Infektion med Vibrio kan orsakas av olika vibriobakterier t ex Vibrio cholerae serotyp icke-O1/O139, V. parahaemolyticus, V. alginolyticus och V. vulnificus. Vibriobakterier är vanliga i bräckt vatten men kan även förekomma i sötvatten och saltvatten. Under varma somrar när vattentemperaturen är högre än normalt, d v s 20 grader gynnas bakterietillväxten. Om man då har ett sår på kroppen när man badar kan vibriobakterier orsaka en sårinfektion, även kallat badsårsfeber liksom i det fåtal fall då infektionen når blodbanan och leder till blodförgiftning. Bakterierna kan även orsaka infektion i yttre hörselgången (öroninflammation) och den som sväljer infekterat vatten kan få en tarminfektion.

Utfall och trend

Under 2013 rapporterades totalt 43 fall av vilka 22 hade smittats i Sverige, de flesta under den ovanligt varma sommaren. Somrarna var varma även åren 2006 och 2010 då 26 respektive 16 inhemska fall rapporterades. Inte sedan 2006 då totalt 41 fall rapporterades under året, har ett så stort antal fall rapporterats som under 2013. Under 2013 hade 19 personer smittats utomlands, vilket är det största antalet fall med utlandssmitta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004 (figur 1). I två fall var smittland okänt. Det finns troligen ett stort mörkertal då det gäller antalet fall men det är inte känt hur stort det är.

Figur 1. Antal fall med vibrioinfektion smittade i Sverige, utomlands och totalt 2006-2013.

Ålder och kön

Liksom tidigare år insjuknade fler män än kvinnor, 25 respektive 18 personer. Medianåldern för samtliga fall var 49 år (5-89 år). För de som smittats i Sverige var medianåldern 54 år (5-89 år) och bland de utlandssmittade 49 år (8-73-år).

Klinisk bild

Bland samtliga fall var öroninflammation vanligast (17 fall) och rapporterades främst hos yngre personer. Därefter kom sårinfektion (12 fall), främst rapporterat hos äldre personer. Av de fall som smittats i Sverige rapporterades 12 fall med badsårsfeber (4 med blodförgiftning och 8 med sårinfektion) samt 9 med öroninflammation och ett fall med tarminfektion. Majoriteten av de inhemska fallen som rapporterades med blodförgiftning eller sårinfektion 2013 var äldre än 40 år (10 av 12 fall) medan de med öroninflammation i huvudsak var yngre än 40 år (8 av 9 fall). Bland de utlandssmittade rapporterades 7 med tarminfektion och 3 fall med sårinfektion samt 7 fall med öroninflammation (figur 2).

Figur 2. Andel i procent som rapporterades med badsårsfeber, öroninflammation och tarminfektion i Sverige respektive utomlands 2013.

Smittland

Vanligaste smittland efter Sverige var Thailand och Turkiet med 4 fall vardera, Spanien med 3 fall och Filippinerna med 2 fall. Från övriga smittländer rapporterades ett fall per land.

Geografisk spridning i Sverige

De inhemska fallen rapporterades smittade framför allt i de södra delarna av landet, i Svealand och Götaland. Av dessa var 10 fall från västkusten och 6 från ostkusten. Ett fall rapporterades smittat efter kontakt med havsvatten så långt norrut som i Gävleborgs län. Liksom tidigare år dominerade fall med V. cholerae på ostkusten och fall med V. parahaemolyticus och V. alginolyticus på västkusten.

Säsongsvariation

Majoriteten av de inhemskt smittade, 73 procent (16 fall) rapporterades i slutet av sommaren under augusti och september, medan de utlandssmittade var spridda över året.

Mikrobiologisk typning

De flesta fallen rapporterades med icke artbestämd Vibrio (19 fall), 11 rapporterades med V. parahaemolyticus, 8 med Vibrio cholerae serotyp icke-O1/O139 och 5 med V. alginolyticus.
Av de inhemska fallen med badsårsfeber rapporterades 5 med V. parahaemolyticus, 3 med V. alginolyticus, 2 med Vibrio cholerae serotyp icke-O1/O139 och 2 med icke artbestämd Vibrio. Bland de utlandssmittade fallen med badsårsfeberrapporterades 2 med icke artbestämd Vibrio och ett fall med V. parahaemolyticus.

Analys

Sommaren 2013 var ovanligt varm och ett stort antal personer smittades i Sverige. I stort sett alla insjuknade på sensommaren i augusti-september, troligen beroende på att vattentemperaturen då under en längre period låg på de nivåer där vibriobakterierna trivs. Sammanlagt 12 personer insjuknade med badsårsfeber att jämföra med de varma somrarna 2006 och 2010, då 8 respektive 11 personer insjuknade i badsårsfeber. Bland de utlandssmittade var det vanligare med magtarminfektion (7 av 19 fall) än bland de inhemskt smittade där endast en person rapporterades (figur 2).