (många ensamkommande barn) men jämfört med 2016 så har antalet minskat från 171 till 72 (figur 3).

Figur 3. Antal rapporterade tuberkulosfall i Sverige 2017 per åldersgrupp och födelseland (n=533)

Graf som visar antalet fall av tuberkulos i Sverige 2017 per åldersgrupp

Smittland

Totalt bedöms 75 (14 procent) av samtliga fall under 2017 ha smittats i Sverige. Bedömningarna grundar sig på uppgifter i anmälningarna om smittspårningen sammanvägt med resultat från typning av bakteriefynden. Av de som bedömts ha blivit smittade i Sverige och smittkällan var känd, var det i de flesta fall någon i samma hushåll som smittat och sekundärfallen upptäcktes vid smittspårning. Störst antal smittade i Sverige återfinns bland personer 10-29 år som är utlandsfödda. Flera av dessa upptäcktes ha aktiv TB i samband med smittspårning och hade inte hunnit hälsoundersökas tidigare varför uppgiften om smittland är osäker.

Geografisk fördelning i Sverige

Flest fall rapporterades från Stockholms län (121 fall), Västra Götalandsregionen (112 fall) och Region Skåne (59 fall). Den geografiska fördelningen av fall under ett år påverkas främst av hur många nyanlända som bosätter sig i respektive landsting (figur 4).

Figur 4. Antal fall av tuberkulos 2015, 2016 och 2017, per landsting

Graf som visar antalet fall av tuberkulos 2016-2017 per landsting

Mikrobiologi

Se fördjupande information om mikrobiologi

Uppföljning av fall från 2016

De allra flesta fall av TB behandlas under 6 till 12 månader och därefter skickas avanmälan in av behandlande läkare. Ännu saknas fortfarande avanmälan för 11 procent av fallen som anmäldes under 2016. Enligt WHO är målet är att minst 85 procent av alla fall ska ha fullföljt sin behandling och bedömts som botade.

Figur 5. Resultat vid avanmälan efter 12 månader för TB-fall rapporterade i Sverige 2016 (n=731)

Graf som visar resultat vid avanmälan efter 12 månader för TB-fall rapporterade i Sverige 2016

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Jämfört med 2016 så har antalet rapporterade fall av tuberkulos i Sverige minskat med 27 procent under 2017. Då cirka 90 procent av de som konstateras ha tuberkulos i Sverige är födda i något annat land så är minskningen inte oväntad med tanke på att antalet asylsökande minskat kraftigt sedan toppen 2015. Antalet fall bland svenskfödda har också minskat. De flesta som insjuknar i tuberkulos har kommit till Sverige under de senaste fem åren. Risken att insjukna minskar med tiden. Långt ifrån alla som har tuberkulos är smittsamma och för de som är smittsamma försvinner smittsamheten snabbt när de får behandling. Den allra viktigaste åtgärden för att minska smitta är därför tidig diagnos och rätt behandling. Om man kommer från ett land där tuberkulos fortfarande är vanligt (incidens > 100 fall/100 000 invånare och år) så ingår screening för tuberkulos i den hälsoundersökning som erbjuds asylsökande. Det är viktigt att detta sker så snart som möjligt efter ankomst till Sverige och helst bör det även innefatta personer som kommer till Sverige på grund av familjeanknytning, arbete och/eller studier.

En expertgrupp bestående av mikrobiologer, och barn- och infektionsläkare har regelbundna telefonmöten för att diskutera och komma fram till bästa behandling för alla fall av MDR-TB och andra svårbehandlade fall av TB. Behandlande läkare kan kontakta gruppen via mail till jerker.jonsson@folkhalsomyndigheten.se och bjuds då också in till möte när deras fall tas upp.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om tuberkulos

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar