Sjukdomsinformation om herpes simplex

Herpes simplex-virus (HSV) förekommer över hela världen och människan är den enda värden. Viruset finns i två närbesläktade former som båda kan ge utslag och sår framförallt på läppar och könsorgan.

Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar herpes simplex och hur sprids det?

Bild på Herpes simplex typ 1 (från munsår).Herpes simplex typ 1 (från munsår). Foto: Kjell-Olof Hedlund

Infektionen orsakas av herpes simplexvirus. Vid herpes simplexinfektion uppstår blåsor på ett avgränsat hudområde. När man blir smittad vandrar viruset längs hudnerver till en nervknuta där det kan "vila" under många år. Sedan kan det aktiveras vid stress, solexponering, menstruation, etc. och vandra ut till huden eller slemhinneytan där det ger upphov till nya herpesblåsor. Oftast uppstår blåsor på samma ställe varje gång.

Det finns två typer av herpes simplexvirus (HSV-1, HSV-2.). Man kan bara smittas en gång av varje virustyp. Inkubationstiden varierar från några dagar upp till tre veckor. Nästan alla smittas någon gång under livet av herpes simplexvirus. De flesta smittas som barn eller i ungdomsåren. Vanligaste smittvägen är saliv men även utslagen är smittsamma. Utslagen finns oftast på läppar eller könsorgan. Lokaliserade hudinfektioner kan också förekomma som kan smitta vid direkt kroppskontakt (till exempel mellan brottare).

Vid infektionstillfället kan viruset utsöndras i många veckor, därefter endast vid återkommande symtom.

Symtom och komplikationer

  • Förstagångsinfektion (primär): Många får inga kliniska symtom av primärinfektionen. Vissa kan dock insjukna med feber, svullna lymfkörtlar och blåsor i munnen och på läpparna eller i underlivet. Blåsorna brister snart och slemhinnan blir kraftigt svullen och lättblödande. Tillståndet kan vara mycket smärtsamt men går oftast över inom 2 veckor men det kan ta ännu längre tid innan man är helt återställd. Ibland drabbar den primära herpesinfektionen inte slemhinnorna utan områden såsom fingrar, ljumskar, skinkor eller ögon. I mycket sällsynta fall kan förstagångsinfektionen orsaka hjärnhinneinflammation.
  • Reaktivering av herpes: Återfallen av herpes är betydligt lindrigare än förstagångsinfektionen, ibland märks de inte alls Den drabbade får rodnad, blåsor och sår inom ett begränsat område, men utslagen är inte alls lika ilskna och det hela läker ut på 7–10 dygn. Ibland kan man känna stickningar och klåda några dygn innan blåsorna och såren uppträder. Antalet återfall (recidiv) varierar – vissa får inga alls medan andra får upp till fyra varje år.
  • I väldigt sällsynta fall kan viruset också orsaka en allvarlig hjärninflammation som kan vara dödlig om den inte behandlas. Det finns effektiva läkemedel, men de måste ges tidigt i sjukdomsförloppet för att patienten ska klara sig utan skador.
  • Ett återfall under graviditeten påverkar inte barnet, men barnet kan smittas om en gravid kvinna har en pågående genital herpesinfektion i samband med förlossningen. Är kvinnan medveten om sin infektion ska hon informera barnmorskan.

Diagnostik och behandling

Ofta är herpesinfektionen så typisk att det inte är nödvändigt att ta några prover. Diagnosen kan säkerställas genom att ta sekret från en färsk blåsa eller sår eller ta prov från ryggmärgsvätska för viruspåvisning med molekylärbiologiska metoder.

Vid allvarlig förstagångsinfektion, svåra återfall och herpesorsakad hjärninflammation behandlas infektionen med läkemedel.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin mot herpesinfektion.

Vid frekvent återkommande infektioner kan läkemedel ges profylaktiskt.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och det behövs inga särskilda smittskyddsåtgärder.

Läs mer på andra webbplatser

INFPREG (Kunskapscentrum för infektioner under graviditet)

CDC: Genital herpes

1177 Vårdguiden

Privatpersoner hänvisas till 1177 Vårdguiden för rådgivning och hjälp eller till närmaste vård­central, infektions­klinik eller vaccinations­mottagning för medicinsk bedömning.

Gå till toppen av sidan